Länkar

I en artikel på DN Debatt (3/10) redovisar ambassadör Tomas Bertelman sina argument varför Sverige bör söka medlemskap i Nato. Det finns dock två avgörande invändningar mot hans resonemang, vilka han inte tar upp, skriver Sven Hirdman.

För det första är sannolikheten för ett oprovocerat ryskt angrepp på en medlemsstat i EU eller i Nato obefintlig. Det finns inga rationella skäl på rysk sida för ett sådant handlande.

För det andra skulle ett svenskt medlemskap i Nato på grund av antagonismen mellan Nato och Ryssland leda till ökad säkerhetspolitisk spänning i Östersjöområdet, vilket är till nackdel för Sverige och försämrar vår säkerhet.

Centerpartiet har plötsligt ändrat sig i en stor utrikes- och säkerhetspolitisk fråga och förordar svensk anslutning till Nato. Vi har inte militär kraft nog själva att skydda vårt territorium om det blir krig, heter det. Och krig blir det, påstod en skärrad ung centerpartist på stämman. Frågan är inte om utan när, sa hon.

I vår ska Sveriges riksdag hålla omröstning i frågan om värdlandsavtal med Nato. För att analysera vad en närmare anslutning till Nato skulle innebära har en politiskt obunden utredning startats.
– Jag hoppas att förnuftet ska segra, svenska folket har i grunden en pragmatisk förmåga, säger Lars Ingelstam, känd kristen samhällsdebattör.

Det har under lång tid inte varit aktuellt för svensken att ansluta till Nato. Men nu verkar opinionens vindar ha vänt. Enligt en ny Sifo-mätning svarar 41 procent av de tillfrågade ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. Sedan i fjol har stödet för Nato ökat med tio procentenheter och motståndet minskat med elva.

I september i fjol ingick den förra regeringen en preliminärversion av ett värdlandsavtal med Nato. I vår ska riksdagens hålla omröstning i frågan. Ett sådant skulle innebära att Nato lättare kan genomföra övningar på svensk mark. Det är ett steg närmare medlemskap. Läs artikel

Peter Hultqvist konstaterar att regeringen måste visa fortsatt försvarspolitisk fasthet nu när säkerhetsläget i närområdet har trappats upp. Den senaste tidens diskussion om en svensk NATO-anslutning har förstorats i media – alliansfriheten är inte hotad av borgerlighetens nya linje, markerar försvarsministern bestämt i ett möte med Dala-Demokraten.Det första året som försvarsminister har varit intensivt för Peter Hultqvist (S). Det rivstartade direkt med ubåtsjakt förra hösten och har mot slutet präglats av en stegrad debatt om svenskt NATO-medlemskap. När Dala-Demokraten träffar Hultqvist för ett samtal om året som gått har han precis deltagit i nye överbefälhavaren Micael Bydéns installationsceremoni. På slipsen har han Borlänge kommuns logga.– Det har varit ett år av stark säkerhetspolitisk utveckling, Rysslands agerande har varit väldigt påtagligt. Vi är i en tid där säkerhetspolitiken har en annan roll och tyngd än tidigare, berättar Hultqvist. Läs artikel

Republikens president är den som har det bestämmande ordet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Presidenten är också sitt lands överbefälhavare. Sauli Niinistö har kreerat dessa roller på ett sätt som väckt allmän respekt, inom och utom riket.

Han företräder den långa linjen i Finlands relationer med utlandet. Alla finska statschefer efter andra världskriget, från Mannerheim och Paasikivi som var fostrade och gjorde sina karriärer under den ryska eran, har gjort nationens överlevnadsintresse till den överordnade principen för sitt handlande.

De har inte valt de stora orden och spektakulära utspelen. De har talat klokt till kloka medborgare. De har lagt sig vinn om medborgarandan – som president Niinistö här i ett gratulationstal till nyutexaminerade officerare i den finska försvarsmakten. Läs talet

Jag är emot ett svenskt Nato-medlemskap. Av två skäl.Ett svensk-finskt Nato-medlemskap öppnar upp en 122 mil lång ny Natogräns direkt mot Ryssland längs den finsk-ryska gränsen. 16 mil från St. Petersburg. Det skulle göra vår del av världen mycket farligare, inte säkrare.Jag vill inte skicka mina två söner som kanonmat till en massa skitkonflikter mellan bråkiga Nato-länder och andra bråkstakar på Balkan, i Turkiet, i Ukraina, i Moldavien och i Kaukasus. Deras sak är inte vår.Att rusta, införa värnplikt, fördjupa samarbetet mellan Sverige och Finland som två alliansfria länder i Norden, samt fortsätta det nära samarbetet med Nato, är bättre. Än att flytta fram Nato till positioner 16 mil från St. Petersburg. Och skicka våra barn till skitkonflikter i vikingarnas fotspår. Grannländerna är rädda för Ryssland. Ryssland är rädd för Nato. Alla på goda grunder och beprövad erfarenhet. Varken Nato eller Ryssland behöver vara rädda för ett militärt starkt alliansfritt Sverige och dito Finland.Det kan vara farligt att vara rädd.
Evert Jonsson är tidigare c-politiker i Västerås

Kommentar:

BRTE är ytterligare en av alla dessa internationella övningar som Sverige deltar i. Försvarsmakten uppger att Sverige deltar i syfte att öka förmågan till internationellt samarbete i fredsfrämjande insatser.Det är en viktig övning som ger oss en hel del erfarenheter såsom att samarbeta med andra flygplanstyper med andra prestanda, säger Jörgen Axelsson divisionschef. Övningen ingår i en serie som syftar till att öva flygförband som deltar i den luftövervakning som Nato upprätthåller i Estland, Lettland och Litauen. Deltagande i sådana övningar bidrar knappast till att stärka landets försvarsförmåga eller trovärdigheten i vår militära alliansfrihet.

Försvarsmaktens blogg informerar om övningen.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge hotas försvarsmakten av personalbrist. Därför utsåg regeringen i dag Annika Nordgren Christensen till särskild utredare. Hon ska snabbutreda ett långsiktigt hållbart system och en moderniserad form av värnplikt kan komma att införas.

År 2010 ersattes den allmänna värnplikten med en frivillig grundläggande soldatutbildning. Den frivilliga utbildningen räcker inte för att trygga personalförsörjningen och många heltidsanställda soldater hoppar av. Enligt försvarsmaktens bedömningar kommer det att saknas 2700 gruppbefäl, soldater och sjöman år 2020. Läs artikel

Men kontrollerar vi vad taleskvinnan för Rysslands UD Maria Zacharova sa på den presskonferens i Moskva som föranledde Wallströms protest ser vi att hon inte framförde något hot. Inte heller, i skarp kontrast till USA-senatorn John McCain vid sitt Sverigebesök nyligen, blandade hon sig i Sveriges inre angelägenheter.

Jaakko Iloniemi anser att Sverige med sin försvarspolitiska lösning lyckats äta kakan och ha den kvar. ”Alliansfriheten består, trots att man de facto har ingått allians med USA”.

Minister Jaakko Iloniemi är imponerad av Sveriges sätt att ingå försvarsallians med USA i det fördolda.

– Sverige har anslutit sig till en allians med USA, med den enda reservationen att man inte undertecknat något papper som skulle förpliktiga till någonting, sade Iloniemi då han presenterade sin nya bok ”Maantieteelle emme mahda mitään” (Geografin kan vi inte göra någonting åt) på förmiddagen.

Iloniemi påminde om att den part som har ett mindre ansvar i en allians också har ett mindre intresse av att förpliktelser nämns svart på vitt på ett papper. Läs artikel.

Med ett NATO-medlemskap avsäger vi oss en del av Sveriges suveränitet.

Nato-debatten, beroende på hur den förs, har potential att antingen klargöra svensk säkerhetsstrategi och samla nationen kring en idé, eller att polarisera samhället ytterligare genom misstänkliggöranden och hätsk stämning. Robert Egnell, chefredaktör och disputerad krigsvetare, målar upp både möjligheterna och farorna med debatten och ger samtidigt en syn på hur den på ett konstruktivt sätt kan föras.

Att vi i Sverige har en livlig Nato-debatt är alldeles utmärkt. På flera fronter står vi inför stora strategiska utmaningar och det krävs en offentlig debatt om hur dessa ska hanteras, hur resurser ska fördelas mellan olika myndigheter, och vilka internationella samarbeten som är lämpliga eller nödvändiga för att maximera svensk och internationell säkerhet. Nivån på debatten är dock ofta långt ifrån den önskvärda även om gårdagens P1 morgon utgjorde ett lysande undantag i samband med debatten mellan Ebba Busch Thor (KD) och Jakob Dalunde (MP) – tydliga sakliga argument både för och emot i vänlig samtalston. Läs artikel

Robert Egnell är chefredaktör för Mänsklig Säkerhet och till vardags docent vid Försvarshögskolans institution för säkerhet, strategi och ledarskap