Länkar

Den svenska borgerligheten vägrar att förstå att det nyfascistiska partiet Sverigedemokraternas opinionsframgångar kräver blocköverskridande lösningar. När sossarna talar om vikten av blocköverskridande samarbete kring dagens stora flyktinginvandring, säger Moderaternas Anna Kinberg Batra nej innan samtal inletts.

Nu ser vi samma sak på säkerhetspolitikens område, där Centerpartiet av tradition haft en syn som liknat sossarnas. För Centerledaren Annie Lööf är det uppenbarligen viktigare att skapa en borgerlig samsyn, än att diskutera sakfrågan: hur ska hotet mot Sverige minskas? Läs artikel

Partistyrelserna i både Centerpartiet och Kristdemokraterna vill se ett svenskt medlemskap i Nato. Men Ekot kan berätta att den interna splittringen är stor, och att tunga företrädare har reserverat sig mot beslutet.I Kristdemokraterna går de två partitopparna Jakob Forssmed och Emma Henriksson emot sin partiledare Ebba Busch Thor, och säger nej till ett Natomedlemskap, enligt vad Ekot erfar.Både Centerpartiets och Kristdemokraternas partistyrelser har svängt och säger nu ja till ett svenskt medlemskap i Nato. Frågan avgörs av ombuden på partiernas kongresser senare i höst.Så här motiverade KD-ledaren Ebba Busch Thor ställningstagandet i P1-morgon i morse. Vi anser att läget är sådant, det försvarspolitiska läget och säkerhetsläget både för Sveriges del och runt om i världen, att det är nödvändigt för oss att fullt ut förespråka ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Men Kristdemokraternas partistyrelse är djupt splittrad, kan Ekot berätta. Enligt flera källor var omröstningen mycket jämn, och en rad tunga företrädare gick emot den nyvalda partiledaren Ebba Busch Thor, som länge har förespråkat att Sverige ska gå med i Nato.Läs artikel

Cen­terns par­ti­sty­rel­se vill änd­ra par­ti­ets tra­di­tio­nel­la al­li­ans­fri­hets­po­li­tik till att fö­re­språ­ka svenskt Nato-med­lem­skap. Det är dock ingen enig sty­rel­se som fat­tat be­slu­tet, som ska de­bat­te­ras på riks­stäm­man om tre vec­kor – någ­ra re­ser­van­ter finns.
Det ga­ran­te­rar att det blir en liv­lig de­batt, vil­ket är nöd­vän­digt i en så av­gö­ran­de frå­ga. Att för­änd­ring­ar i den sä­ker­hets­po­li­tis­ka si­tu­a­tio­nen krä­ver en för­ny­ad ana­lys och kan­ske ett nytt ställ­nings­ta­gan­de är in­get att pro­te­ste­ra mot. Men när Cen­tern äg­nat de se­nas­te må­na­der­na åt att ar­gu­men­te­ra för be­ho­vet av en för­dju­pad ut­red­ning om Sve­ri­ges in­ter­na­tio­nel­la för­svars­sam­ar­be­te – och ock­så nått fram­gång i det kra­vet – bor­de re­sul­ta­tet av den­na ana­lys in­vän­tats in­nan fo­ten sat­tes ned för den hel­om­vänd­ning som det in­ne­bär att nu för­or­da med­lem­skap i Nato. Läs artikel

De första atombombningarna mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki för 70 år sedan var egentligen provsprängningar i ordets allra grymmaste bemärkelse – de första kärnvapnen fanns och USA hade testat i ökenområde i juli 1945. Den 6 och 9 augusti testades de i verklig miljö.

Kommentar: Robert Björkenwall och Jaan Ungerson framför starka argument för ett återinförande av en allmän värnplikt.Vissa tecken finns på att partierna börjar svänga i frågan även om den föreslagna utredning om en begränsad värnplikt som försvarsminister Peter Hultqvist talat om främst tycks ha som syfte att fylla luckor i ett yrkesfösvar. Allmän värnplikt är en medborgerlig plikt som är den bästa garantin för ett alliansfritt Sverige.

Artikeln i Arbetarbladet (Finland):

Det är dags att erkänna att avskaffandet av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt i Sveriges riksdag var ett politiskt misstag. I dag har vi ett svenskt försvar i kris. Samtidigt som den militära upptrappningen i vårt närområde ökar kan vi se hur försvaret får det allt svårare att rekrytera personal. Att bli yrkessoldat lockar inte. Till det kommer också en ledarkris då allt färre vill utbilda sig till officerare i Sveriges försvar. Vid sidan av de påtagliga problem det ger för svensk försvarsförmåga har beslutet fått även andra negativa följder i det svenska samhället.Mot bakgrund av de erfarenheter vi i Sverige fått från åren med slopad värnplikt är den naturliga följden att en för både män och kvinnor värn- eller tjänsteplikt återinförs. Från militärt håll har det stått klart att Sverige är för litet för att kunna bygga en för försvaret av landet tillräckligt stor yrkesarmé. Såväl svårigheten att rekrytera soldater som avhoppen från försvaret och de tomma stolarna på officersutbildningarna vittnar om problemen. De sju bataljoner som i dag finns och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands räcker inte för uppgiften. Läs artikel

Den av regeringen tillsatta utredningen om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan startar sitt arbete den 1 september.

Sverige ska byta överbefälhavare, ÖB, om en månad. Sverker Göranson avgår 30 september. Några självklara kandidater till efterträdare har inte presenterats i massmedierna. Ännu mindre har ÖB:s uppgifter diskuterats. Denna brist har haft ödesdigra följder.Lennart Ljung (ÖB 1978-86) och Owe Wiktorin (ÖB 1994-2000) bildade skola i denna sak. De tog som uppgift att i första hand främja flygindustrins intressen. Utan Ljungs aktiva medverkan hade JAS-projektet knappast ha kunnat beslutas i början av 1980-talet. Wiktorin manövrerade listigt i slutet av 1990-talet för att statsmakterna i 1996 års försvarsbeslut skulle besluta om att beställa delserie 3 av JAS, trots minskande risk för invasion. SAAB kunde leva vidare. Läs artikel

Finlands president Sauli Niinistö talade nyligen på de finska ambassadörsdagarna. Han tog upp Finlands försvar och nämnde det faktum att landets östgräns är längre än Natoländernas sammanslagna gräns mot Ryssland. Han sade att landets nationella säkerhet hela tiden måste vara under lupp eftersom vi lever i osäkerhetens tid och vi i första hand ansvarar för vårt eget lands försvar.

– Vi måste förstärka försvaret och modernisera underrättelseverksamheten. Även om resurserna inte ökar måste vi använda resurserna effektivare, sade Niinistö.

Niinistö nämnde ökat försvarssamarbete med Sverige, Natosamarbete och dialog med Ryssland som de främsta verktygen för ett bättre försvar.

– De stora har råd med stora misstag, men de små nödvändigtvis inte ens med små misstag, sade presidenten.

Däremot anser presidenten att Finland inte har förpliktelser att delta i försvaret av de baltiska länderna. Läs artikel

Det är tätt mellan de dåliga framtidsutsikterna för Afghanistan. Så var det värt det? Att besvara den frågan är vi skyldiga de 9 000 svenska soldater som sedan 2001 har stridit för fred och säkerhet i Afghanistan. Och deras anhöriga. Fem svenska soldater och två lokalt anställda tolkar har stupat. Det är närmast ett under att det inte har blivit värre.

En antologi med titeln ”Bevara alliansfriheten!” gavs ut tidigare i år som välbehövlig motvikt till en mångårig pro-Nato-kampanj. Författarna har socialdemokratisk och borgerlig bakgrund.

Alliansfriheten tjänar oss fortfarande väl. Den och Finlands motsvarande ställning har bidragit till stabiliteten och att begränsa militära spänningen i Östersjöregionen och på Nordkalotten. ”Det viktigaste i västs förhållande till Ryssland förblir att förhindra att landet helt isoleras. Att göra Nato än mer kompakt i Östersjöområdet kan knappast minska en rysk misstänksamhet som går ut på att väst försöker inringa Ryssland”, skriver Lennart Uller, tidigare yrkesofficer.Säkerhetspolitiken måste bygga på långsiktiga strategiska bedömningar. Putineran kommer att ta slut. Vi kan redan nu försöka påverka ett post-Putin Ryssland genom att bättre utnyttja kontakterna med ryska civilsamhället som öppnats efter kalla kriget.

Ungliberaler körde över äldre partivänner på Folkpartiets landsmöte för 15 år sedan. Därefter har partiet med numera ett 5-procentigt opinionsstöd bedrivit en massiv propaganda för Natomedlemskap med starkt stöd på borgerliga pressens ledar-, debatt- och nyhetssidor.

Folk och Försvars årliga Sälenkonferenser har utvecklats till en tummelplats för offensiven. Kampanjen har haft ringa framgång i folkopinionen.Läs artikel 

Det hördes få nya linjedragningar då Timo Soini höll vad som har beskrivits som sitt linjetal på ambassadörsdagarna. Frågan om flyktingkrisen lyste med sin frånvaro och kontrasterna mellan ministern Soini och oppositionsledaren Soini var stora.

Det hördes mycket lite av den retorik Timo Soini har gjort sig känd för då han höll vad som troddes bli hans linjetal för utrikespolitiken de kommande åren.

För den som hade väntat sig löften om att Soini tänker sätta sin eller Sannfinländarnas prägel på utrikespolitiken fanns lite att hämta.

– Det är många som har varit nyfikna på vad en ny sannfinländsk utrikesminister kan tänkas ha för agenda. Jag ska nu lyfta fram några ärenden jag med utrikesministeriets och ambassadörernas hjälp tänker driva i ämbetet. Men jag är den här regeringens utrikesminister och binder mig naturligtvis till regeringsprogrammet, sa Soini. Soini kom visserligen med en kritisk släng mot EU:s nuvarande riktning och framförallt eurosamarbetet. Soini beskrev euron som ett fuskbygge som knakar i fogarna under krisernas tyngd. Läs artikel

I början av sommaren beslöt Sveriges Riksdag med stor majoritet om en militär upprustning av vårt land. Nu gäller det att med minst lika stor enighet och beslutsamhet se till att denna militära förmåga inte ska behöva användas. Den militära komponenten i säkerhetspolitiken har länge haft huvudrollen. Alla de andra instrument och möjligheter som kan bidra till fred och avspänning bör nu komma i förgrunden. De måste få ökad politisk uppmärksamhet, förmågor byggas ut och anslag räknas upp. Detta utvecklas i två artiklar av Lars Ingelstam, varav denna är den första. Läs artikel