Varför Nato är en dålig idé, Rabbe Sandelin

Rabbe Sandelin är en fritänkare och humanist, bosatt i Helsingfors.
.

Många av mina bekanta frågar med jämna mellanrum varför jag anser att Finland inte skall gå med i Nato. Kanske mina största dubier gäller:

Natos underliga, nya uppdrag: Nato talar idag om alla möjliga nya ”fiender” som inte alls har att göra med militärallianser, t.ex. terrorism eller ”cyberrymden”.
Natos stora utvidgning på 2000-talet, vilket gör Natos beslutsförmåga lika svårhanterlig som EU:s. Sannolikt är att en allvarlig kris i Europa inbegripandes militära aktioner skulle förlama Nato totalt. Det finns även en allt större risk att två Natoländer sinsemellan hamnar i en militär konflikt.
Den s.k. säkerhetsgarantin (Artikel 5), som bara är ord på papper. Helt otestad, och förbinder inte något land till någonting. Stor risk alltså för att ett medlemskap i Nato invaggar oss i en falsk känsla av säkerhet, och att vi glömmer bort att det till syvende och sist bara vi själva som försvarar vårt land (även som medlem i Nato). Läs artikel

Verkligheten har hunnit i kapp troskyldigheten, Stefan Forss Kkrva.se

President Niinistö höll för tredje gången de s k Gullrandasamtalen den 14–15 juni vid presidentens sommarresidens i Nådendal. Inspirationen till dessa samtal fick han efter att ha deltagit i Sälenkonferensen för några år sedan. Närvarande i Gullranda var hela finska statsledningen och militärledningen, hela den politiska eliten, utvalda prominenta diplomater, observatörer och journalister, sammanlagt drygt 100 inbjudna personer. Ryssland och Ukraina stod högt på dagordningen. Redan i sitt hälsningstal sände Niinistö en klar signal österut: ”När Sovjetunionens diktator Stalin lärde finländarna geografi på sitt karakteristiska sätt 1939 gjorde han också sitt eget land en björntjänst. Detta har lämnat ett djupt och bestående spår i finländarnas tänkande. Krisen i Ukraina har åter förstärkt finländarnas oro rörande Rysslands politik.” Läs artikel

Ulf Bjerelds tal som ny ordförande, förbundsårsmötet 2015 för Tro och solidaritet

Ur talet: ”Jag vill se en svensk utrikespolitik som bidrar till att stärka FN:s ställning i världssamfundet, där Sverige med en oberoende röst och hög integritet tar aktiv del i arbetet för global nedrustning, där biståndspolitiken inte urholkas utan i stället baseras på solidaritet med jordens allra mest fattiga, och med en bibehållen svensk militär alliansfrihet där Sverige utnyttjar sin fristående ställning till att stärka den globala säkerheten. Sverige är unikt i Europa, i det att vi levt i fred i över 200 år. Det är ett fantastisk, nästan ofattbart privilegium. Jag har mycket svårt att se hur ett svenskt Nato-medlemskap skulle bidra till att stärka Sveriges säkerhet. Så låt oss säga nej till Nato, säg ja till fortsatt militär alliansfrihet!” Hela talet finns att läsa

Sverige bör bedriva fredspolitik, ambassadör Lars Lönnback

När vi nu nyligen firat 200 år av fred i Sverige bör vi väl ändå kunna åtminstone försöka bedriva just fredspolitik och inte bara nervöst bedriva åtgärder som handlar om krig.

Inför bullret från öster förordar idag många i Sverige Nato. Vår försvarsminister talar om ökat samarbete med USA kring försvarsfrågor och i EU samverkar vi med energiska steg för utvidgade kontakter österut, visserligen kring väsentliga frågor som mänskliga rättigheter och demokrati i östländerna, men som av den egensinniga Putin uppfattas som provokationer.Läs artikel

Mål som inte går ihop, Håkan Holmberg i UNT 15 juni

Kommentar från utgivarna:

I en signerad huvudledare i liberala Upsala Nya Tidning (15/6) hävdar den politiske chefredaktören Håkan Holmberg, tidigare folkpartistisk riksdagsman, att behovet av att utreda svenskt Nato-medlemskap redan är tillgodosett. Allianspartiernas krav om utredning faller därmed. Han ställer också den högst relevanta frågan om ett alliansfritt Sverige kan fortsätta att upprätthålla den självpåtagna så kallade solidaritetsdeklaration som riksdagen antog 2009. Svaret är väl den i praktiken inte lär betyda mer än att Sverige protesterar eller, om vi så vill, sänder ett fältsjukhus: längre än så sträcker sig vårt ”åtagande” ej. Deklarationen upphäver inte alliansfriheten, men i klarhetens intresse borde den upphävas.

Håkan Holmberg i UNT:

Mycket av det utredningsarbete som brukar efterlysas i Natodebatten är redan gjort.
I december 2013 fick ambassadör Tomas Bertelman den förra regeringens uppdrag att analysera Sveriges försvarspolitiska samarbeten och hur dessa förhåller sig till målen om effektivitet, solidaritet och nationell suveränitet. Utredningen presenterades i oktober förra året. Läs artikel

Nej – Putin ska inte få skrämma in oss i Nato, Stig Henriksson i Aftonbladet

Självklart ska vi ha en försvarsförmåga som i fredstid kan hävda vårt territorium och i ofred ha en så pass hög tröskel att en angripare inte utan att binda avsevärda resurser kan räkna med framgång. Det finns en stor enighet om att Rysslands agerande vad gäller Krim och Ukraina är mycket allvarligt och i strid med folkrätten. Likaledes är Rysslands upprustning och aggressiva beteende i vårt närområde mycket påtagligt. Oenigheten kommer när vi för svensk del ska dra slutsatser av detta.

Ett Natomedlemskap för med sig några saker anhängarna ogärna vill betona. Förväntningar på en närmast fördubblad svensk försvarsbudget (från nuvarande 1,1 procent av BNP till 2 procent). Vi blir medlemmar av en kärnvapenallians där USA till och med håller sig med en doktrin av ”first use” (att kunna använda kärnvapen utan att själva blivit attackerade med kärnvapen). Läs artikel

Peter Weiderud, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, anförande vid årsmöte 13 juni 2015

Ur Peter Weideruds anförande:

”STS har protesterat både mot både mot den svenska bestyckningen med nya offensiva vapen och att de Nato-övningar som genomförts under senare tid inte gjort den strikta uppdelningen mellan territorialförsvar – vårt eget ansvar – och internationell krishantering – det gemensamma. Detta gör det svårare för oss att använda den första försvarslinjen och med hjälp av utrikespolitiken bidra till en annan utveckling i Ryssland. Därför är den militära alliansfriheten både ett svenskt och europiskt egenintresse.” Läs hela anförandet.