Länkar

I Sverige har enighet nåtts om ett försvarsbeslut för fem år framåt. Det kommer inte att bli någon svensk Nato-utredning.Den rödgröna regeringen har under den senaste veckan fört intensiva blocköverskridande förhandlingar om försvarets framtid.Gotland kommer att vara återmilitariserat om tre år och satsningar görs för att stärka bland annat u-båtssidan, hemvärnet och personalförsörjningen.Tillskottet till försvarsbudgeten som ligger på ca 4,7 miljarder euro kommer att vara drygt 200 miljoner euro per år.Försvarsmakten hade räknat ut att det skulle behövas ett ungefär dubbelt så stort tillskott och dragkampen om pengarna mellan de politiska partierna har varit hård. Läs artikeln.

Jan Björklund: – Nej, tyvärr. Det bidde en tumme. Den utredning som nu ska göras är ju inte en Nato-utredning. Det är en sorts allmän analys av internationellt samarbete, och det intressanta är att den är redan gjord. Ambassadör Tomas Bertelman gjorde precis den utredningen för bara ett år sedan. Och det är exakt det uppdrag som nu ska ges en gång till.Läs artikeln.

Kommentar av utgivarna: I samband med de pågående försvarsförhandlingarna sprids rykten om den utredning som de borgerliga partierna insisterar på. Mot bakgrund av statsministerns klargörande och upprepade besked borde man kunna hålla för uteslutet att en eventuell utredning, direkt eller indirekt, ska gå in på förutsättningar för eller nackdelar och fördelar med ett medlemskap i Nato. Det skulle strida mot den av regeringen fastlagda hållningen.

Aftonbladet: Sedan en tid tillbaka förhandlar regeringen med Allianspartierna om inriktningen för det svenska försvaret under de kommande åren. Samtalen har kärvat rejält och i måndags hoppade Folkpartiet av förhandlingarna. Partiet krävde mer än dubbelt så mycket pengar till försvaret än regeringen.– Vi är inte beredda att ta det politiska ansvaret för en uppgörelse som ser ut på det här sättet, sa FP:s försvarspolitiska talesperson Allan Widman. De övriga tre Allianspartierna valde dock att fortsätta. Men parterna har stått långt ifrån varandra. De borgerliga partierna har velat tillföra väsentligt mycket mer pengar till försvaret de kommande åren än de 6,2 miljarder som regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterat.Läs artikeln.

I EU ökar otåligheten i fråga om Ukrainakonflikten. Hur kan EU-diplomatin bli effektivare? Den frågan ställde utrikesminister Erkki Tuomioja på torsdag då han hade besök av sin tyske kollega Frank-Walter Steinmeier i Helsingfors och de båda diskuterade säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv.Läs artikeln.

Under visst buller och bång hoppade Folkpartiet på måndagskvällen av de pågående försvarssamtalen mellan regeringen och allianspartierna. Avhoppet kom plötsligt, om än inte helt oväntat. Folkpartiet hade genom sitt realpolitiskt ogenomförbara krav på 18 extra miljarder till försvaret ställt sig en bra bit utanför det förhandlingsutrymme som trots allt förelåg mellan de övriga partierna. Läs artikeln.

Finlands erfarenheter från det kalla kriget kommer väl till handa i den nuvarande situationen, säger Carlsson.
– Inom EU och inom det nordiska samarbetet kan Finland bidra med kunskap och idéer om hur man ska hantera situationen.
Att ansluta sig till Nato är inte ett bra sätt att hantera situationen – åtminstone inte för Sveriges del, säger den förra statsministern. Läs artikeln.

För att stoppa en Natoanslutning krävs en bred rörelse av borgare, socialdemokrater, vänstern och försvarsvänner. Läs artikeln.

KOMMENTAR FRÅN UTGIVARNA: Nato har sedan 2004 en ”reaktionsstyrka” (NATO Response Force, NRF). Den består bl a av en insatsstyrka med hög beredskap (Immediate Response Force, IRF). En särskild snabbinsatsstyrka (Very High Readiness Joint Task Force, VJTF) har etablerats till följd av beslut på Natos toppmöte i Wales i höstas. Denna ”antiryska” styrka har nu börjat öva och i juni genomförs övningar i Polen. Styrkan ska dock inte permanent baseras i den östra delen av alliansen. Sverige har ingen anknytning till denna styrka och deltar inte i dess övningar.

GIVARNA:

KOMMENTAR FRÅN UTGIVARNA:  De nordiska försvarsministrarna har enats om ett utvidgat försvarssamarbete. I en gemensam artikel tar ministrarna upp utbyte av information, övningsverksamhet, samordning inför internationella operationer samt industrisamverkan. Inget av detta är egentligen nytt. Udden är klart riktad mot Ryssland. Samarbetet ska enligt ministrarna ses som ett komplement till samarbetet i EU och Nato för ökad säkerhet i regionen. Ambitionen anges vara att öka förutsägbarhet, bidra till fredlig utveckling och undvika militära incidenter och konflikter. Genom kvalificerade övningar vill man säkerställa att även andra länder och organisationer är väl förtrogna med de nordiska staternas närområde, något som enligt artikeln ska demonstreras genom Natos högprofilövning i Norge 2018. Det tilltänkta samarbetet får utvärderas konkret. I vad mån bidrar det till att stärka Sveriges säkerhetspolitiska läge, Sveriges försvarsförmåga samt stabiliteten i norra Europa?

KOMMENTAR AV BL A ALLAN WIDMAN (fp): – Norge och Danmark är som medlemmar i Nato i första hand hänvisade till Nato när det handlar om försvaret av Natoländernas territorium. Och när det gäller Finland så har regeringen varit tydlig med att det inte heller är någon försvarsallians. Det är i första hand ett fredstida samarbete.Läs kommentarer.

USA har länge haft ett så kallat värdlandsavtal med Afghanistan. Nu är Nato på väg att skriva ett sådant avtal med Sverige. Flera departement arbetar just nu med hur avtalet skall kunna sjösättas. Intresset från regeringen att föra ett offentligt samtal om detta är minimalt. Man sitter nämligen med en bomb i knät. Både bokstavligt och bildligt. Läs artikeln.

Militär alliansfrihet är till fördel för Finland, anser Centern som på onsdagen lade fram sina utrikes- och säkerhetspolitiska linjedragningar. Målet för centern är säkerhets- och militärpolitisk stabilitet i Nordeuropa och goda grannrelationer i alla riktningar, säger riksdagsman Seppo Kääriäinen som leder partiets utrikes- och säkerhetspolitiska arbetsgrupp.Läs artikeln.

Jag tillhör dem som menar att läget i vårt närområde – läs Rysslands oberäknelighet och många tecken på ett nytt kallt krig – är sådant att vi måste rusta upp vårt försvar. Inte minst gäller det försvaret av Gotland, för ett oförsvarat Gotland riskerar att bli ett brohuvud för antingen Ryssland eller Nato i ett krigsläge, enligt principen alla länder har en armé, antingen sin egen eller någon annans.Läs artikeln.