Litteratur

I detta förslag till ett starkare marint försvar argumenterar vi för vår syn på behovet av åtgärder för att skydda vårt lands vitala intressen med utgångspunkt i den marina och maritima miljön. Texten är ett resultat av seminarier, skrivna artiklar och uttalanden under debatter vilka samtliga utgör delar av akademiens ordinarie verksamhet. KÖMS anser att behoven av att skydda vår sjöfart, värna vårt sjöterritorium och vår marina infrastruktur måste beaktas vid den strategiska utformningen av det svenska försvaret. Frågan har hittills inte fått den uppmärksamhet och det genomslag som den förtjänar. Det har i sin tur medfört att allvarliga brister förekommer i landets samlade försvarsförmåga.[…]

I och med 1972 års försvarsbeslut kom kraven på förmågor att med militära medel skydda sjöfarten att tonas ned. I sitt betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:75 angående försvarets fortsatta inriktning m.m. jämte motioner citerade Försvarsutskottet emellertid följande uttalande av 1970 års försvarsutredning: ”Frågan om export- och importsjöfart i ett avspärrningsläge bör enligt utredningens mening lösas med andra medel än militära. Kapaciteten för skydd av sådan sjöfart kan därför starkt minska eller t.o.m. utgå. Kustsjöfart och transporter till och från Gotland måste emellertid kunna skyddas”. Försvarsbeslutet innebar att uppgiften sjöfartsskydd togs bort och den prioriterade uppgiften för marinen (flottan och kustartilleriet) blev att förhindra en angripares trupp- och materiellastade fartyg att nå svensk kust (i dagligt tal att förhindra kustinvasion). Det var ett olyckligt beslut med långtgående negativa konsekvenser. Beslutet att invasionsförsvar är Försvarsmaktens främsta uppgift skapade en obalanserad marin med större offensiv förmåga än den defensiva förmågan att skydda sjötransporterna och det egna uppträdandet till sjöss och i basområdena. Beslutet förändrade i grunden sjöförsvarets operativa förmåga att hävda svensk territoriell integritet. Läs rapporten: En-marin-för-Sverige-webversion

Boken,utgiven på Dreyers förlag, presenteras  Jacob Børresen.

«Boka er velskrevet. Forfatterne har klart å redusere et særdeles omfattende sakskompleks og et mangslungent handlingsforløp med mange tilbakeslag og sidespor til en sammenhengende og til tider fengslende fortelling til å bli klok av uten at de øver vold på fakta og sammenhenger. Godt gjort! Boka vil uten tvil bli stående som en grunntekst for alle som heretter skal studere Forsvarets utvikling i det første tiåret etter den kalde krigen.»

På to tiår har det norske forsvaret endret seg nesten til det ugjenkjennelige. Den kalde krigens enorme, mobiliseringsbaserte invasjonsforsvar har blitt erstattet av et lite, modernisert og delvis profesjonalisert innsatsforsvar. Denne utviklingen fant sted mot et bakteppe av sikkerhetspolitiske og militærteknologiske omveltninger, og var også en del av omfattende reformer i det norske statsapparatet. Läs artikel

En stor og viktig bok om noen av de mest kontroversielle forsvarspolitiske veivalgene Norge har gjort de siste tiårene.

Denne historien om «fredsnasjonen» Norge har du aldri lest tidligere. For første gang foreligger en samlet fremstilling av våre engasjementer i fredsbevarende operasjoner gjennom 25 år. Fra Norge sendte en dårlig forberedt styrke til borgerkrigens Somalia i 1992 med 20 kilo skismøring i bagasjen (!), og frem til i dag der Norges innsats i utlandet igjen nærmer seg et historisk lavmål.[…]

Et annet hovedpoeng er at Norges utenlandsinnsats har beveget seg vekk fra prinsippet om at en FN-styrt verdensorden er det viktigste, til en tankegang om at det er best å delta i NATO-ledede operasjoner. Der i dette spriket mellom FNs rettsorden og NATOs (og USAs) sikkerhetsgaranti at fredsnasjonen Norge per i dag ser ut til å henge – mer eller mindre i løse luften. Läs artikel

Anmeldt av: Sindre Hovdenakk

Vi lägger här ut Carl Björemans bok Var vi redo? från 2013, utgiven på Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. Boken kan laddas ned här.

Professor Kent Zetterberg skriver i förordet

”Carl Björeman har under senare år genomfört en omfattande forskning om det svenska försvarets utveckling från från 1930-talet fram till idag. Björeman har i sina böcker varit kritisk till det svenska försvarets utveckling efter andra världskriget. Han har sökt rötterna till denna utveckling i bristen på en långsiktig plan och strategi för stridskrafterna och i försvarsindustrins särställning, där särskilt flygindustrin har prioriterats. Till detta kom en rad strukturella problem med den stora Krigs-/Försvarsmakten, särskilt armén, som inte rättades till under kalla kriget.

Resultatet blev en systemkollaps när det stora mobiliseringsförslaget avvecklades efter försvarsbeslutet 2000. Det nya insatsförsvaret är främst till för internationella insatser och av en föga imponerande storlek och förmåga. Ambitionen att klara det nationella försvaret har varit nästan helt borta från de svenska försvarsbesluten under en lång så kallad  strategisk paus, men har på senare år börjat börjat komma tillbaka i debatt och politik. Verkligheten har på nytt gjort sig påmind, bland annat genom Rysslands utökade militära förmåga.”

«Saman har vi skånsamt teke hand om og pleidd russisk-kinesiske samband. No er tida inne til å hauste fruktene», sa Kinas president Xi Jinping etter eit møte med Vladimir Putin i Beijing i 2014. I kjølvatnet av annekteringa av Krim lata det til at Russland og Kina hadde funne tonen på fleire område.

NUPI-forskarane Helge Blakkisrud og Elana Wilson Rowe diskuterer i den nye boka si «Russia’s Turn to the East» mellom anna Russlands mykje omtalte dreiing mot aust handlar om det problematiske forholdet til Vesten.

Ukraina-krisa førte til at Russland blei råka av ei rekkje vestlege sanksjonar mot enkeltpersonar, banker og energiselskap. Kort tid etter kom vennskapet mellom Xi og Putin til uttrykk mellom anna gjennom inngåinga av ein gigantisk avtale om russiske gassleveransar til ein verdi av 400 milliardar dollar.

Rowe og Blakkisrud meiner likevel at det ikkje er ein direkte samanheng mellom det som verka som ei oppblomstring av varme kjensler til Austen og dei kjølige relasjonane til Vesten…

I «Russia’s Turn to East» kjem det fram at den påståtte vendinga mot aust i stor grad handlar om innanrikspolitiske forhold.

-Dette dreier seg meir om at russiske styresmakter ønskjer å utvikle den austlege delen av landet. Russlands fjerne Austen utgjer ein ekstrem periferi sett frå Moskva. Regionen er ressursrik, men den er underutvikla og har få innbyggarar. Ønsket har vore å stanse fråflyttinga og få oppsving i økonomien i regionen, og den beste løysinga har vore å opne opp forutanlandske investeringar og interaksjon med Aust-Asia, forklarer Blakkisrud. Läs artikel

Ur förordet av professor  Kent Zetterberg:

Generallöjtnant Carl Björeman har i denna bok från forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FOKK) följt försvarets ödesväg under beredskap och kallt krig.

Det är en initierad och skicklig strukturell analys av hur det stora svenska folkförsvaret byggdes upp under krigsårens  långa beredskap och under den första delen av det kalla kriget, för att sedan glida över i en lång  nedgångsperiod i fråga om anslag och möjligheter att klara ökade uppgifter inom allt snävare ramar. Läs boken