Litteratur

Blivande beväring,Du är den bästa personen att försvara vårt land.
Finland behöver även din insats, eftersom du är den bästa personen att försvara vårt land, vår nationella självständighet och vår territoriella integritet. Det militära försvaret som baserar sig på allmän värnplikt och din egen verksamhet garanterar, att varken dina eller andra i Finland boendes rättigheter kränks och att vårt liv i Finland inte kan hotas av någon. Finland som inte hör till någon militärallians upprätthåller och utvecklar det nationella försvaret och en trovärdig militär prestationsförmåga. Detta stöder det nuvarande militärpolitiskt stabila läget i Nord- europa. Finlands mål är att hålla sig utanför internationella konflikter och att bidra till att konflikterna får en fredlig lösning. Samtidigt måste man dock påvisa, att Finland är i stånd att försvara sig. Självständigheten måste bevaras och medborgarnas säkerhet tryggas, för detta har finländarna kämpat för i tidigare krig. Som beväring utgör du således en viktig del av försvaret. Under din värnpliktstid får du utbildning med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland och på bästa sätt skydda dina anhöriga och dig själv. Under sin tjänstgöringstid utbildas beväringarna för försvarsmaktens sammansättning för de krigstida uppgifter som behövs. Genom att genomföra din beväringstjänst efter förmåga, påvisar du bästa sätt din vilja att trygga vårt lands framtid. På dig litar även de, som inte själva kan trygga sitt land och dess rättighet. Finlands försvarslösning…
Finlands militära försvar genomförs enligt principerna för det territoriella försvaret. I det territoriella försvaret tryggas samhällets vitala funktioner, och mål och funktioner som är viktiga för den militära verksamheten skyddas i samarbete med de övriga myndigheterna. Man förhindrar att inkräktare tar sig in på områden som är viktiga för rikets funktioner och påverkar samhällets vitala funktioner. Områden som är viktiga för den egna verksamheten hålls i alla förhållanden. Anfall avvärjs och vid behov slås inkräktaren med operationer som är gemensamma för armén, marinen och flygvapnet samt med försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor. Genom försvaret fördröjer och utnöter man fienden samt avvärjer och slår tillbaka anfall till lands på utvalda platser. Med stöd av luftförsvaret hindrar man fienden från att ta luftherraväldet. Man skyddar även för samhället vitala funktioner och de egna trupperna. Sjöförsvaret avvärjer anfall på havsområdet och tryggar rikets sjöförbindelser. Läs guiden

Uppsatsen syftar till att jämföra svenska och finska förmågor rörande ett tröskelförsvar. Tröskelförsvaret bygger på strategin om anti-access/area denial, översatt till tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar. Tillträdesförsvaret syftar till att hindra en överlägsen motståndare att få tillträde till ett operationsområde och kontrollbestridande försvar syftar till att förneka motståndaren kontroll över operationsområdet i händelse av en väpnad konflikt.

Jämförelsen visar att Sverige har en tyngdpunkt i tillträdesförsvaret baserat på förmågan att möta en motståndare tidigt med sin offensiva undervattensförmåga, smyganpassade korvetter och flygburen sjömålsrobot. De brister som finns i Sverige utgörs främst av avsaknad av långräckviddig markattackförmåga samt förmågor i det kontrollbestridande försvaret. Finland har å andra sidan sin tyngdpunkt i det kontrollbestridande försvaret då de alltjämt har förmåga till markbaserad långräckviddig sjömålsbekämpande förmåga samt ett defensivt undervattensvapen i form av sjöminförmåga. Detta är förmågor som Sverige avvecklat sedan 2000-talets inledning. Finlands brister är i tillträdesförsvaret där den offensiva undervattensförmågan saknas helt samt det begränsade antal plattformar som kan verka framskjutet mot sjömål. Uppsatsen visar också att indelningen av tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar är en bra modell för att analysera nationers försvarsförmågor. Läs upppsatsen

Scenariot är en eskalerande väpnad konflikt i vårt närområde där Sverige utsätts för ett strategiskt överfall och Försvarsmakten ska försvara svenskt territorium. Målet är att höja Försvarsmaktens samlade förmåga att möta en kvalificerad motståndare och framförallt att använda stridskrafterna tillsammans. – Den över tiden försämrade omvärldsutvecklingen tydliggör att Sverige måste ha förmågan att snabbt kunna möta olika händelseutvecklingar. Det är bland annat därför vi genomför Aurora 17. Under övningen bygger vi ett starkare försvar. Vi ökar här den samlade försvarsförmågan – att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, säger Thomas Karlsson. Övningen inleds med förberedelser över hela Sverige och mottagande av utlänska deltagare. Krigsförband, ledningar och myndigheter förbereder sig. Det handlar om att säkerställa ledningsförmågan, öka samordningsfunktionen och uthålligheten. Värdlandsmoment genomförs i Göteborg med personal, utrustning, fordon och övrig materiel som ska integreras i de svenska förbandens struktur för att kunna ledas av svensk personal.

Läs mer

Riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan:

Regeringens bedömning: Vid prövning av ärenden om tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet om krigsmateriel, bör följande gälla. Tillstånd bör bara medges om utförseln eller samverkan 1. behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande, eller det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för det, samt 2. det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ska en helhetsbedömning göras av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna. Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt.

En stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas, om det skulle strida mot en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, ett beslut av FN:s säkerhetsråd, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) eller Europeiska unionen eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).Läs lagrådsremissen

Ur skriften:

Den humanitära rätten, som även kallas krigets lagar, är en del av folkrätten. Folkrätten är de regler som reglerar relationerna mellan stater. Den humanitära rätten är tillämplig under väpnade konflikter, och den tar inte ställning till, eller är beroende av, vem som startade konflikten. Den humanitära rätten syftar till att begränsa krigets effekter. Den innehåller regler som både skyddar vissa personer och objekt, och som begränsar vilka stridsmedel (vapen) och stridsmetoder som får användas i en väpnad konflikt. Grundläggande är att de stridande parterna ska rikta sina stridshandlingar mot motpartens militära förmåga. Läs skriften

The Common Foreign and Security Policy (CFSP) of the European Union (EU) has gradually taken its place at the centre of EU activities. Developed organically from a set of practical arrangements, it is governed by a set of rules and procedures which have been formalised and strengthened over the years. In introducing their current manifestation, the Lisbon Treaty appeared to bring this area of activity closer to the mainstream of the Union’s external action. It strengthened its procedural and substantive underpinnings, reconfigured its position in the constitutional architecture of the Union legal order, and introduced a new institutional actor intended to give the policy sharper focus and raise its visibility. This report sets out the relevant legal framework, analyses it within the broader constitutional and substantive legal context of the Union’s legal order, and explores its implications for the Union’s role as global actor. It highlights the following points. Läs artikel

Gotland ockuperat är en roman skriven av den ständige sekreteraren i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, generalmajor Björn Andersson, och redaktören för Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och tidskrift, överstelöjtnant Tommy Jeppson. Boken är utgiven 2017 på Svenskt Militär Historiskt Biblioteks Förlag.

I efterordet påtalar författarna, att syftet med boken är att föra ett samtal och förbereda oss för det värsta som kan hända vårt land. ”Och dessa förberedelser börjar med den enskilda människans beredskap som är fundamental för samhällets motståndsförmåga.” Fundamentalt är också att ett nytt civilt försvar ska skapas: ”En robust logistisk inomorganisatorisk uthållighet behövs, vilken behöver byggas upp i stort från grunden.”

Boken är extremt påkostad och innehåller ett antal bilagor med noggranna beskrivningar av fartyg, flygplan med mera. På ett uppslag finns en bild, som beskriver Rysslands mobila kustrobotsystem K-300P och dess Oniks-robotar med en räckvidd på 300 km. ”Baserat på Gotland skulle det alltså behärska större delen av Östersjön, från Bornholm i söder till Åland i norr. Ett typiskt batteri består av 1–2 ledningsfordon, fyra laddfordon, fyra laddenheter […] samt ett understödsfordon.”

Läs mer

En av denna sajts utgivare, Anders Björnsson, har översatt tre volymer med klassisk tysk skönlitteratur till svenska. De kom ut under våren, och i samtliga spelar militära figurer huvudroller.

Den Riga-födde Werner Bergengruens samling berättelser Döden i Reval (Dialogos) inleds med en historia om hertigen Charles Eugène de Croy som ledde de ryska styrkorna i slaget vid Narva. Efter förlusten fördes han som krigsfånge av svenskarna till Reval, dagens Tallinn, där han efter några år avled till följd av hårt leverne. Men han bevarades som mumie i en av stadens kyrkor och begravdes först efter nära två hundra år.

Theodor Fontanes sedeskildring Irrvägar (CKM Förlag) är den omöjliga kärlekshistorien mellan en utfattig ung baron och ryttmästare och en duktig arbeterska som intrig. Den rörde upp känslor i Kejsartyskland när den utkom, trots – eller kanske just därför – att sådana här konkubinat var vanliga. Det mest upprörande och moderna var nog den jämlika relationen mellan de bägge kontrahenterna. Boken förebådar Effi Briest, det enda av Fontanes verk som hittills funnits på svenska. Den preussiska militärkulturen genomsyrar romanen.

Det kan man också säga om Fontanes sista roman Stechlin (Atlantis) från hans dödsår 1898. En gammal avsutten major sitter på sitt skuldsatta gods några mil norr om Berlin, ser tillbaka på sitt liv och märker hur marken rämnar under den klass han tillhör, lantadeln. Han har mycket bestämda uppfattningar om det mesta, inte minst om hur krig ska föras, och ser det tysk-ryska vapenbrödraskapet från Napoleonkrigens dagar som förebildligt.

Utan att Sverige är militärt hotat från något håll har det uppstått en yvig debatt om Sveriges ställning som alliansfritt land. Steg för steg har politiska beslutsfattare och militärer ökat samverkan med den västliga militäralliansen Nato – utan att det finns några militära hot mot Sverige och utan att varje steg prövats mot bakgrund av Sveriges traditionella ställning som alliansfritt och fredssinnat.

Läs mer

Under 2000-talets första decennium har den svenska försvarsmakten genomgått en dramatisk förändring. Från en relativt stark och respektingivande organisation, mobiliseringsbar i alla landsändar, till några få enheter utan reserver. Den är berövad sin rekryteringsgrund – värnplikten. Samtidigt har Sverige i solidaritetens namn utlovat även militärt stöd till grannländer som kan komma att behöva detta.

När nu det internationella klimatet hårdnar och grannen Ryssland höjer tonen mot sina grannar, vaknar samvetet och Sverige börjar ängsligt överväga hur den åstadkomna skadan i någon mån skall kunna repareras. Inte oväntat kommer då frågan en Nato-anslutning åter upp. När dessutom svårigheterna att bemanna även dagens lilla organisation syns övermäktiga, väcks frågan om en återgång till värnplikt i någon form. Och framför allt: Hur skall vi återskapa ett trovärdigt försvar?

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret under den försvarspolitiska inriktningsperioden till och med 2020. Med utgångspunkt i en sammanhängande planering för totalförsvaret ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Den personal som är krigsplacerad ska vara infonnerad om vad detta innebär. Arbetet ska vara genomfört till senast 31 december 2018. Läs uppdraget

Vi länkar här till en artikel från 2009 av general Carl Björeman som analyserar omställningen av det norska försvaret från nationellt försvar till Nato-anpassat insatsförsvar och  jämför med motsvarande omställning av det svenska försvaret.

Den norska arméns ominriktning skildras i en bok med titeln Hæren i omveltning 1990 – 2005.1 Den är skriven av den norske generalen Gullow Gjeseth, f 1937. Denne har innehaft en rad befattningar där han haft goda möjligheter att nära följa utvecklingen inom det norska försvaret, t ex Landkommendör i Södra Norge 1990-94, rektor för Försvarets högskola 1994-97 och redaktör för Norsk Militaert Tidskrift 1996-2007. Gjeseth kallades 1994 till ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien i Stockholm. Omvälvande utveckling Den period (1990-2005) som Gjeseth skildrar betecknas som den mest omvälvande, på kort tid, för den norska hären sedan den grundades år 1628. Läs artikel