Litteratur

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret under den försvarspolitiska inriktningsperioden till och med 2020. Med utgångspunkt i en sammanhängande planering för totalförsvaret ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Den personal som är krigsplacerad ska vara infonnerad om vad detta innebär. Arbetet ska vara genomfört till senast 31 december 2018. Läs uppdraget

Vi länkar här till en artikel från 2009 av general Carl Björeman som analyserar omställningen av det norska försvaret från nationellt försvar till Nato-anpassat insatsförsvar och  jämför med motsvarande omställning av det svenska försvaret.

Den norska arméns ominriktning skildras i en bok med titeln Hæren i omveltning 1990 – 2005.1 Den är skriven av den norske generalen Gullow Gjeseth, f 1937. Denne har innehaft en rad befattningar där han haft goda möjligheter att nära följa utvecklingen inom det norska försvaret, t ex Landkommendör i Södra Norge 1990-94, rektor för Försvarets högskola 1994-97 och redaktör för Norsk Militaert Tidskrift 1996-2007. Gjeseth kallades 1994 till ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien i Stockholm. Omvälvande utveckling Den period (1990-2005) som Gjeseth skildrar betecknas som den mest omvälvande, på kort tid, för den norska hären sedan den grundades år 1628. Läs artikel

Motion från Daniel Granqvist, Örebro Mitt:

Den senaste borgerliga regeringen avskaffade i praktiken värnplikten i Sverige. Det bör så förbli. På ett filosofiskt plan är värnplikt tvångsarbete och således statligt slaveri. Staten är en juridisk person som är till för att skydda medborgarnas friheter och rättigheter. Detta skyddas inom statens gränser genom polis, rättsväsende och övriga rättsvårdande myndigheter. Det skyddas gentemot yttre fiender främst genom militären. Om staten tvingar medborgarna att delta i det militära försvaret, inskränks den frihet som staten är satt att försvara…

Förbundsstyrelsens svar:

Det finns förvisso ett antal argument som talar emot värnplikt till exempel frågan om just värnplikten löser de utmaningar vi står inför vilket bland andra tidigare Överbefälhavaren Sverker Göransson hävdade. Som motionären antyder kan man också ifrågasätta rättvisan i att staten kan tvinga en liten del av befolkningen att göra militärtjänst – och eventuellt riskera sina liv – medan de flesta slipper? Men det finns fler och tyngre vägande argument för att behålla värnplikten – Försvarsmakten har haft stora problem att klara sin bemanning och slog 2016 larm om att man saknar anställda på över 7 000 befattningar, värnplikten hjälper till att lösa den problematiken. I en orolig omvärld stärks försvarsviljan och om vanliga människor gör lumpen stärks den folkliga förankringen till förvaret ytterligare. Det finns också ett starkt folkligt stöd för att behålla värnplikten. I en opinionsundersökning av Aftonbladet/Inizio i januari 2016 anser 68 procent av de intervjuade att det är en bra eller mycket bra idé med värnplikt i Sverige. Andra undersökningar visar ungefär samma resultat. Förbundsstyrelsens föreslår stämman besluta: Att avslå motionen.  Läs  stämmohandlingarna

Vi har på den sajten kommenterat att beslutet om viss pliktuttagning syftar till att komplettera yrkesförsvaret medan allmän värnplikt handlar om att ersätta yrkesförsvaret.

Utrikesutskottet beslutade den 30 mars 2017 att ge försvarsutskottet m.fl. möjlighet att yttra sig över Vitbok om EU:s framtid – Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 (KOM(2017) 2025). Försvarsutskottet begränsar sitt yttrande till försvarspolitiska aspekter inom ramen för EU:s vitbok. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).

Försvarsutskottet, som begränsar sitt yttrande till försvarspolitiska aspekter, välkomnar den framtidsdiskussion kommissionen för i sin vitbok om EU:s framtid men konstaterar att vitboken inte innehåller några förslag till nya eller ändrade rättsakter. Utskottet instämmer därför med regeringen att det i detta skede sålunda inte finns något att säga om förhållandet till svenska regler. Utskottet anser att det är angeläget med ett EU-samarbete för att möta globala utmaningar och att förvalta och utveckla befintliga institutioner och på- gående samverkan mellan EU:s medlemsstater. Ett adekvat totalförsvarssamarbete är i sammanhanget viktigt. Även om ett effektivare användande av befintliga försvarsresurser är eftersträvansvärt vill utskottet betona att det försvarsmässiga samarbetet även fortsättningsvis bör ha en mellanstatlig tyngdpunkt. Utskottet instämmer således med regeringen i att utgångspunkten bör vara att diskussioner till följd av vitboken utgår från den befintliga kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater. Det fortsatta arbetet bör bl.a. ta hänsyn till medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden.

Vitboken innehåller inte någon konsekvensanalys vilket innebär att de aviserade diskussionsunderlagen och eventuella lagstiftningsförslag som följer av vitboken och deras budgetära konsekvenser kommer att granskas när de väl presenteras. Läs utskottets övervägande

Sveriges säkerhetspolitik ska vara tydlig och klar. Den svenska militära alliansfriheten har tjänat och tjänar vårt land väl. Sveriges militära alliansfrihet har inte betytt passivitet utan ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet. Sverige ska inte vara medlem i Nato. En modern svensk säkerhetspolitik byggs i stället på ett ökat nordiskt samarbete, en aktiv Östersjöpolitik, ett fördjupat samarbete i EU och ett starkare stöd till Förenta Nationerna. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas…

En förutsättning för Sveriges militära alliansfrihet är att vi har ett försvar som förmår att hävda vår territoriella integritet och upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Den svenska försvarsmaktens organisation ska präglas av en tydlig folklig förankring vid rekrytering och bygga på demokratiska värderingar som öppenhet och samverkan med det civila samhället…

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

• Hävda Sveriges militära alliansfrihet och vår förmåga till internationellt samarbete. Moderniseringen av Försvarsmakten ska fortsätta för att stärka försvarets nationella förmåga, leva upp till våra internationella åtaganden samt bredda försvarets folkliga förankring. Läs dokumentet

Videreutvikle de lange linjer i norsk sikkerhetspolitikk ved å

• Søke å bevare de sterke transatlantiske båndene og videreutvikle det langsiktige sikkerhetspolitiske samarbeidet med USA.
• Bidra til omstilling i NATO slik at alliansens kollektive forsvar styrkes mot så vel gamle som nye sikkerhetsutfordringer.
• Styrke norsk forsvarsevne og legge til rette for økt alliert tilstedeværelse og øving i nord.
• Videreutvikle samarbeidet med Russland basert på felles interesser og en fast og forutsigbar politikk.
• Bidra til å bevare og videreutvikle den internasjonale rettsorden og styrke FN og andre internasjonale institusjoner. Arbeide for å fremme menneskerettigheter, rettsstat og demokrati. Reagere på alvorlige folkerettsbrudd.
• Arbeide for balansert, gjensidig, irreversibel og verifiserbar atomnedrustning og ikke-spredning av masseødeleggelsesvåpen. Läs hela dokumentet

Hæren er historie – i egentlig, militær forstand. Men historien er ikke over, og Hæren kan gjenoppstå som et troverdig nasjonal sikkerhetsinstrument. Den må gjenoppbygges, skal vi føle oss rimelig sikre på alliert forsterkning.

Under tvil har vi én brigade. Selv den er nå under press. Og én brigade er ingen hær. Forsvinner brigaden, blir hæren vi ikke har enda mindre! Da får vi landmakt i løs vekt.

«Vil Brigade Nord overleve landmaktutredninga?» Spørsmålet ble reist på et folkemøte i Istindportalen på Bardufoss i februar. Mannen som etablerte Brigade Nord, generalmajor (P) Lars Sølvberg, innledet. Og helte iskaldt vann i hodet på forsamlingen:
«Nei.»
Nei. «Brigaden overlever ikke.» Den vil forsvinne – slik Hæren er rasert, og i virkeligheten er borte. Det er likevel viktig å slåss for å berge Brigade Nord. Läs artikel på sid 10-16: Norge har ingen här

Vår säkerhetspolitik ska vara tydlig, långsiktig och utan tvära kast. Den militära alliansfriheten ligger fast. Detta är ett ställningstagande som aldrig inneburit passivitet, utan tvärtom ett aktivt ansvarstagande för avspänning, ökad säkerhet både för vårt eget land och för regionen som helhet.

Vi säger nej till medlemskap i Nato. 2015 bröts en långs tids nedskärningar i försvaret av ett nytt blocköverskridande försvarsbeslut som steg för steg stärker vår egen militära förmåga. Det sker mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde. Övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöregionen har 10 ökat. Rysslands olagliga annektering av Krim och de fortsatta aggressionerna i östra Ukraina hotar den europeiska säkerhetsordningen…

Att uppgradera den militära förmågan. Den operativa förmågan i krigsförbanden ska prioriteras och den samlade förmågan i totalförsvaret ska säkerställas. Tillgången till utbildad  personal ska tryggas och den återaktiverade värnplikten för både kvinnor och män ska användas till detta. Läs dokumentet

Överbefälhavarens kommentarer

2016 har varit ett intensivt, turbulent men också resultatrikt år. Försvarsmakten har arbetat hårt för att stärka den militära förmågan i en tid präglad av stora globala förändringar, betydande osäkerheter och ett fortsatt skärpt läge i vårt närområde. Ett år in i försvarsbeslutsperioden kan vi konstatera att viktiga steg har tagits för att öka tillgänglighet och beredskap i våra krigsförband. Vi har blivit en starkare och bättre rustad försvarsmakt. Ett större antal beredskapskontroller har genomförts. Nationella och internationella övningar har prioriterats, såväl i krigsförband som inom respektive stridskraft och i större gemensamma övningar. Repetitionsutbildningar med pliktinkallad personal har visat att även en kort utbildningsperiod kan bidra till återtagen förmåga. Vi når inte rekryteringsmålen, men andelen rekryter som fullföljer den nya grundutbildningen har ökat, vilket innebär att fler kan krigsplaceras med rätt utbildning. Materielleveranser av bland annat personlig utrustning, kvalificerade vapen och modifiering av fartyg har bidragit till ökad tillgänglighet. Läs  rapporten

Arvid Cronenberg är pensionerad överstelöjtnant och var under en följd av år verksam som militärhistoriker vid dåvarande Militärhögskolan. Bland hans skrifter märks mästerverket om Umeå Blå Dragoner, en regementshistorik i särklass. Han har i sina forskningar speciellt intresserat sig för svensk krigsplanläggning.

Vi återger här Cronenbergs bidrag till antologin Försvaret främst (Celanders 2015). Det behandlar ett kritiskt skede under finska vinterkriget, då svensk stats- och militärledning hade att ta ställning till propåer från västmakterna att komma Finland till undsättning över svenskt territorium. Sverige, ännu dåligt rustat, lyckades med klok politik undgå att dras med i storkriget – då och senare.

Läs Cronenbergs artikel: Forsvaret framst_Cronenberg

JK Paasikivi talade om Finlands ödestriangel – Moskva, Berlin, Stockholm. Jaakko Iloniemi, René Nyberg och Petri Hakkarainen tänjer ut detta begrepp till en fyrkant med att tillägga Washington. Den pinfärska boken ”Trump, Putin, Merkel ja Suomi” utgiven av Otava beskriver i sitt slutkapitel dessa fyra för Finland avgörande huvudstäder.
HBL publicerar här René Nybergs Stockholmsavsnitt översatt till svenska.

…Kerstin Lundgren ,C : Den kärnvapenoro som jag också delar är en fråga som handlar om att vi nu tydligt kan se att de nya ryska utplaceringarna utgör ett direkt hot mot oss. Trots att vi är militärt alliansfria, herr talman, har detta inträffat. Vår militära alliansfrihet står alltså där som ett unikum, men runt omkring oss förändras världen.

Då frågar jag och Centerpartiet: Varför, herr talman, väljer vi i dag att inte se att det är garantier och solidaritet som bygger säkerhet, inte unilaterala lösningar?

Magot Wallström:  Just nu vet vi ingenting om dessa garantier. Det är sanningen. Det beror på hur USA agerar i Nato. Det är lite skakigt, som vi förstår saken. Vi har sagt att det nu inte är tid att ändra vår säkerhetspolitiska doktrin, i en så orolig tid. Nu är tid för samarbeten. Nu är tid för att förstärka vårt eget försvar, vilket vi är i full färd med att göra. Och nu är tid att hålla fast vid vår militära alliansfrihet och den linje som vi har valt, och inte minst tillsammans med vår stora och viktiga granne Finland. Det är fortfarande de tre viktiga pelarna i vår säkerhetspolitik. Det ger oss flexibilitet och möjlighet att välja själva, och det ger oss också största möjliga frihet och trygghet…

Björn Söder, SD:  Natoförespråkarna hävdar ofta att ett medlemskap i alliansen på ett avgörande sätt skulle stärka vår försvarsförmåga och bidra till stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde. Det är givetvis rent nonsens. I stället är det precis tvärtom. Ett svenskt medlemskap skulle öka spänningarna i Östersjöregionen och riskera att rubba den geopolitiska balansen och därmed dra in Sverige i konflikter i stället för att förhindra dem. Dessutom lever vi inte ens upp till de krav som ett medlemskap ställer eftersom vi avsätter alldeles för lite resurser till försvaret.Vi sverigedemokrater är tydliga i vår inställning till stormaktsallianser och har varit det sedan partiet grundades.

Vi anser att det är viktigt att vi bibehåller vår suveränitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Som ett litet land måste vi förhålla oss till vår omgivning och ta nationellt ansvar för säkerheten i vår region och inte utsätta oss för risker i onödan. Vårt alternativ för att trygga vårt lands säkerhet är i stället att först och främst ha en egen försvarsmakt med ordentlig försvarsförmåga men också ett defensivt försvarsförbund med Finland, som skulle ge ett bra komplement till detta. Ett försvarsförbund med Finland skulle inte heller rubba den geopolitiska maktbalansen i vårt område. Sverige och Finland möter samma säkerhetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas gemensamma geografiska läge. Genom ett försvarsförbund höjs tröskeleffekten och nya strategiska djup skapas, vilket stärker ländernas försvarsförmågor.

Om de svenska Natoivrarna för ett ögonblick upphörde med att basera sina ställningstaganden på bristfälliga ideologiska analyser och i stället basera dem på faktabaserade risk- och sårbarhetsanalyser skulle de snart inse att vi har rätt, som så många gånger förr. Tyvärr saknar flera av dem denna analysförmåga, vilket lyser väl igenom i den debatt som förts de senaste åren.

Läs riksdagsprotokollet