I den just lanserade antologin Kan Sverige försvaras – Mot vad? En antologi om svensk säkerhetspolitik, red. Johan Bergenäs och Mats Ögren Wanger (Ekerlids Förlag 2015) ,lämnar försvarsminister Peter Hultqvist ett positivt besked: ”Vi går nu från ett försvar inriktat på internationella operationer till ett nationellt fokus”.
Litteratur
Wickbom och Björeman om skillnaden mellan krigsmakt och försvarsmakt, mellan offensiv och defensiv
Vid bokpresentationen den 14 december tog flera närvarande höga officerare till orda.
Överste 1 gr Jan Wickbom, legendarisk chef för regementet I19/P5 i Boden, sammanfattade i ett par deviser sin långa artikel i antologin om försvarets hårda kärna. Han sade: ”I en krigsmakt slåss man med vapen. I en försvarsmakt strider man med soldater.” Han tillfogade:”Sviktande försvarsvilja och svag ekonomi övervinns med plikt.”
”Försvaret främst” , rapport från en bokpresentation
Ett trettiotal personer – författare, förutvarande försvarsministrar, försvarspolitiskt intresserade och finska vänner – infann sig på Armémuseum den 14 december, när boken Försvaret främst – som äntligen kommit ut – presenterades. Anders Björnsson, bokens redaktör, höll i den intressanta övningen och karakteriserade boken som en pamflett för ett nationellt försvar, ett fosterlandsförsvar.
Boken kommenterades av två särskilt inbjudna gäster, nämligen de tidigare försvarsministrarna Anders Björck och Björn von Sydow. Flera av författarna, bland andra Carl Björeman, Sven Hirdman, Per Blomquist och Kent Zetterberg, deltog i den diskussion som följde. Inlägg gjordes även av ambassadören Mats Bergquist, finske ministern Mikael Antell, generalmajor Lars G. Persson och förste intendenten Tomas Roth som också var värd på stället.
Tidigare försvarsministrarna Björn von Sydow och Anders Björck inledde bokpresentationen, bilden ovan.
Försvaret främst – en antologi och dess bakgrund
Sveriges säkerhetspolitiska ambition måste vara att stå utanför varje krig, nära eller fjärran. Bryter det ut kommer vi inte att delta, förutsatt att vi inte blir angripna. Den av några debattörer förordade ”solidaritetspolitiken” innebär raka motsatsen. Enligt dessa kan Sverige aldrig stå utanför krig som utkämpas av våra grannar (eller unionspartner), och vi bör heller inte avstå från krigsinsatser på avlägsna platser.
Det är en trist utveckling att den senare linjen öppet torgförs av personer som har eller har haft ansvar för svensk säkerhetspolitik. Bevisligen har landet kunnat upprätthålla sitt oberoende trots krigsföretag i vår nära omvärld. Det är ingen slump att vi inte har dragits in i krigshändelserna, lika litet som det har varit någon slump att krig har brutit ut. Denna politik av oberoende och neutralitet i stormaktkonfrontationerna har haft en djup folkförankring.
SDs utrikesprogram inför Landsdagarna
Sverigedemokraterna vill: – att Sverige ingår en försvarsallians med Finland. – att det nordiska försvarssamarbetet inom ramen för NORDEFCO fördjupas. – att Sverige står utanför NATO och andra stormakters militärallianser. Den svenska militära alliansfriheten har tjänat landet väl sedan den rådande utrikespolitiska linjen infördes 1814. Det är viktigt att bidra till avspänning i det militärt strategiska område där Sverige befinner sig. Det är därför viktigt att Sverige inte ingår i en militär allians som kan rubba balansen i vårt närområde. Därför ska Sverige stå utanför NATO och andra stormakters militärallianser.
Det finns däremot skäl att försäkra sig om att kunna arbeta förebyggande för att minska risken för militär aggression syftande till att menligt påverka Sveriges nationella frihet eller det svenska folkets självbestämmanderätt. Ett sätt att arbeta förebyggande vore att ingå en allians med Finland. Sverige och Finland möter samma säkerhetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas gemensamma geografiska läge. Sverige och Finland har därutöver starka kulturella och politiska band och en lång gemensam historia. Läs programförslaget
Debatten i säkerhetsrådet den 20 november när rådet antog resolution 2249 (2015) om hot mot internationell fred och säkerhet orsakade av terroristhandlingar
Säkerhetsrådet antog den 20 november på förslag av Frankrike resolution 2249 (2015) om bland annat åtgärder mot IS. Resolutionen är medvetet något oklar. Texten återspeglar de motsättningar som råder mellan säkerhetsrådets dominerande stormakter. Trots starkt skilda intressen kompromissade man ihop sig om en text som ett till synes enigt säkerhetsråd kunde ställa sig bakom. Den officiella debatten i säkerhetsrådet kan studeras i protokollet från mötet den 20 november.
Utdrag ur boken ”Ryssland och svensk säkerhetspolitik” av Sven Hirdman
www.alliansfriheten.se har fått möjligheten att publicera två utdrag ur Sven Hirdmans nya bok ”Ryssland och svensk säkerhetspolitik” ,(www.hohforlag.se)
Ur kapitlet ”Den ryska självbilden”:
Dagens Nyheters förre chefredaktör Herbert Tingsten påvisade för många år sedan att några genetiskt grundade nationalkaraktärer inte finns. Det är riktigt. Däremot kan man tala om olika kulturmönster som uppstått i olika regioner under många sekel, betingat av rådande levnadsbetingelser och familje- och andra traditioner. Man kan konstatera att det finns
skilda västerländska, arabiska, kinesiska och japanska kulturmönster, för att ta några exempel. Människan påverkas av sin omgivning och dess olika stimuli, vilket skapar olika beteendemönster, alla i och för sig rationella. Läs på: Hirdman.InlagaSid20-25
Ur kapitlet : ”Svensk och internationell säkerhetspolitik”:
Sedan flera decennier har jag varit djupt engagerad i flera
för Sverige viktiga säkerhetspolitiska frågor, förutom
Ryssland. Det gäller främst:
• Den svenska alliansfriheten och frågan om medlemskap
i NATO
• Vårt EU-medlemskap
• Synen på USA efter 1998
• Internationell migration
Läget i världen är för närvarande mycket spänt med konflikter
i Mellersta Östern, rörande Ukraina och beträffande
Kinas politik i Sydkinesiska sjön förutom de många etniska
konflikterna i Afrika och Asien. Läs på: Hirdman.InlagaSid209-216
Försvarets förfall, general Carl Björeman
Konsten att lägga ned försvaret utan att någon bryr sig.
Denna bok berättar om hur Sverige förlorade sitt folkförsvar och övergick till att försvaras av en liten expeditionskår, ett yrkesförsvar.
Sverige hade en gång ett invasionsförsvar. Det varade i århundraden men är nu blott ett minne. Idag har det till 90 procent försvunnit. Det är den största svenska nedrustningen genom tiderna. Sveriges försvar är idag en miniatyr och det nya säkerhetstänkandet har vänt allt upp och ned. Om man får tro statsmakterna försvaras nu vår säkerhet bäst genom internationella insatser i andra världsdelar. Sveriges säkerhet på hemmaplan har i sin tur tagits över av en multinationell koncern, kallad ”Gemensam säkerhet”, som välvilliga uttyder som EU och NATO i förening. Denna diffusa skärm skall skydda Sverige, inte det svaga svenska försvaret. Sverige har förlorat sitt folkförsvar och har övergått till en liten expeditionskår, ett yrkesförsvar. Hur denna märkliga resa gick till handlar denna bok om.
Förord av professor Kent Zetterberg.
Boken trycks på beställning. Leveranstid 5–7 arbetsdagar. Pris 219 kr Santérus Förlag
Birkagatan 23
113 39 Stockholm Tel: 08-30 34 62 E-post: info@santerus.se
Ryssland och svensk säkerhetspolitik, ny bok av Sven Hirdman
Ryssland är Sveriges kanske viktigaste grannland, det land med vilket vi haft krig och fred i 800 år. I denna bok ger ambassadör Sven Hirdman sin syn på Rysslands utveckling under de senaste decennierna och diskuterar Sveriges förhållande till Ryssland.
Hjalmarson & Högberg förlag. Pris 185 kr och boken kan beställas via info@hohforlag.se eller per telefon 0706-59 72 84
Interpellationsdebatt tisdag 13 oktober 2015, Tydlighet om Sveriges samarbete med Nato
Kommentar:
Interpellationsdebatten i riksdagen den 13 oktober gällde bland annat om svenska regeringen inlett någon form av förhandlingar med Storbritannien om deltagande i den brittiskledda styrkan Joint Expeditionary Force (JEF).
I diskussionen underströk försvarsministern Peter Hultqvist att inga förhandlingar förs mellan Sverige och Storbritannien om JEF. Ett PM om JEF har kommit till departementet från Sveriges försvarsattaché i London och har sekretessbelagts av regeringen. Peter Hultqvist sa om den fortsatta hanteringen av JEF: ”Jag kommer att träffa den brittiske försvarsministern framöver. Jag får se om han kommer att nämna det här.”
Försvarsutskottet har begärt att få ta del detta JEF-dokumentet och försvarsministern lovade att utskottet skulle få ta del av det dock med förbehållet att det är sekretessbelagt. Protokollet från Försvarsutskottets möte i början av oktober då JEF diskuterades har ännu inte offentliggjorts.
Bildandet av den 10 000 man starka JEF började i december 2012. Styrkan är utformad för att operera på egen hand eller tillsammans med Nato, EU eller FN på uppdrag i Europa, Mellanöstern eller Persiska viken. Deltagande stater är Storbritannien, Danmark, Norge, Estland, lettland, Litauen och Holland. Styrkan beräknas fullt operativ 2018. Läs protokollet från debatten
Splittrad centerstämma uttalar sig för medlemskap i Nato
Centerpartiets stämma uttalade sig i frågan om svenskt medlemskap i Nato enligt följande:
”Att starta en process för att Sverige ska söka medlemskap i Nato. I detta arbete bör vi eftersträva ett nära samarbete med Finland, med målet att båda länderna kan bli medlemmar samtidigt.” och ”Att ett svenskt Nato-medlemskap baseras på bred politisk samsyn.”
Stämman var splittrad. 273 röster var för och 157 röster emot.
Svar från Peter Hultqvist på interpellation om Ålands betydelse för det svensk-finska försvarssamarbetet
Kommentar av Rolf Andersson:
Försvarsministern vidhåller i sitt svar ( Svar på interpellation) regeringen inställning i frågan om Natomedlemskap: ”När det sedan gäller enskilda länders säkerhetspolitiska val har vi från regeringen varit oerhört tydliga i regeringsdeklarationen med att Natomedlemskap inte är aktuellt. Det är inte aktuellt från regeringens sida att driva en linje att ansöka om ett Natomedlemskap. Vi har valt en samarbetslinje i förhållande till Nato precis som den har skisserats först i Försvarsberedningens rapport och sedan i inriktningspropositionens beslut. Det är någonting som är styrande för vårt agerande, och det är någonting som också 75 procent av riksdagen står bakom utifrån det beslut som är fattat. Jag anser därför att vi har en stark parlamentarisk grund för det agerande vi har. Vi är inte beredda att vidta åtgärder som ändrar en utvecklad och invand säkerhetsordning för vår del av Europa. Det bygger också på att vi inte ska göra förändringar som sätter press på andra länder att i någon mening förändra sin position.”