Partierna och NATO

Alliansfrihet och fredsbevarande

Sverige har genom åren kunnat visa att det går att kombinera ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet med att vara militärt alliansfria.Sverige har en modern säkerhetspolitik. Den innebär militär alliansfrihet, ett ökat samarbete i Norden, en aktiv Östersjöpolitik, ett stärkt Europasamarbete och ett starkare Förenta Nationerna (FN).

Den svenska militära alliansfriheten är en viktig del av dagens svenska utrikes- och säkerhetspolitik. Den har tjänat och tjänar oss väl. Sveriges samarbete med Nato har blivit möjligt eftersom organisationen har förändrats sedan det kalla kriget. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet samt för internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-stödda fredsbevarande operationer som leds av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utföra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser.

FNs verksamhet på det fredsbevarande området är både viktig och efterfrågad. Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE. Sverige bör arbeta för att stärka FNs egen kapacitet på detta område och Sverige bör även öka sitt deltagande i FN-ledda fredsinsatser.

Sveriges samarbete med Nato i fredsbevarande insatser med FN-mandat är viktigt men samtidigt är vi socialdemokrater tydliga med att Sverige inte ska delta i militära operationer som enbart har sin grund i Nato-stadgans artikel fem om ömsesidiga försvarsgarantier.

Sverige ska vara militärt alliansfritt

Syftet med Miljöpartiets försvarspolitik är att skapa en säkrare värld. Miljöpartiet anser att Sverige ska förbli militärt alliansfritt. Sverige främjar inte världsfreden genom att söka medlemskap i Nato. (ur Partiprogrammet)

Partistyrelsens försvarspolitiska uttalande 2014

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik har i grunden förändrats under det gångna decenniet. Det svenska försvaret står idag inför stora utmaningar. Samtidigt mobiliserar anhängarna av ett svenskt NATO-medlemskap för att lägga om svensk säkerhetspolitik. Vänsterpartiet har en viktig roll att spela i debatten om Sveriges framtida försvars- och säkerhetspolitik. Vi ska vara en tydlig röst för ett folkligt förankrat försvar och en trovär­dig svensk militär alliansfrihet. Därför presenterar vi i detta uttalande en sammanhållen och modern försvars- och säkerhetspolitik som visar på hur vi vill att Sveriges försvar ska utvecklas för att möta framtidens utmaningar och hur vi kan värna Sveriges militär alliansfrihet.

Säkerhets- och försvarspolitik

1. Grunden för Sveriges säkerhetspolitik ska vara samarbete med andra demokratier. Nato är den absolut viktigaste samarbetsorganisationen för säkerhet och ömsesidigt försvar i Europa, och är hörnstenen i det transatlantiska samarbetet mellan Europa och USA. Sverige ska söka medlemskap i Nato. (ur Partiprogrammet 2013)

Internationellt samarbete

Kärnan i Sveriges säkerhetspolitik är den militära alliansfriheten. Vi vill att den ska ligga fast, åtminstone tills vidare. Då säkerheten i världen omkring oss förändras snabbare än förut kan nya tider kräva nya medel.

Samarbeten med andra blir allt viktigare. Det handlar om beredskap för insatser, teknisk utveckling och allt mer avancerade vapensystem. Tillsammans med begränsade resurser gör det att samarbeten med de andra nordiska länderna, men också EU, behöver utvecklas ännu mer.

Sverige är med i ett samarbete som Nato ansvarar för, ”Partnerskap för fred”. Där är ett stort antal länder från Europa med tillsammans med länder från före detta Sovjetunionen och man samordnar och byter information med Nato. För att det svenska försvarets kompetens och förmåga ska vara på en fortsatt hög nivå är det viktigt att vi deltar i internationella samarbeten och övningar.

Förändringar i samarbetet med Nato förtjänar en seriös debatt. Vi tycker att Sveriges militära samarbete med Norden, de baltiska länderna, EU och Nato behöver utvärderas. Det är en åsikt vi haft under lång tid och vi välkomnar att en sådan utredning nu tillsatts. (Vår politik, c:s  hemsida 2014)

Sverige kan inte självt trygga vår säkerhet i en situation där våra gränser och intressen hotas av en militär stormakt. Sverige är beroende av samarbete med andra. Därför vill vi verka för en förutsättningslös parlamentarisk utredning om för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap i NATO.  (Vår politik, kd:s hemsida 2014)

Vi vill verka för en svensk anslutning till Nato. Ett medlemskap ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet. Det kräver att det finns en bred parlamentarisk förankring och ett folkligt stöd för ett sådant beslut. Det bör även ske i nära dialog med och helst tillsammans med Finland. (ur Handlingsprogrammet 2013)

Uttalande 28 september 2013:

Moderaterna ser inget behov av att utreda ett svenskt medlemskap. Det nära samarbetet som Sverige har med Nato visar redan nu vilka för- och nackdelar ett medlemskap skulle ha.

Det menar Cecilia Widegren som är vice ordförande för Moderaterna i försvarsutskottet och ordförande i Försvarsberedningen.

Hon ser beslutet på Kristdemokraternas riksting om att utreda ett svenskt Natomedlemskap som en förlust för de krafter i partiet som ville se ett medlemskap.

– För Moderaternas del har vi aktivt drivit frågan om ett svenskt medlemskap i Nato. Jag konstaterar att det fortsatt bara är två av riksdagens åtta partier som är för ett Nato-medlemskap. Därmed finns det inte den helt nödvändiga breda samsyn i svensk försvars- och säkerhetspolitik om att avgöra frågan om ett svenskt natomedlemskap. Det måste finnas ett brett parlamentariskt stöd för detta, säger hon.

Ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete på alla områden med målet att upprätta en nordisk försvarsallians, men ett fortsatt nej till svenskt medlemskap i Nato. (ur Valmanifestet 2014)