Sveriges oberoende under attack, Lars-Gunnar Liljestrand

”Sverige bör fundera noga innan man skriver under. En del av vårt säkerhetssamarbete kan hindras av avtalet”, säger USA:s nedrustningsambassadör Robert Wood i en intervju .

Woods intervention är bara en i raden från amerikanska företrädare. Enligt Dagens Nyheter skall amerikanske tjänstgörande ambassadören i Stockholm ha varnat Sverige för att underteckna konventionen. Detta skulle, enligt ambassadören, kunna försämra försvarssamarbetet med USA. Enligt Svenska Dagbladet skall en liknande varning ha framförts av USA:s försvarsminister James Mattis i ett brev till försvarsminister Peter Hultqvist.

Det går knappast att hitta något sakskäl för att svenska samarbeten om nya militära system skulle äventyras om Sveriges riksdag ratificerar den konvention om förbud mot kärnvapen som FN:s generalförsamling har antagit, under Sveriges medverkan och bifall.

Det verkar snarare som om frågan nu används av USA för att få Sverige att ställa in sig under amerikansk ledning.

Läs mer

Debatt om övningen Aurora 17 mellan ambassadör Sven Hirdman och generalmajor Karlis Neretnieks, Sveriges Radio, Studio Ett, den 8 september.

Sven Hirdman:

Jag har tre huvudsynpunkter. Jag tycker det är alldeles utmärkt att svenska försvaret nu efter 20–25 år äntligen har en rejäl övning med alla sina förband. Ett försvar som inte övar sina förband är inget försvar. Så jag tycker det är riktigt att man har det och den omfattning man har det.

Jag är dock tveksam till delar av scenariot som förutsätter att ryssarna anfaller Gotland, vi tar hit amerikanerna, 1500, som är det största utländska förbandet som deltar. Jag tycker det är tveksamt av två skäl.

Vår traditionella säkerhetspolitiska doktrin är militär alliansfrihet Det innebär att vi skall inte ha några allianser i fredstid. Klarar inte vårt försvar att hålla oss utanför utan hamnar i krig då skall vi begära stöd av västmakter. I det här scenariot förutsätts det att amerikanarna redan är här innan kriget börjar eller när det börjar. Det leder till en omtolkning av vår nuvarande säkerhetspolitik.

Det är den ena aspekten. Den andra att ryssarna skulle anfalla Gotland. Jag tror inte på det. Om du frågar ÖB om Ryssland är ett militärt hot mot Sverige så är svaret nej.

Läs mer

Det neutrala Sverige, Anders Björnsson

”U.S. Military joins military drill in neutral Sweden at same time as rival Russian war game”, lyder rubriken på en artikel av Damien Sharkov i ansedda amerikanska nyhetsmagasinet Newsweek. Artikeln handlar om den svenska försvarsövningen Aurora 17, i vilken bland andra ”neutrala Finland” medverkar, tillsammans med ett antal Nato-stater.

I artikeln uttalar sig Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist för ”behovet av USA:s närvaro i området [Nordeuropa]”. ”Det är en viktig signal till den svenska befolkningen, och till andra länder och partners, att vi tar […] säkerhetssituationen på allvar.” Med detta är det sagt att Aurora 17 också har en symbolisk dimension. Övningen ska påverka opinionen och få denna att omfatta amerikansk närvaro på svensk mark, i svenskt luftrum och i svenska hamnar och vatten, i krig som i fred.

Läs mer

Ingen hysteri

En huvudledare i Dagens Nyheter (8/9) riktar ett våldsamt angrepp på motståndet mot den snart inledda försvarsövningen Aurora 17. Ledaren saknar nyanser och inriktar sig på att genom guilt by association få alla demonstranter att framstå som Rysslandvänner. Ledaren har däremot inte ett ord att säga om själva övningen.

Men många av de grupper som nu demonstrerar mot övningen saknar också nyanser i sin kritik av övningen. Sveriges försvarsmakt måste faktiskt kunna öva för ett anfall mot vårt land – och egentligen tillsammans med vilka väpnade styrkor som helst. Det viktiga är att det utkämpas en försvarsstrid och att det är Sverige som är den försvarande parten.

Bristen på sådana här övningar i det nära förflutna har varit svårartad och står i skriande kontrast till de resurser som har avdelats för svenska militära operationer utomlands. Omfokuseringen på det svenska territoriet är sannerligen både välkommen och hälsosam. Att den svenska försvarsmakten har så dåligt med eget folk, en konsekvens av det huvud- och ansvarslösa beslutet 2009 att skrinlägga den folkligt förankrade värnplikten, nödvändiggör utländska soldaters närvaro i sådana här övningssammanhang.

Läs mer

Återtåg och framsteg – en utrikespolitisk betraktelse, Anders Björnsson

År 1809 fick Sverige en för sin tid mycket modern författning. Den hade tillkommit efter en politisk revolution. I 1809 år regeringsform var maktdelningen inskriven, med självständiga domstolar och en begränsad kungamakt. Det gustavianska enväldet försvann genom bakdörren och tredje ståndet gjorde sin entré. Unionen med Norge förstärkte det radikala anslaget. Den norska grundlagen från 1814 innehöll starka demokratiska element.

Läs mer

Försvarsmaktens perspektivstudie 2017 – tröskelförsvar i väntan på Nato, Lars-Gunnar Liljestrand

Den 5 september avlämnade Försvarsmakten på regeringens uppdrag en delrapport  inom den så kallade Perspektivstudien. Studien ska beskriva Försvarsmaktens utveckling fram till 2035. Rapporten beskriver en stegvis ökning av den operativa försvarsförmågan för att kunna möta framtida händelseutvecklingar efter 2020 och skall bidra till försvarsberedningens arbete att ta fram en försvarsinriktning för 2021–2025.

Vi har på den här sajten tidigare kommenterat den första delen av perspektivstudien som kom 2016. Denna slog fast att den överordnade strategin fortsatt är ett tröskelförsvar baserat på en yrkesarmé, med stor satsning på vapenutveckling och i slutändan stöd från Väst vid konflikt eller krig.

Strategin med tröskelförsvar och militär hjälp från främmande makter utvecklas vidare i andra delen av perspektivstudien.

Det säkerhetspolitiska läget för en längre tid framåt är ytterst svårbedömt, enligt studien, och hoten under perioden fram till 2035 förväntas bli svårare att identifiera, mer komplicerade att hantera och hotbilden alltmer mångfacetterad.

Med nuvarande försvarsuppgörelse kommer det att uppstå ett ökat ”förmågegap” i förhållande till Ryssland redan efter 2020.

Läs mer

Veckans citat

”Vår förhoppning är att en avspänning mellan stormakterna skall vara möjlig så att världsfreden kan bevaras. Så länge de nationella motsättningarna finns, kvarstår dock hotet mot freden…….Sveriges folk står enigt i föresatsen att värna landets oberoende och självständighet.  ……..Vårt försvar syftar uteslutande till att bevara vår frihet och självständighet”
Statsminister Tage Erlander i broschyren  ”Om kriget kommer” 1961

Säkerhetspolitiken bestäms av Sverige

Svenska regeringen röstade under våren för en FN-resolution om avskaffande av kärnvapen. Regeringen skall nu lägga förslag till riksdagen om ratificering av konventionen. Företrädare för den amerikanska administrationen har emellertid på olika sätt försökt påverka den svenska linjen.

Enligt Dagens Nyheter skall amerikanske tjänstgörande ambassadören i Stockholm ha varnat Sverige för att underteckna konventionen. Detta skulle, enligt ambassadören, kunna försämra försvarssamarbetet med USA. Enligt Svenska Dagbladet skall en liknande varning ha framförts av USA:s försvarsminister James Mattis i ett brev till försvarsminister Peter Hultqvist.

Utrikesminister Margot Wallström, som från början har varit drivande för Sveriges ja till konventionen, säger sig stå fast vid att Sverige skall ratificera konventionen men gör tillägget att förslaget skall analyseras mer i detalj.

– Vi måste titta på den här konventionen som kom till under väldigt kort tid och med ett antal skrivningar, som vi menar att vi måste titta på ur samarbets- och folkrättslig synpunkt. Den tiden kommer vi att ta oss nu.

Läs mer

Arbetet för freden, Thage G Peterson, anförande 31 augusti , Sjömanskyrkan i Göteborg

Bästa fredsvänner!

Kommer Ni ihåg en amerikansk fredssång, skriven av Ed McCurdy, som Cornelis Vreeswijk skrev den svenska texten till:

”I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut./Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut”.

Kommer ni ihåg? Många av oss har sjungit den på möte efter möte. Vi har hållit varandras händer. Vi drömde om fred. Tillsammans drömde vi om en ny värld utan krig. Men det blev bara en dröm. Vi har fått uppleva många motgångar och besvikelser. Världen över.

Men vi får inte ge upp. Freden är möjlig. En dag skall förnuftet ta överhand. Vi skall stå som segrare. Det skall bli fred. Men då måste vi tala mer om fred. Att freden är möjlig. Och att både våga och drömma.

Vid den här tiden i augusti för tre år sedan var jag här i Göteborg och höll föredrag om ”Varför talar vi så lite om freden? Har det blivit bättre sedan dess? Talar vi mera fred idag?

Tyvärr måste mitt svar bli ett nej! Kanske är det tull och med så, att det är svårare idag att få ut fredens budskap och tala om freden.

Läs mer

Veckans citat

En militärt intresserad kollega insisterar på att jag ska fråga Juha Sipilä om Finland kommer till vår undsättning om ryssarna skulle invadera Gotland. Statsministern skrattar när han får frågan.

– Sverige är vår viktigaste partner när det kommer till försvarssamarbete. Vi övar tillsammans och vi har en god plan för att fördjupa vårt samarbete ytterligare. Men låt mig säga så här, risken att det du beskriver händer, är inte särskilt stor. Men vi hjälper varandra på många sätt, det är självklart, säger han.

– Spänningen i Östersjöregionen har ökat och Finland står till fullo bakom EU-sanktionerna mot Ryssland, men samtidigt är vi måna om att ha goda bilaterala relationer, särskilt i krisstider.

Är det så du ändå beskriver relationen till Ryssland, att det råder kris?

– Ja, absolut. Vi har sanktioner som begränsar våra relationer, men såväl jag som vår president Sauli Niinistö har goda relationer med våra motsvarigheter i Ryssland. Han med Vladimir Putin och jag med Dmitrij Medvedev. Vi träffas två gånger per år.

Finlands statsminister Juha Sipilä i Svenska Dagbladet 26 augusti

”Att uppfylla åtaganden som medlem i Nato”

Lars-Gunnar Liljestrand

Moderaterna har presenterat sitt förslag till försvarsbudget dels för perioden 2018-2020 och dels för 2021-2025. Förslaget kommer att läggas fram för moderaternas stämma i oktober.

För de närmaste två åren är satsningen att förstärka markstridskrafterna genom att börja bygga upp en tredje armébrigad i Skåne. En ökning av numerären i Hemvärnet bör inledas samt att samtliga Archerpjäser bör behållas och förbandssättas. Luftförsvarsförmågan skall förstärkas genom ett tidigarelagt införande av luftvärn med medellång räckvidd.

För perioden 2012-2025 vill moderaterna ha beslut om nya förbandsorter och utökning av befintliga förband och enheter. Prioriterad verksamhet är ny flygflottilj i Uppsala, upprättande av amfibieregemente i Göteborg, samt förstärkning av stridsgruppen på Gotland. Prioriterade materielprojekt att överväga är exempelvis ytterligare ubåtar, ny generation av ytstridsfartyg samt luftvärn för ytstridsfartygen och analys av behovet av långräckviddigt luftvärn.

Läs mer

Sverige är inget offer – i anledning av ett 100-årsjubileum bland annat, Anders Björnsson

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik kan bara ha ett huvudmål: att vi inte dras in i krig om de skulle bryta ut i vår omvärld. Av det följer att vi inte ska delta i krig någon annanstans heller. Våra stridskrafter, militära och andra, ska endast användas för att försvara det egna landet. Detta bör styra Försvarsmaktens inriktning. Det är därför vi behöver ett folkförsvar, inte insatstrupper.

Självfallet kommer Sverige att ”beröras” av krigshandlingar i en nära omvärld, också om vi inte själva skulle bli anfallna. Under 1900-talets bägge världskrig, som vi stod utanför, blev befolkningen utsatt för ekonomiska svårigheter av olika slag, och krigförande makt passerade med styrkor genom vårt territorium. En del ”opålitliga element” sattes i läger; i krigets slutskede blev vi fristad för flyktingar.

Läs mer