Texter

“Ett litet steg för Nato, ett stort steg för Sverige.” Så har veckans beslut i Sveriges riksdag om det så kallade värdlandsavtalet karakteriserats av anhängare till svenskt Nato-medlemskap. Symbolvärdet är enormt, och riksdagsbeslutet firas där som en seger.

Officiellt ljuder andra tongångar. Såväl förre utrikesministern Carl Bildt som försvarsminister Peter Hultqvist har bedyrat att avtalet inte gäller annat än teknikaliteter. Det samma gör nu förutvarande försvarsministern Björn von Sydow och ledamoten i riksdagens försvarsutskott Alexandra Völker i en kommentarartikel efter beslutet på den socialdemokratiska sajten Dagens Arena

De tonar den avtalets faktiska innebörd och håller sig till formalia. De skriver:

”Inför varje militärövning i Sverige sker det ett omfattande juridiskt förarbete. Det är ett förarbete som reglerar frågor om exempelvis försäkringar, tullar, skyddsobjekt, straff och skatter för samarbetspartners från andra länder. För att förenkla och effektivisera denna process måste vi få ett juridiskt avtal på plats och det är precis det som värdlandsstödsavtalet med Nato syftar till.”

Om man ska försöka dekonstruera denna politikerprosa, är väl tanken därbakom att det ska gå snabbare och smidigare att öva militärt än vad som kan ske idag.

Läs mer

Både Barack Obama och hans möjliga efterträdare i Vita huset Donald Trump är överens på en punkt: att européerna betalar för litet för sin egen säkerhet och för sitt eget försvar. De är enligt dem free-riders. Den observationen görs av den tyske liberale publicisten Theo Sommer i en krönika i Die Zeit.

Sommer hänvisar till ett uttalande av Obama i Hannover nyligen: ”För att vara ärlig, européerna är ofta alldeles för självbelåtna när det handlar om deras egen säkerhet.” Trump går längre: han anser Nato vara ”obsolet”. Alliansen måste enligt honom omstruktureras: om Förenta staternas förbundna inte betalar vad det kostar, ”måste USA vara redo att låta dessa länder försvara sig själva”.

Läs mer

Onsdagen den 25 maj röstade riksdagen för värdlandsavtalet med 254 för och 40 emot. Det var en klar majoritet för, men en icke obetydlig minoritet röstade mot.
Röstsiffrorna speglar inte hela den opposition som finns i riksdagen mot avtalet. Fler miljöpartister än de fyra som röstade nej skulle säkert helst ha önskat att avtalet ej antogs men följde partilinjen.
Bland socialdemokraterna kan man också räkna med att det fanns en tyst opinion, men här är partidisciplinen ännu hårdare. De tre största partidistrikten, Stockholm, Göteborg och Skåne, hade avvisat eller krävt ett uppskjutande av värdlandsavtalet.
Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade mot avtalet.
Regeringen har varit ovillig att utveckla alliansfrihetens förtjänster. Försvarsminister Peter Hultqvist refererade under riksdagsdebatten om värdlandsavtalet till i Finland, där man har varit tydligare med att motivera alliansfriheten och pekat på de negativa konsekvenser för landets säkerhet som ett Nato-medlemskap skulle innebära. Själv ville han dock inte gå in på eventuella problem med Nato-närmandet utan hänvisade till en sittande utredning om säkerhetspolitiken. När regeringen duckar om motiven för alliansfriheten, växer farhågorna för att värdlandsavtalet och närmandet till Nato inte har någon bortre gräns.

Läs mer

…Regeringens samarbetslinje med Nato plockar russinen ur kakan, kanske Natolobbyn då invänder.Vi borde visa solidaritet med Baltikum och gå med. Som det är nu är vi bara fripassagerare.På sätt och vis har de rätt. Den militära alliansfriheten låter Sveriges nationella intressen väga tyngre än andra länders. Det är kanske inte så idealistiskt. Men det är så riktig internationell politik ser ut. Läs artikel

…Men hur ställer sig ministrarna till ett verkligt samarbete mellan Finland och Sverige, som faktiskt garanterar att den ena kommer till den andres undsättning? Det har förekommit en del bitska toner i den finländska debatten om det svenska, usla försvaret. Sverige kan inte ens hjälpa sig själva, så hur skulle de kunna komma till Finlands hjälp, har det låtit.

Niinistö utesluter inget för framtiden, säger han. Och det är som sagt uppenbart, att våra länder håller på att jobba fram ett nytt förhållningssätt till varandra. Läs artikel

Finland arbetar för att främja Nordens och Östersjöregionens stabilitet. Det är av stor vikt för Finland att stärka det säkerhetspolitiska samarbetet med de nordiska länderna och särskilt med Sverige. Estland och de övriga Baltiska länderna är viktiga partner för Finland både i EU, internationellt och i det regionala samarbetet kring Östersjön. Finland nyttjar aktivt den arktiska regionen och driver på att det arktiska samarbetet ska blir en tyngdpunkt inom EU:s yttre förbindelser.
Den skärpta säkerhetssituationen till följd av Rysslands agerande samt konflikten mellan Ryssland och Ukraina har långtgående konsekvenser för relationerna mellan EU och Ryssland och för Europas säkerhet. Finland verkar för att finna en lösning på krisen i Ukraina. Finland stöder också en stabilisering av Ukraina och de reformer som landet behöver. Det är önskvärt att förhållandet mellan EU och Ryssland blir bättre, men samarbetet måste basera sig på internationell rätt och respekt för internationella överenskommelser. Finland ska iaktta Europeiska unionens gemensamma riktlinjer i förhållande till Ryssland. Finland upprätthåller så mångsidiga och fungerande relationer till Ryssland som de rådande omständigheterna tillåter. Läs rapporten

”För att försvara det demokratiska samhället och bygga säkerhet måste vi samarbeta med dem som delar våra värderingar”, skriver den socialdemokratiska vice ordföranden i riksdagens försvarsutskott Åsa Lindenstam i en formulärartad debattartikel . Hon anknyter därmed till en synpunkt som tycks ha slagit rot i den säkerhetspolitiska retoriken, också bland socialdemokrater. Hennes partikamrat Tommy Svensson, tidigare redaktör för idétidskriften Tiden, har en annan infallsvinkel. Han önskar sig öppet, till skillnad från Lindenstam, en svensk Nato-anslutning. ”Det är inte moraliskt mer högtstående att vara alliansfri än att vara med”, skriver han.

I det ena fallet är det alltså ”våra värderingar” som motiverar Sveriges militära och säkerhetspolitiska så kallade samarbeten. I det andra fallet spelar moralen ingen roll alls. Svensson vill stå på den starkares sida. Sverige bör därför bli en amerikansk satellitstat. Lindenstam å sin sida anser Sverige vara tillräckligt starkt för att kunna stå emot amerikanska önskemål om att få stationera trupp på svensk mark. Men är det inte sådan stationering som hon och de andra ivrarna för det liggande värdlandsavtalet gärna vill se? Hon finner det bara naturligt att ”Sverige bjuder in Nato att öva eller genomföra annan militär aktivitet på vårt territorium”. Vad ”annan militär aktivitet” är klargör hon ej. Detta är problematiskt.

Läs mer

Sverige och svenska ingenjörer är att gratulera till världsledande tekniska framgångar, har jag förstått, när nya JAS Gripen nu tas fram. Ekonomin borde dock skötas utanför budgetramen för Sveriges försvar. Varför?

Därför att aldrig tidigare har vårt markförsvar haft så stor betydelse för Sveriges inre och yttre säkerhet som idag och inför en högst osäker framtid. Trots all modern teknik som vi behöver är det människor på vårt viktiga markterritorium som ska verka krigsavhållande. Skulle landet trots allt drabbas av angrepp, är det återigen människan som uthålligt kan bevara Sveriges suveränitet. Efter krig kommer fred – det vet man i Finland.

Läs mer

Försvarsminister PETER HULTQVIST (S):

Herr talman! Stig Henriksson har frågat mig på vilket sätt jag kommer att se till att Nato i enlighet med värdlandsstödsavtalets avsnitt 11.2 underrättas om motstridigheten i NPT och Natos egen doktrin. Han har också frågat mig vilka åtgärder Sverige har vidtagit för att ett eventuellt samförståndsavtal om värdlandsstöd inte innebär att Nato kan föra in eller transitera kärnladdningar på svenskt territorium. Stig Henriksson har slutligen frågat mig om jag avser att verka för ett förbud mot kärnvapen i Sverige likt det i Finland.

Kärnvapen får inte föras in eller placeras i Sverige. Det är en grundläggande svensk position som jag är säker på att alla partier ställer sig bakom. Vår hållning är välkänd både bland våra samarbetspartner och i övriga världen. Sverige har i decennier tydligt markerat den svenska positionen till omvärlden till exempel genom tal i FN:s generalförsamling. Vår position att inte förvärva kärnvapen eller att tillåta att sådana vapen placeras på svenskt territorium eller medtas av gästande stater vid besök gäller naturligtvis både före och efter det att värdlandsstödsavtalet träder i kraft. Den svenska positionen i denna fråga påverkas inte på något sätt av värdlandsstödsavtalet. Läs hela debatten mellan Peter Hultqvist och Stig  Henriksson

Statsminister Stefan Löfvén skrev på DN Debatt (16/1) tillsammans med Finlands statsminister Juha Sipilä:
”Finland och Sverige är båda utanför militära allianser. Vi anser att alliansfriheten tjänar oss väl och är en erfarenhet att beakta också då vi bedömer de aktuella utmaningarna. Den bidrar också till stabilitet och säkerhet i norra Europa som helhet.”
Liknande skrivningar fanns i regeringsförklaringen hösten 2015.
I en intervju i Sydsvenskan den 29 april förra året fick Stefan Löfvén frågan:
”Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Då vet du att på de här ytorna är det alliansfritt. Då har du inte direktkontakt, säger Löfven.”
Det var ett ganska självklart konstaterande av statsministern och helt logiskt utifrån bedömningen i regeringsdeklarationen om vikten av fortsatt alliansfrihet.

Läs mer

Stefan,
jag skriver dessa rader till Dig i egenskap av privat medborgare. Lustigt nog har vi delvis liknande bakgrund, även jag är uppvuxen i Örnsköldsvik, håller på Modo, har varit metall-arbetare (verktygsmekaniker på LM Ericsson i Visby) och dessutom varit fackligt aktiv vid Posten på Gotland i 20 års tid (vilket jag inte ångrar). Sedan ett år är jag ålderspensionär.
Först vill jag säga att den nedlåtande, närmast föraktfulla attityd mot Din person som kommer till uttryck i olika medier och på nätet är mig djupt motbjudande. Om sådan allt grövre retorik tillåts tränga ut diskussion i sak är det därtill farligt: medborgarna blir över tid allt sämre informerade. Deras förmåga att själva formulera, ta ställning till och påverka politiska förslag och beslut försvagas.
Mitt egentliga ärende är dock ett annat. I maj ska Riksdagen ta ställning till det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Som det för närvarande ser ut, förefinns en majoritet för att anta den proposition som nu bereds i Försvarsdepartementet. Om så blir fallet bör enligt min mening propositionstexten innehålla följande förbehåll, allt för att i händelse av kris eller krig säkra svensk handlingsfrihet och minimera säkerhetspolitiska risker/oklarheter.

Läs mer

I en redaktionell kommentar angrep vi försvarsminister Peter Hultqvists positiva användande av termen ”deterrence” (avskräckning) i ett tal i samband med premiären för Nya Gripen. Vi skrev: ”Avskräckning är supermaktens sätt att förklara att den är beredd att tillgripa vedergällning vid ett angrepp.” Ett bruk av termen avskräckning känner vi inte till från tidigare svenska säkerhetspolitiska utläggningar. Man har, i korrespondens med utgivarna av denna sajt, invänt att vi har satt likhetstecken mellan avskräckning och vedergällning. Så är det ju ej, som framgår av citatet ovan. Lika litet går avskräckning att jämställa med en försvarsmakts krigsavhållande förmåga generellt sett. Vi redovisar nedan ett utdrag ur en Wikipedia-artikel som klargör relationen mellan avskräckning och vedergällning eller hämnd (”retaliation”):

Läs mer