Regeringen i Konungariket Sverige (Sverige) och regeringen i Amerikas förenta stater
(Förenta staterna), nedan tillsammans kallade parterna och enskilt kallade part,
som är medvetna om de rättigheter och skyldigheter som följer av nordatlantiska
fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949, som inser behovet av att öka sin gemensamma säkerhet, bidra till internationell fred och stabilitet, fördjupa samarbetet på försvars- och säkerhetsområdet samt utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp, i enlighet med folkrätten, med särskilt beaktande av Förenta nationernas stadga, upprättad i San Francisco den 26 juni 1945, och nordatlantiska fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949,
som beaktar att Förenta staternas (amerikanska) styrkor, anhöriga och amerikanska leverantörer befinner sig på svenskt territorium med Sveriges samtycke och att syftet med de amerikanska styrkornas närvaro är att stödja parternas ansträngningar att främja fred och säkerhet på områden av ömsesidigt intresse och ömsesidig nytta samt att delta i gemensamma försvarsinsatser, som konstaterar att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet,
som önskar dela ansvaret för stödet till de amerikanska styrkor som kan befinna sig på svenskt territorium på ett rättvist och hållbart sätt. Läs avtalet
Texter
Danske försvarsministern om landets DCA-avtal med USA – ”bygger på ömsesidig tillit”
Danska partiet Enhedslisten har begärt svar på frågor om det försvarsavtal (DCA) som Danmark nu enligt uppgift skall ha slutförhandlat.
Vi har tidigare redogjort för svar på några frågor och nu har vi tagit del av ytterligare svar från minister Troels Lund Poulsen. Samtliga frågor har förtjänstfullt ställts av folketingsledamoten Trine Pertou Mach från Enhedslisten.
Dansk suveränitet
Hon tar upp frågan om dansk suveränitet och hänvisar till information om det kommande finska DCA-avtalet som innebär att suveränitet efterges, och frågar ministern om detsamma kommer att gälla för Danmark. Om så är fallet frågar hon om detta uppgivande av suveränitet är förenligt med dansk grundlag och om omfattningen av det är acceptabelt med hänsyn till grundlagens bestämmelser om demokratisk behandling av saker.
Svaret från ministern är att det på nuvarande stadium inte är möjligt att gå in på avtalets innehåll.
Krav på lagändringar
Det framgår av tidigare information från regeringen till Folketinget att ett avtal med USA om användning av militära anläggningar förväntas kräva lagändringar. Vilka lagändringar kommer att krävas?
Svar: Jag hänvisar till tidigare besvarade frågor. Som framgår av svaret kan jag inte på nuvarande tidpunkt gå in på innehållet i avtalet. Vilka lagändringar som kommer att vara nödvändiga för att genomföra avtalet kommer att närmare undersökas i samband med det lagförbredande arbetet och kommer att bero på den slutliga utformningen av avtalet.
Vidare svarar försvarsministern att regeringen före undertecknandet kommer att rådgöra med Utrikespolitiska Nämnden och inhämta Folketingets samtycke enligt grundlagen om det förväntas bli lagändringar.
Veckans citat
– Det fanns ett skede i kriget då det var som om man inte ens ville höra ordet fred. Men alla tidigare krig har slutat i fred, och det kommer det här också att göra. För det ukrainska folket vore det bra om det skedde så fort som möjligt.
President Sauli Niinistö, Hufvudstadsbladet 13 december
Sverige en frontstat för Nato mot Ryssland
Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets fred och säkerhet. Baserat på tidigare århundradens dåliga krigserfarenheter har vi genomfört denna politik baserat på militär alliansfrihet, en förhållandevis stark försvarsförmåga samt en utrikespolitik inriktad på fredliga relationer. Vi klarade oss väl genom de bägge världskrigen. Under det kalla kriget, när Sovjetunionen utgjorde ett stort hot mot säkerheten i Europa, visste vi att vi – genom vår tydliga västorientering och det faktum att vårt då starka försvar utgjorde ett ryggstöd för våra skandinaviska Nato-grannländer – kunde påräkna hjälp från främst USA, om vi inte skulle klara av vårt försvar själva. På sovjetisk sida visste man att Sverige inte utgjorde något militärt hot mot Sovjetunionen och att vår främsta målsättning var att hålla oss utanför krig. Samtidigt upprätthöll vi normala, om och inte alltid goda relationer med Sovjetunionen. Med Sverker Åströms ord borde vår strävan vara att undvika att väcka förväntningar hos den ena supermakten att vi skulle gå i krig med dem, men ej heller farhågor hos den andre att vi skulle gå i krig mot dem.
DCA-avtalet: USA positionerar sig på svensk mark mot Ryssland
Del 2 av inlägg om DCA mellan USA och Sverige. Del 1 kan läsas här.
Artikel 4 i avtalet om försvarssamarbete (DCA) mellan USA och Sverige anger reglerna för förhandslagring av försvarsutrustning, försvarsförnödenheter och försvarsmateriel.
Det gäller 17 utpekade anläggningar och områden i Sverige (se nedan). De amerikanska styrkorna ska i förväg underrätta Försvarsmakten om den typ av och den mängd sådan förhandslagrad materiel som de amerikanska styrkorna avser att transportera eller förhandslagra på svenskt territorium.
USA ges exklusiv rätt till kontroll och tillgång till sådan förhandslagrad materiel. USA har dessutom rätten att närsomhelst flytta sådan materiel från svenskt territorium till annat territorium.
Utöver de angivna orterna öppnar avtalet för att även andra platser i Sverige kan komma att användas för förhandslagring, ”oavsett om de förvaringsanläggningarna ingår i de överenskomna anläggningarna och områdena eller inte”.
Rätten att leverera till, förflytta, förvara eller underhålla materiel gäller inte endast markstyrkor utan även flyg och fartyg.
Ser man på vilka orter som anges för förhandslagring finner man fyra långt uppe norr (Luleå, Boden, Kiruna och Vidsel) vilket pekar på betydelsen USA lägger vid att kunna nå Nordkalotten och Arktis där det sedan flera år nu pågår en rustningskapplöpning mellan USA och Ryssland och där Ryssland har sina strategiska kärnvapenbaser.
Det är samma mönster som går igen i avtalet med Norge och enligt uppgift även i avtalet med Finland där USA fått igenom baser långt uppe i norr. I Finland har detta lett till att president Niinistö uttalat viss oro över att USA så tydligt prioriterar att komma närmare de ryska baserna på Kolahalvön.
Frågan om kärnvapen har varit en känslig del i den allmänna debatten om försvarssamarbetsavtal men har tonats ned av regeringen.
Kärnvapen nämns inte i avtalet mellan USA och Sverige. Försvarsminister Pål Jonson uppgav för SVT den 6 december på frågan om det skulle kunna bli tal om kärnvapen på svenskt territorium:
”Nej, den svenska positionen är välkänd. Vi ser inga behov eller skäl att ha kärnvapen på vårt territorium, och det har också USA sagt att man respekterar.”
NATO and Swedish jets intercept Russian Su-30s, defence-blog.com
NATO Air Command recently revealed a tense moment in the Baltic region as Belgian Air Force F-16s, French Mirage 2000s, and Sweden’s JAS 39 Gripens swiftly scrambled to intercept Russian fighter jets.
Reacting swiftly, Belgian F-16s, French Mirage 2000s, and Sweden’s JAS 39 Gripens took off from their bases to track the two Russian Su-30 Flanker aircraft.
The incident occurred during the ongoing NATO Air Policing mission in the Baltics and prompted a coordinated response between NATO forces and Swedish air control. Läs artikel
Sverige som bas för ”obehindrad” amerikansk militära verksamhet?
Detta är del 1 av 2 inlägg från Utgivarna om DCA. Nr 2 kommer senare på alliansfriheten.se
I den långa raden av steg i riktning mot ett närmande till USA och Nato har nu en ny nivå nåtts genom det Defence Cooperation Agreement (DCA), som Sverige och USA undertecknade i Washington den 5 december.
Detta avtal kommer strategiskt att inverka på vårt säkerhetspolitiska läge, vårt nationella försvar och vår utrikespolitik. Avtalet gäller åtminstone under 10 år. Det är en i dessa sammanhang oerhört lång bindningstid. Under den kan tvära förskjutningar och kast förväntas ske i omvärlden. Sveriges politiska linje kommer därvidlag att behöva utvärderas. Men bundenheten till USA skulle hämma oss och försvåra möjligheterna till omorientering.
Denna våghalsiga anslutning till en främmande och tämligen instabil världsmakts politiska intressen är av det äventyrspolitiska slaget. Att USA ser fördelar i att Sverige är berett att öppna upp territoriet för dess krigsmakt överraskar inte. Att Sverige föreställer sig att USA i alla lägen konsekvent kommer att agera i enlighet med svenskt nationellt intresse är bara naivt.
Med amerikansk militär närvaro här i landet etableras möjligen en ”förhöjd tröskel” som beroende på hur DCA-avtalet kommer att tillämpas kan bli betydande eller försumbar, men i bästa fall kan verka så att den avhåller en angripare från att attackera oss, eftersom USA då sannolikt skulle stå oss bi. Men med amerikanska styrkor i Sverige, vilka agerar hotande eller fientligt mot andra stater i vår närhet och dessutom med Sverige som en bas, riskerar vi att dras in i andras krig. Detta är möjliga scenarios. Men det grundläggande är ju att vi avsäger oss suveränitet och i stället satsar på ”tillit” till en stormakt som bara har det egna intresset i blickfånget. Det är ingen politik för en småstat som långsiktigt vill bevara sin självständighet.
Kompromisslösa värdeideologier och intensifierade politiska konflikter
Den amerikanske statsvetaren Hans Morgenthau talade på sin tid om faran i att verka för politiska religioner präglade av en ”tendency towards world-wide salvation.”
Den finske folkrättsprofessorn Martti Koskenniemi sammanfattar i sin bok The Gentle Civilizer of Nations (2002) Morgenthaus syn på framväxten av sådana förvrängda övertygelser: ”a hypocritical dressing of the national interest in the garb of morality, leading to an intensification of political conflict.”
Skarpa frågor under de danska förhandlingarna om ett Defence Cooperation Agreement (DCA) med USA att hålla i minnet för svensk del
I likhet med Sverige och Finland inledde Danmark förhandlingar med USA om ett DCA-avtal. Sverige och Finland har meddelat att förhandlingarna i princip är avslutade. Innehållet i avtalen är dock inte offentliggjort. Ej heller är det närmare känt vilka de känsligaste förhandlingspunkterna i avtalen har varit. Att avtalen följer det mönster för sådana avtal som framgår av det DCA-avtal som Norge nyligen träffat med USA står dock klart. Det öppnar för användning av baser, för förläggning av militära styrkor och för lagring av militär materiel i landet.
Hultqvist har rätt mot politiserande överbefälhavare
Tidigare försvarsministern Peter Hultqvist har reagerat mot förslagen från överbefälhavaren om försvarets inriktning.
ÖB vill skrota de blygsamma ansatserna till ett svenskt territorialförsvar till förmån för att ställa två brigader till Natos förfogande för insatser i andra länder.
I linje med det säger ÖB också kategoriskt nej till att bilda nya regementen ute i landet.
Sverige skall vara ett genomgångsland för Natos trupper och vårt territorium skall kunna tjäna som uppmarschområde för Nato-insatser i andra länder.
Det är inte konstigt att Peter Hultqvist (S) och Mikael Oscarsson (KD) som båda sitter i Försvarsutskottet har reagerat.
Veckans citat
”The Democrats in the US often present their foreign policy interests as universal values. By doing so, we lose the possibility of a meaningful dialogue. The nature of disputes over values is completely different from disputes over interests. Interests can be aligned, values cannot.”
Viktor Orban, X (tidigare Twitter).
All Necessary Measures?
All Necessary Measures? (C. Hurst & Co. 2022) är en bok av Ian Martin om The United Nations and International intervention in Libya.
Engelsmannen Martin tillhör de humanitära etablissemangen; ledande kretsar som rör sig mellan olika ”Think-tanks”, FN-organ, universitet, statliga institutioner och inrättningar som Amnesty International, Oxfam International, Human Right Watch och Läkare utan gränser.
Martin var under en tid generalsekreterare i Amnesty International. I boken redovisas att han starkt gick emot USA:s och UK:s invasion i Irak och att han då sa upp sitt medlemskap i Blairs Labourparti. Det framgår samtidigt att han anser att interventioner kan vara berättigade.