Texter

Kommentar: Ryssland förstärker sin gräns mot väst med två divisioner, meddelar nyhetsbyrån Interfax. Enligt nyhetsbyrån är det ett svar på Natos truppkoncentrationer mot ryska gränsen. Under senaste tiden har vi fått läsa hur Nato laddar upp. Den tyska armén planerar att förlägga ett kompani till Litauen för att förstärka en av de Nato-bataljoner som ska placeras i vart och ett av de baltiska länder plus Polen.

Stormakternas rustningar och hot följer ett känt mönster av eskalering från kalla krigets dagar.

Det här är en utveckling som Sverige måste motsätta sig. Vi har allt att vinna på att spänningsnivån sänks i Östersjöområdet. Svenska regeringens närmande till Nato genom deltagandet i militärövningar och nu det framlagda värdlandsavtalet späder istället på den ömsesidiga misstron mellan stormakterna, ökar spänningarna och minskar tilltron till vår alliansfrihet.

Bästa bidraget till avspänning är att Sverige bygger upp ett eget starkt försvar baserat på allmän värnplikt. Det är en militär makt som inte hotar någon och som har försvaret av det egna territoriet som sin viktigaste uppgift. Den ska inte få eller kunna användas till anfall.

Begreppsapparaten har länge varit oklar i fråga om försvars- och säkerhetspolitiken:

Ska Sverige försvaras med nationell försvarsstrid eller med anfallsstrid tillsammans med andra?

Ett folkförsvar över hela vårt markterritorium är grundläggande för all strid, oavsett om den ska ske på marken, till sjöss eller i luftrummet. Att det finns personer som deltar i debatten med andra syften än att försvara Sverige, torde stå helt klart.

ÖB bör inte lägga ut dimridåer med tal om det i och för sig önskvärda ”totalförsvaret”. Tala istället om för svenska folket hur våra flygbaser ska kunna försvaras! Medborgarna lägger många miljarder kronor på JAS-flygplanen och vill veta hur de kommer upp i luften, om deras baser angrips. Eller ligger försvaret av flygvapnets infrastruktur i händerna på de ”andra”, som det numera så ofta heter?

Anmärkning. – Skribenten är överste 1 gr., ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien samt medverkar i antologin Försvaret främst (Celanders, 2015).

Sveriges förutvarande stats- och utrikesminister Carl Bildt, en vanligtvis frispråkig herre, tonar ned den reella betydelsen av den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs uttalanden i den intervju som han nyligen gav till Dagens Nyheter, en intervju vilken vi har länkat till på denna sajt. Bildt anser att Lavrovs ordalag var ”relativt försiktiga”. Det kan man nog hålla med om. Men varför behövde denne, Lavrov, alls ge dem till känna? Självklart måste ett grannland till Sverige reagera på något sätt, om vi skulle ändra våra säkerhetspolitiska dispositioner. Det är så pass självklart att det inte behöver trumpetas ut. Vi reagerar ju på den ryska upprustningen – och borde göra det i än högre grad, inte bara i ord utan framförallt genom substantiella tillskott till återuppbyggandet av en effektiv försvarsorganisation.

Läs mer

Säpo uppger för DN att Ryssland ligger bakom en del av den kritiska debatten om värdlandsavtalet. Den enhet på Säpo som framför allt bevakar rysk verksamhet i Sverige är kontraspionaget. Dess chefsanalytiker Wilhelm Unge säger att man vid flera tillfällen sett rysk aktivitet riktad mot värdlandsavtalet.
– Åtminstone på en sådan konferens deltog en deltagare som vi kan koppla till den ryska underrättelsetjänsten, säger Wilhelm Unge.
Och var aktiv? – Och var aktiv. Och drev en linje emot avtalet?- Ja, svarar Wilhelm Unge.Säkerhetspolisen vill inte lämna ut detaljer om vem som agerade på detta sätt och när detta skedde. Säpos förklaring till sekretessen är att de inte vill avslöja hur de arbetar och vad de vet om den hemliga ryska verksamheten mot Sverige. Läs artikel
KOMMENTAR:

Säpos förklaring till sekretessen är inte trovärdig. Om det behövs är det ju bara för Säpo att anonymt läcka konkreta uppgifter om de faktiska förhållandena via massmedia istället för att sprida vaga rykten som bara skapar osäkerhet och instabilitet. Konkreta uppgifter är en förutsättning för att medborgarna ska kunna distansera sig från sådana försök till obehörig påverkan. Offentlighet vore mycket värdefull. Det finns i och för sig ingen anledning att ifrågasätta att rysk påverkansaktivitet förekommer på olika plan här i landet, liksom den på motsvarande sätt förekommer från USA:s och Natos sida med varierande metoder och teknik. För en liten stat som Sverige, utsatt för försök till utländsk intervenerande påverkan, är det angeläget att öppet lägga korten på bordet. Försök till påverkan från båda sidor förekommer uppenbarligen numera i en omfattning som sedan länge inte har varit känd.

Carl Bildt på sin blogg:
Hemma ser jag att det är viss upphetsning över vad Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov sagt i en intervju om ett möjligt svenskt och finskt medlemsskap i Nato.Men jag tyckte nog att hans kommentarer, icke minst med hans mått mätt, var relativt försiktiga. Att Moskva inte skulle tycka om ett sådant steg förvånar väl knappast. Och att den ryska militären möjligen skulle göra vissa ändrade dispositioner är heller knappast sensationellt. Lavrov uttalar sig dessutom rent hypotetiskt – skulle han fråga dem skulle han med stor sannolikhet få beskedet att de redan gjort sådana dispositioner.

Pressen ökar inför omröstningen i riksdagen om värdlandsavtalet den 26 maj. Trots att flera liberala debattörer, lobbyister och opinionsbildare gör allt för att påverka riksdagsledamöterna i Nato-vänlig riktning tänker Mikael Jansson (SD) stå upp för alliansfrihet. – Vi vill istället satsa väldigt mycket pengar på att rusta upp försvaret, säger Jansson till Nyheter Idag.

Tidigare i april meddelade SD att de vill se ett upphävande av Sveriges värdlandsavtal med Nato. De vill att riksdagen röstar ned ratificeringen av avtalet när det väntas fattas beslut i frågan 26 maj. Istället förordar partiet en återgång till vad de kallar en “klassisk svensk alliansfrihet”. Det är en skärpning i en försvars- och utrikespolitisk fråga där de tidigare inte tagit klar ställning, tidigare talade de om behovet av mer utredning och diskussion. Läs artikel

I den nya säkerhetspolitiska liturgin ingår frasen att ”säkerhet byggs tillsammans med andra”. Den har karaktären av en trosartikel. Den går varken att bevisa eller motbevisa. Den får ses en djupt känd viljeyttring. Man hoppas intensivt att det ska förhålla sig så, och ju oftare frasen upprepas, desto mer övertygande förutsätts den bli.

Men man skulle lika gärna vända på steken och säga att samverkan med andra leder till ökad osäkerhet. Det är naturligtvis också en trossats men ligger å andra sidan i linje med en försiktighetsprincip som brukar vara gällande inom flertalet politikområden. Överbefälhavaren Micael Bydén fällde en passant – ja, det lät nästan som en lapsus – ett yttrande av sådan innebörd i en tidningsintervju som i övrigt handlade om hur förträfflig den militära samverkansinriktningen är.

Läs mer

Det är ingalunda första gången som en representant för Förenta staternas regering lägger sig i svensk säkerhetspolitik och dessutom gör anspråk på att förfoga över svenskt (luft-)territorium vid ett krisläge. USA:s biträdande försvarsminister ”avvisar inte att svenskt luftrum kan komma att användas för att försvara baltiska stater”, heter det i ingressen till en SVT-intervju.

Robert Work besöker Sverige och väljer att tala klarspråk. Han yrkar på utvidgat militärt samarbete med vårt land (och Finland), och han säger att han inte vill lägga sig i svenska beslut, men han ser att han ser fram emot det så kallade värdlandsavtalet – om det genomförs. Om det mot förmodan inte genomförs, undrar man förstås hur han skulle se på saken.

Stormaktsfasoner! Den svenska regeringen borde ha avrått Work från en så öppen inblandning i Sveriges inre angelägenheter och en så utmanande attityd i förhållande till Sveriges territoriella integritet. Vi väntar på en reaktion från Peter Hultqvist.

I senaste numret av Foreign Affairs har Rysslandsexperten Stephen Kotkin, professor i historia och internationella relationer vid Princeton, bidragit med en intressant analys av Rysslands grand strategy i världspolitiken genom århundraden. Vi återger här ett par av hans nyckelpassager.

Kotkins senaste arbete är första delen (av planerade tre) av en biografi över Josef Stalin.

”Russia today is not a revolutionary power threatening to overthrow the international order. Moscow operates within a familiar great-power school of international relations, one that prioritizes room for maneuver over morality and assumes the inevitability of conflict, the supremacy of hard power, and the cynicism of others’ motives. In certain places and on certain issues, Russia has the ability to thwart U.S. interests, but it does not even remotely approach the scale of the threat posed by the Soviet Union, so there is no need to respond to it with a new Cold War.

Läs mer

Faktoider är en term som lanserades i Sverige av litteraturvetaren Martin Kylhammar. Den hade tidigare använts i USA av författaren Norman Mailer. Kylhammar definierade den som ”felaktiga försanthållanden”. I fjortondagarstidningen Dagens Forskning, vars redaktionskrets Kylhammar tillhörde, löpte under hans ledning en svit artiklar där sådana faktoider från när och fjärran, nu och då avslöjades och penetrerades.

Termen blev populär och ingår idag i vardagsvokabulären. ”I motsats till moderna vandringssägner, ’klintbergare’, vilka vanligen sprids från mun till mun, sprids faktoider vanligen via massmedia, där de sedan lever ett eget liv”, heter det på Wikipedia. Kylhammar själv kunde visa att föreställningen om att Verner von Heidenstam var nazist saknar all grund. En annan faktoid handlar om ättestupan, alltså uppfattningen att man i forna tider gjorde sig av med äldre och orkeslösa genom att kasta dem utför en brant. Historikern Birgitta Odén har belagt att ättestupan är ett påhitt. (”Ättestupan – myt eller verklighet?”, i Birgitta Odén, Äldre genom tiderna. Åldrande och äldrepolitik som en historiker ser det. Carlssons 2012)

Läs mer

Förslag från regeringen

• Proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Motioner från ledamöterna

• motion 2015/16:3218 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
• motion 2015/16:3375 med anledning av prop. 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd
• motion 2015/16:3377 med anledning av prop. 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd
• motion 2015/16:2801 Återkallande av värdlandsavtalet med Nato

Beredning

Beredning i utskottet: 2016-04-28,  Justering: 2016-05-19. Betänkande 2015/16:UFöU4

Debatt och beslut

Debatt i kammaren: 2016-05-25. Beslut: 2016-05-25

Anders Fältström på kkrva.se 25 april :
Tyvärr är det också många som vill att vi ska bli medlemmar i Nato för att slippa öka anslaget till försvaret. De förstår tydligen inte allvaret i situationen. Ska Sverige verkligen bete sig som en tiggare för att vid ofred kunna värna landet, vår kultur och levnadsstandard? Visst har vi råd!
Alla som anser att vi inte ska ansluta oss till Nato men samtidigt uttalar behovet av ökade anslag fullföljer aldrig uttalandet genom att svara på den naturliga frågan: Vad innebär ökade anslag? Varför talar man inte om det? Syftet är förmodligen att hålla Nato-debatten vid liv och därmed undvika diskussionen om de konsekvenser som ett ökat anslag till försvaret för med sig – var ska pengarna tas? I grunden handlar det åtminstone om en fördubbling av försvarsanslaget från 1% av BNP till 2% av BNP.