Texter

DCA-avtalet ger USA fria händer

av
Utgivarna

Danska partiet Enhedslisten har i omgångar begärt svar på frågor om det försvarssamarbetsavtal (Defence Cooperation Agreement, DCA) som Danmark i slutet av december förra året undertecknade med USA. Klargörande frågor har ställts av folketingsledamoten Trine Pertou Mach till försvarsminister Troels Lund Poulsen. Sakliga svar på frågorna har hittills i stort sett uteblivit. I de fall svar lämnats har ministern genomgående hänvisat till sekretess. Trine Pertou Mach har nu kompletterat frågelistan med ett antal spörsmål, som är minst lika relevanta för tolkningen av det DCA-avtal som Sverige träffat med USA.

Det är hög tid att svenska riksdagsledamöter tar sitt ansvar på allvar och tillser att medborgarna får en korrekt bild av vad det är för slags äventyrligheter som den svenska regeringen med stöd av kretsar i det militärpolitiska etablissemanget genom avtalet håller på att driva oss in i.

Här är de danska frågeställningarna:

Fråga 69 om USA:s skyldigheter enligt avtalet:

”Kan ministeren bekræfte, at den Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater…er en aftale, der giver USA visse rettigheder på dansk territorium, men ikke rummer nogen forpligtelse for USA til at stationere personel eller opbevare udstyr i Danmark, og at USA i fuld overensstemmelse med aftalen kan vælge ikke at udstationere personel eller lagre udstyr i Danmark?”

Läs mer

Om att enligt DCA-avtalet ”röra sig fritt på svenskt territorium”

av
Utgivarna

Detta är del IV i raden av våra artiklar om DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement).

Den svenska och amerikanska regeringen har undertecknat DCA-avtalet, men det har inte trätt i kraft. Det förutsätter på svenska sida att regeringen lägger fram en proposition om riksdagens godkännande av avtalet och de åtföljande lagändringar som är nödvändiga. Efter en remissomgång (vi utgår från att en sådan kommer till stånd), riksdagsbehandling samt riksdagsbeslut att godkänna avtalet och lagändringarna kan avtalet bli bindande för svensk del, förutsatt att de formella kraven på amerikansk sida är uppfyllda. Det är vår bedömning att det krävs en majoritet om minst tre fjärdedelar av de röstande och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Vad som hittills framkommit indikerar att erforderlig majoritet föreligger i riksdagen. Det innebär inte att det är förgäves att sätta sig in i det på flera punkter otydliga avtalet. Denna vaghet är medveten. Den ger anledning att med utgångspunkt från Sveriges suveränitet ställa frågor till de ansvariga med krav på tydliga klargöranden av innebörden av de känsligaste punkterna i avtalet.

Vid en tolkning av avtalet bör man hålla i minnet att det i Artikel 1 anges att all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas ”med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella förpliktelser”, det vill säga bland annat FN-stadgan. Vad dessa allmänna principer är värda i sammanhanget tål att tänka på, särskilt när man relaterar dem till avtalets specifika, konkreta bestämmelser.

Läs mer

Goethe i franska försvars- och aggressionskrig

av
Rolf Andersson

Författaren och poeten Johan Wolfgang von Goethe var rådgivare till hertigen av Sachsen-Weimar, ett av otaliga tyska småriken. Därtill var Goethe även krigsminister i det lilla hertigdömet. Han följde med i de preussiska och österrikiska monarkernas fälttåg mot det revolutionära Frankrike. Detta händelsedigra skeende skildrar han i boken Kampanjen i Frankrike 1792, som utarbetades flera decennier efter fälttåget.

Den franska revolutionen hade långtgående verkningar långt utanför det egna landets gränser. Inflytelserika kretsar i den tyska intelligentsian hade välkomnat revolutionen. Även Goethe var välvilligt inställd, men han var bara beredd att följa den en bit på vägen och han hade inget till övers för dess ”plebejiska” metoder. Det var särskilt det antifeodala som attraherade honom. Han såg den tyska efterblivenheten och misären på nära håll.

Läs mer

Krig och fred

av
Anders Björnsson

Nu ville jag vara stridsberedd,

försedd med mask och granat!

Nu ville jag vara vinterklädd,

rätt förskonad från köld och hat!

 

Ville jag vore en brav soldat,

en sån som sällan blir rädd,

och skulle erhållit fullt mandat

mot den som går över vår brädd

 

Dock gåve jag min sista dukat

till en som föll och blev svedd

Han finge bli min bästa kamrat,

om också han vore förledd

 

2024 – nytt säkerhetspolitiskt läge för Sverige

av
Utgivarna

Under 2023 ökade Ryssland och USA spänningarna i världen. Ryssland genom aggressionskriget mot Ukraina och USA genom att motverka en vapenvila i kriget i Gaza och genom att inte ta avstånd från Israels folkrättsbrott i Gaza.

Båda stormakterna har återstartat kärnvapenrustningarna.

USA inriktar sig på att konfrontera Kina. USA och Ryssland är inne i en slags kapprustning i Arktis.

Stormakternas folkrättsbrott innebär inte slutet på en världsordning baserad på FN-stadgan som vissa vill hävda.

I FN:s generalförsamling röstade en överväldigande majoritet av världens stater för en resolution som fördömde Rysslands angrepp på Ukraina och den röstade ett år senare med en överväldigande majoritet för eldupphör i kriget i Gaza som visade ett USA mer isolerat i världen än någonsin tidigare.

Läs mer

Bra frågor till den danska försvarsministern om Danmarks DCA-avtal

av
Utgivarna

Som vi redovisat på den här sajten ställde Enhetslistans ledamot av Folketinget Trine Pertou Mach många även för svensk del högst relevanta frågor om grundläggande spörsmål i det DCA-avtal som var då var under förhandling med försvarsminister Troels Lund Poulsens som ansvarig.

Det danska DC-avtalet är nu offentliggjort. Trine Pertou Mach har följt upp de tidigare framställda spörsmålen med frågor som nu baserar sig direkt på avtalets lydelse. Det svenska DCA-avtalet är i allt väsentligt likalydande med det danska.

Frågeställningarna som återges nedan är lika relevanta för tolkningen av det svenska avtalet, som vi behandlat i tre artiklar:

I.Sverige som bas för ”obehindrad” amerikansk militära verksamhet?

II. DCA-avtalet: USA positionerar sig på svensk mark mot Ryssland

III. DCA-avtalet – vem har avgörandet i sin hand?

Frågor till danske försvarsministern:

Det fremgår af Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, underskrevet 21. december 2023 i Washington, artikel 1, punkt 2, at ”Intet i denne aftale ændrer dansk politik i forhold til oplagring eller deployering af atomvåben på dansk territorium”. Omfatter begrebet ”dansk territorium” i aftalens forstand også de områder, der, jf. aftalens artikel 3, punkt 1, udtrykkeligt er reserveret til ”de amerikanske styrkers eksklusive adgang og brug”, eller vil disse områder, når denne reservation er foretaget, ikke længere udgøre dansk territorium i aftalens forstand?

Status: Ikke besvaret

I den dansksprogede version af Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, underskrevet 21. december 2023 i Washington, artikel 3, punkt 1, står: ”Parterne har fælles adgang til og kan gøre fælles brug af de aftalte anlæg og områder, bortset fra eventuelle dele af disse, der udtrykkeligt er reserveret af Parterne eller deres administrative repræsentanter til de amerikanske styrkers eksklusive adgang og brug”. Vil ministeren redegøre for, hvor i den engelsksprogede version af aftalen, der er et sprogligt belæg for ordet ”eventuelle”? Anser ministeren det for en mulighed, at USA på de tre flyvestationer ikke vil ønske at have områder, der udtrykkeligt er reserveret til de amerikanske styrkers eksklusive adgang og brug?

Status: Ikke besvaret

Er det korrekt, at Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, underskrevet 21. december 2023 i Washington, i sin originalversion er affattet på engelsk, og at eventuelle tvister om aftalens indhold skal afgøres på grundlag af den engelsksprogede version af aftalen?

Status: Ikke besvaret

Ytterligare av Trine Poulsen Mach till ministern för tolkningen av det danska DCA-avtalet relevanta frågor finns att läsa här (från och med fråga 59):

Alm.del spørgsmål / Folketinget (ft.dk)

Veckans citat

av

Han har svært ved at se, hvorfor Danmark under en ”langt mindre presset situation” end under Den Kolde Krig nu indgår en forsvarsaftale med amerikanerne.

– På en måde er jeg bange for, at der er et element af useriøsitet. At man ikke forholder sig til, netop hvor markant et skridt det er, og i stedet bare siger, ”vindene blæser den her vej, vi vil gerne være gode allierede, det er en tid, hvor vi trækker fronterne hårdt op”. Og så går vi med til stort set hvad som helst, siger Ole Wæver til Information.

Professor Ole Wæver, professor i internationell politik vid Köpenhamns Universitet, om det danska DCA-avtalet enligt intervju i Dagbladet Information

DCA-avtalet – vem har avgörandet i sin hand?

av
Rolf Andersson

Detta är del III av våra artiklar om DCA-avtalet.

Finland, Norge och Sverige har träffat strategiska militära samarbetsavtal med USA (Defence Cooperation Agreements, DCA). Danmark förväntas underteckna sitt inom kort. I stort sett är de offentliggjorda avtalen likalydande.

När dessa småstater ger sig i lag militärt med en stormakt som USA och binder sig under åtminstone 10 år finns det skäl till eftertanke och övervägande. Man bör ha klart för sig att DCA-avtalet i väsentliga delar inte bygger på konsensus som i Nato, där man kan säga nej, utan ger USA rättigheter som ska vara ”oförhindrade”.

Läs mer

Avtal om försvarssamarbete (DCA) mellan USA och Sverige

av

Regeringen i Konungariket Sverige (Sverige) och regeringen i Amerikas förenta stater
(Förenta staterna), nedan tillsammans kallade parterna och enskilt kallade part,
som är medvetna om de rättigheter och skyldigheter som följer av nordatlantiska
fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949, som inser behovet av att öka sin gemensamma säkerhet, bidra till internationell fred och stabilitet, fördjupa samarbetet på försvars- och säkerhetsområdet samt utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp, i enlighet med folkrätten, med särskilt beaktande av Förenta nationernas stadga, upprättad i San Francisco den 26 juni 1945, och nordatlantiska fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949,
som beaktar att Förenta staternas (amerikanska) styrkor, anhöriga och amerikanska leverantörer befinner sig på svenskt territorium med Sveriges samtycke och att syftet med de amerikanska styrkornas närvaro är att stödja parternas ansträngningar att främja fred och säkerhet på områden av ömsesidigt intresse och ömsesidig nytta samt att delta i gemensamma försvarsinsatser, som konstaterar att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet,
som önskar dela ansvaret för stödet till de amerikanska styrkor som kan befinna sig på svenskt territorium på ett rättvist och hållbart sätt. Läs avtalet

Danske försvarsministern om landets DCA-avtal med USA – ”bygger på ömsesidig tillit”

av
Utgivarna

Danska partiet Enhedslisten har begärt svar på frågor om det försvarsavtal (DCA) som Danmark nu enligt uppgift skall ha slutförhandlat.

Vi har tidigare redogjort för svar på några frågor och nu har vi tagit del av ytterligare svar från minister Troels Lund Poulsen. Samtliga frågor har förtjänstfullt ställts av folketingsledamoten Trine Pertou Mach från Enhedslisten.

Dansk suveränitet

Hon tar upp frågan om dansk suveränitet och hänvisar till information om det kommande finska DCA-avtalet som innebär att suveränitet efterges, och frågar ministern om detsamma kommer att gälla för Danmark. Om så är fallet frågar hon om detta uppgivande av suveränitet är förenligt med dansk grundlag och om omfattningen av det är acceptabelt med hänsyn till grundlagens bestämmelser om demokratisk behandling av saker.

Svaret från ministern är att det på nuvarande stadium inte är möjligt att gå in på avtalets innehåll.

Krav på lagändringar

Det framgår av tidigare information från regeringen till Folketinget att ett avtal med USA om användning av militära anläggningar förväntas kräva lagändringar. Vilka lagändringar kommer att krävas?

Svar: Jag hänvisar till tidigare besvarade frågor. Som framgår av svaret kan jag inte på nuvarande tidpunkt gå in på innehållet i avtalet. Vilka lagändringar som kommer att vara nödvändiga för att genomföra avtalet kommer att närmare undersökas i samband med det lagförbredande arbetet och kommer att bero på den slutliga utformningen av avtalet.

Vidare svarar försvarsministern att regeringen före undertecknandet kommer att rådgöra med Utrikespolitiska Nämnden och inhämta Folketingets samtycke enligt grundlagen om det förväntas bli lagändringar.

Läs mer

Veckans citat

av

– Det fanns ett skede i kriget då det var som om man inte ens ville höra ordet fred. Men alla tidigare krig har slutat i fred, och det kommer det här också att göra. För det ukrainska folket vore det bra om det skedde så fort som möjligt.

President Sauli Niinistö, Hufvudstadsbladet 13 december

Sverige en frontstat för Nato mot Ryssland

av
Sven Hirdman, f d statssekreterare i Försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets fred och säkerhet. Baserat på tidigare århundradens dåliga krigserfarenheter har vi genomfört denna politik baserat på militär alliansfrihet, en förhållandevis stark försvarsförmåga samt en utrikespolitik inriktad på fredliga relationer. Vi klarade oss väl genom de bägge världskrigen. Under det kalla kriget, när Sovjetunionen utgjorde ett stort hot mot säkerheten i Europa, visste vi att vi – genom vår tydliga västorientering och det faktum att vårt då starka försvar utgjorde ett ryggstöd för våra skandinaviska Nato-grannländer – kunde påräkna hjälp från främst USA, om vi inte skulle klara av vårt försvar själva. På sovjetisk sida visste man att Sverige inte utgjorde något militärt hot mot Sovjetunionen och att vår främsta målsättning var att hålla oss utanför krig. Samtidigt upprätthöll vi normala, om och inte alltid goda relationer med Sovjetunionen. Med Sverker Åströms ord borde vår strävan vara att undvika att väcka förväntningar hos den ena supermakten att vi skulle gå i krig med dem, men ej heller farhågor hos den andre att vi skulle gå i krig mot dem.

Läs mer