Texter

Säkerhetsrådets generella inställning är enligt resolutionen om IS, som antogs den 20 november 2015, att terrorism utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell fred och säkerhet. Det centrala avsnittet i resolutionen är följande, där säkerhetsrådet:

“Calls upon Member States that have the capacity to do so to take all necessary measures, in compliance with international law, in particular with the United Nations Charter, as well as international human rights, refugee and humanitarian law, on the territory under the control of ISIL also known as Da’esh, in Syria and Iraq, to redouble and coordinate their efforts to prevent and suppress terrorist acts committed specifically by ISIL also known as Da’esh as well as ANF, and all other individuals, groups, undertakings, and entities associated with Al-Qaida, and other terrorist groups, as designated by the United Nations Security Council, and as may further be agreed by the International Syria Support Group (ISSG) and endorsed by the UN Security Council, pursuant to the statement of the International Syria Support Group (ISSG) of 14 November, and to eradicate the safe haven they have established over significant parts of Iraq and Syria;”

Läs mer

Tidigare i höst avled förre tyske förbundskanslern Helmut Schmidt vid närmare nittiosju års ålder. Han var fram till sin död ständigt närvarande i den politiska debatten, mer än trettio år efter sin avgång som kansler. Under dessa år gjorde han sig bemärkt som en framstående publicist. Man läste och lyssnade till vad han sade, men hans inflytande som före detta statsman blev begränsat.

Under sin tid i statens styrelse drev han fram en utrikespolitik som var både hård och återhållsam. Övertygad atlantist och Nato-supporter ställde han sig i slutet av 70-talet helhjärtat bakom Natos så kallade dubbelbeslut som riktades mot närvaron av sovjetiska medeldistansrobotar i det europeiska kärnlandet. Men han som själv hade deltagit i andra världskriget var långt ifrån någon krigshetsare. Hans ambition var att förebygga krigshoten.

Läs mer

Professor Ove Bring kommenterar  i Sveriges Radio den 20 november franske presidenten Hollandes uttalande att Frankrike är i krig med IS och kommer att slå tillbaka. Bring pekar på USA:s bombkrig mot Afghanistan 2001 som ett prejudikat: ”Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 slog USA och Storbritannien till militärt mot talibaner och terrornätverket Al-Qaida i Afghanistan. Handlingarna rapporterades som självförsvar mot internationell terrorism och det var en förklaring som accepterades av FN:s säkerhetsråd.” Sedan dess är det allmänt vedertaget att folkrätten ger en möjlighet att slå tillbaka militärt mot internationell terrorism, enligt Ove Bring.

Brings påstår alltså att det efter USA:s attack på Afghanistan är ”allmänt vedertaget” att folkrätten medger militär motattack.

Läs mer

I ett pressmeddelande den 13 november 2015 med anledning av de fruktansvärda terroristattackerna i Paris underströk säkerhetsrådets medlemmar ”nödvändigheten av att ställa förövarna av dessa terroristiska handlingar inför rätta.” I det kan man bara instämma.

I sitt tal den 16 november 2015 om Frankrikes svar på terroristattackerna förklarade president Francois Hollande att han hade begärt att FN:s säkerhetsråd skulle sammanträda snarast möjligt för att anta en resolution som ger uttryck för den gemensamma viljan att bekämpa terrorism. I talet antyddes inte att Frankrike skulle begära ett särskilt mandat för åtgärder mot IS, men en sådan begäran kan ju komma.

Läs mer

Lars Borgnäs kritiserar på SVT Opinion med rätta media i Sverige, både kommersiella och public service, för deras servila inställning till Nato-chefen Jens Stoltenberg vid hans besök i Sverige nyligen.Borgnäs tar upp de för oss viktigaste frågorna när det gäller Nato nämligen, om inte alliansen har en stor del av ansvaret för den ökade spänningen i Östersjöområdet.
Men även Natos operationer ”out of area” borde ha tagits upp av de svenska journalisterna då de har direkt bäring på Sveriges internationella agerande.

Läs mer

Generalmajor Karlis Neretnieks diskuterar på KKrVA:s blogg hur Sverige bäst kan tjäna Nato när det gäller försvar av de baltiska staterna i samband med en kris eller ett krig i vårt närområde. Han avslutar med att Sverige måste gå med i Nato så att vi kan få full insyn i Natos planering för att förbereda oss på att militärt stödja de baltiska staterna.

Neretnieks utsagor kommenterades på denna sajt den 12 november av Lars-Gunnar Liljestrand. Dennes omdöme sammanfattas in rubriken ”En bisarr krigsförespråkare” och i meningen: ”Sällan har väl någon i sen tid så öppet pläderat för krig som Neretnieks.” Detta omdöme utgör enligt min mening en väl underbyggd varning. Neretnieks utsagor måste granskas och bemötas av dels 1) säkerhetspolitiska, dels 2) försvarspolitiska skäl.

Läs mer

Så kallade identitärer finns på både vänster- och högerkanten inom politiken. De avviker från upplysningstraditionen och hindrar oss att se klart. En fransk professor förklarar att den ”europeiska identiteten” nu befinner sig under ett dödligt hot – och att dess företrädare gör rätt som proklamerar försvarskrig. (Dagens Nyheter 18/11) En svensk folkrättsprofessor har förklarat att Frankrike, ett land vars ”identitet” hittills ansetts vara sekulär och republikansk, har rätt till ”kollektivt självförsvar” efter de senaste terrorattentaten. Tänker han då på Europa som ”kollektiv”? Och är då verkligen IS en angripande stat?

Läs mer

Förvarsministern säger att det är för tidigt att tala om vilken form av stöd Sverige kan ge till Frankrike. Frankrikes president Hollande har hänvisat till EUs solidaritetsklausul. Klausulen som återges nedan säger att alla stater får avgöra formen av stöd utifrån den ”särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”.
Sverige är alliansfritt och det är därför Sveriges eget beslut hur man vill ge sitt stöd.Lissabonfördraget mellan Europeiska Unionens medlemsstater undertecknades av statscheferna i december 2007 och trädde ikraft den 1 december 2009. Fördraget innehåller en solidaritetsförklaring. I denna görs dock förbehåll för bland andra alliansfria och neutrala staters eventuella förpliktelser. Fördraget har ratificerats av riksdagen.

Läs mer

Strider det mot regeringsformen om Sveriges regering skulle besluta att landet ska agera militärt tillsammans med annan stat, till exempel Finland, för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna? Eller för att hindra en kränkning av någon av staternas territorium, till exempel genom samordnad ubåtsjakt? Regeringen fattade den 12 november 2015 beslut om att utreda frågor om fördjupat försvarssamarbete. I direktiven för utredningen anges:

”Mot bakgrund av solidaritetsförklaringen och Sveriges samarbete på försvarsområdet med bl.a. Finland finns det anledning att utreda förutsättningarna enligt regeringsformen för vissa former av fördjupat försvarssamarbete med annat land.”

Läs mer

I debatten om svensk alliansfrihet eller Nato-medlemskap används ofta hänvisningar till opinionsläget. Vardera sidan vill gärna peka på den trend man anser gynna den egna ståndpunkten. På den här sajten har vi varit återhållsamma med publicering av opinionsmätningar då de kan ha så varierande trovärdighet på grund av urval, tillfälliga svängningar och annat. Vi återger dock här två undersökningar då det kan vara intressant att se likheter och skillnader mellan Sverige och Finland.

Läs mer

Karlis Neretnieks driver som sin linje att Sverige skall söka medlemskap i Nato, inte främst för vår egen säkerhets skull utan för att kunna hjälpa balterna. På den här sajten har detta bemötts utifrån ett inlägg av Neretnieks på Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg där han argumenterar för att Sverige skall ”underlätta alliansens operationer till stöd för Baltikum”.

I en debatt med Sven Hirdman i TV2:s Aktuellt den 10 november fortsatte Neretnieks sin plädering för svenskt Nato-medlemskap med syftet att stödja balterna: ”Den springande punkten är Baltikum. Baltikum är helt beroende av Nato-hjälpen. För att Nato skall kunna hjälpa Baltikum måste Nato använda svenskt luftrum, territorium och sjöterritorium.”

Läs mer

I seminariet ”Russia and the Nordic Countries” på Voksenåsen i Oslo den 27 oktober deltog politiker och forskare från de nordiska länderna och Ryssland, bland andra Paavo Lipponen, Finlands statsminister 1995–2003 och den finska riksdagens talman 2003–2007, samt Uffe Ellemann-Jensen, dansk utrikesminister 1982–1993.

I referatet nedan påstår Anna-Lena Laurén att Paavo Lipponen ”anser att Finland borde gå med i Nato”. Detta föranledde Lipponen att svara:

Anna-Lena Laurén skriver (HBL 29.10) i artikeln ”Säkerhetspolitikens nordiska irgångar” att jag anser att ”Finland borde med i Nato”. Det anser jag inte och gjorde det klart under konferensen på Voksenåsen i Oslo den 27 oktober. Jag förespråkade starkt Finlands nuvarande säkerhetspolitiska linje mot Uffe Elleman-Jensens bagatellisering av vårt försvar och möjligheten för bilateralt försvarssamarbete med Sverige.

Paavo Lipponen

Helsingfors

Läs mer