Texter

Regeringen beslutade den 12 november 2015 direktiv (dir. 2015:111) för en utredning som ska analysera förutsättningarna enligt regeringsformen för att Sverige kan agera militärt gemensamt med annan stat för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna samt för att hindra kränkningar av någon av staternas territorium i fred och under krig mellan främmande stater. Direktiven har redovisats på alliansfriheten.se inlägg

Frågeställningarna är centrala. De har direkt bäring på Sveriges säkerhetspolitiska hållning. Den tillsatta utredningen har rättsliga utgångspunkter och ska belysa vad som är möjligt inom regeringsformens ramar. Den kommer att analysera olika handlingsalternativ som kan stå till buds i allvarliga lägen, konsekvenserna av sådana vägval, och vad grundlagen medger eller inte medger. Vilka säkerhetspolitiska signaler sänder tillsättandet av en sådan utredning ut till omvärlden?

Läs mer

Kravet på en regeringstillsatt Nato-utredning fortsätter att skvalpa omkring i den säkerhetspolitiska debatten. Men det är hela tiden oklart vad det är en sådan utredning ska utreda. Tror någon att ett enda av de fyra allianspartierna (som inte mera befinner sig i så nära allians med varandra utom på denna punkt, varigenom termen alliansparti tenderar att få en helt ny innebörd) skulle ändra sig om det visade sig efter en sådan utredning att nackdelarna med ett svenskt Nato-medlemskap överväger fördelarna? Endast en informerad medlemsopinion kan åstadkomma något sådant. 

Läs mer

Videoupptagningar gjorda av Franz Smidek från mötet den 25 november.

Den kloka Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet och en ihärdig granskare av den förda utbildningspolitiken i Sverige, beskriver i en av sina återkommande kolumner i Svenska Dagbladet (21/11) hur både geografi- och historieämnena i den svenska skolan har vingklippts under de gångna decennierna. Detta är fatalt då minnet – eller glömskan – av det förflutna och orienteringen i det fysiska rummet är absolut ofrånkomliga parametrar i bedömningen av vår plats på jorden och våra uppgifter där.

Läs mer

I mitt inlägg ”Självförsvar mot terrorism?” på denna sajt citerades professor Olivier Corten, som i all korthet angav att en militär intervention kunde vara förenlig med folkrätten om det förelåg ”consent”, det vill säga ett medgivande från någon. Denna fråga bör här undersökas.

I sin The Law Against War.The Prohibition on the Use of Force in Contemporary International Law (Oxford: Hart 2010, s. 259 f.), påpekar Corten: “In the case of a military operation, no one contests that only the highest authorities of the State are able to issue such consent validly. It is only on this condition that it can be claimed that a use of force is not directed against the State’s independence and so does not violate article 2(4) [i FN-stadgan, min anm.].”

Läs mer

Utgångspunkten när det kommer till frågan om våldsanvändning mot en annan stat är FN-stadgan. I artikel 2 punkt 4 sägs: ”Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål.”

Om vi bortser från ett klart mandat från FN:s säkerhetsråd, förutsätter rätten till självförsvar enligt artikel 51 att en väpnat attack utförd av en stat mot en annan stat har inletts antingen direkt eller indirekt. Men nu finns det de som hävdar att en stats integritet kan kränkas om det på den statens territorium finns terrorister, det vill säga man inte tolkar utan ändrar ordalydelsen av vad som står i artikel 51. Ofta hänvisas till USAs krig mot Al Qaida i Afghanistan som något slags prejudikat. Efter 9/11 skulle artikel 2 punkt 4 och artikel 51 i FN-stadgan ha blivit obsoleta.

Läs mer

Utskrift från SVT AGENDA 22 november 2015

Peter Hultqvist: Syftet är ju självfallet att tvinga upp ubåten, syftet är att nationalitetsbestämma, syftet är att visa att vi inte accepterar kränkningar på svenskt territorium utan att vi är beredda att använda de militära medel vi har för att försvara oss.

Fråga: Inte då att sänka ubåten?

Peter Hultqvist: Jag vill inte spekulera om vad som händer i det yttersta av skarpa lägen. Men det är ju den yttersta konsekvensen om man inte lyckas på annat sätt. Vi skall försvara svenskt territorium och det är liksom vår absoluta vilja och det står vi för.

Läs mer

I en intervju för tyska dagstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung, med anledning av förre förbundskanslern Helmut Schmidts jordfästning i Hamburg den 23 november, säger Frankrikes förutvarande president Valéry Giscard d’Estaing, som stod i spetsen för sitt land under samma år som Schmidt ledde förbundsrepubliken, att terroristaktionerna från Rote Armee Fraktion på 1970-talet var en ”fruktansvärd prövning” för Schmidt och tyskarna. ”Vi upplevde ingenting liknande i Frankrike.”

Intervjuaren frågar: Kräver terrordåden på fransk mark idag en särskild solidaritet från Tysklands sida? Giscard d’Estaing svarar:”Ja, solidaritet behövs. Vi måste förstärka förbindelserna mellan våra säkerhetstjänster. Men frågan om terrorismen förblir ett internt problem. Det som har inträffat är inget krig! Det handlar om våldsamma och samordnade angrepp. Men ett krig förutsätter i grunden ett invasionsförsök och gränskränkningar.”

Läs mer

Säkerhetsrådets generella inställning är enligt resolutionen om IS, som antogs den 20 november 2015, att terrorism utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell fred och säkerhet. Det centrala avsnittet i resolutionen är följande, där säkerhetsrådet:

“Calls upon Member States that have the capacity to do so to take all necessary measures, in compliance with international law, in particular with the United Nations Charter, as well as international human rights, refugee and humanitarian law, on the territory under the control of ISIL also known as Da’esh, in Syria and Iraq, to redouble and coordinate their efforts to prevent and suppress terrorist acts committed specifically by ISIL also known as Da’esh as well as ANF, and all other individuals, groups, undertakings, and entities associated with Al-Qaida, and other terrorist groups, as designated by the United Nations Security Council, and as may further be agreed by the International Syria Support Group (ISSG) and endorsed by the UN Security Council, pursuant to the statement of the International Syria Support Group (ISSG) of 14 November, and to eradicate the safe haven they have established over significant parts of Iraq and Syria;”

Läs mer

Tidigare i höst avled förre tyske förbundskanslern Helmut Schmidt vid närmare nittiosju års ålder. Han var fram till sin död ständigt närvarande i den politiska debatten, mer än trettio år efter sin avgång som kansler. Under dessa år gjorde han sig bemärkt som en framstående publicist. Man läste och lyssnade till vad han sade, men hans inflytande som före detta statsman blev begränsat.

Under sin tid i statens styrelse drev han fram en utrikespolitik som var både hård och återhållsam. Övertygad atlantist och Nato-supporter ställde han sig i slutet av 70-talet helhjärtat bakom Natos så kallade dubbelbeslut som riktades mot närvaron av sovjetiska medeldistansrobotar i det europeiska kärnlandet. Men han som själv hade deltagit i andra världskriget var långt ifrån någon krigshetsare. Hans ambition var att förebygga krigshoten.

Läs mer

Professor Ove Bring kommenterar  i Sveriges Radio den 20 november franske presidenten Hollandes uttalande att Frankrike är i krig med IS och kommer att slå tillbaka. Bring pekar på USA:s bombkrig mot Afghanistan 2001 som ett prejudikat: ”Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 slog USA och Storbritannien till militärt mot talibaner och terrornätverket Al-Qaida i Afghanistan. Handlingarna rapporterades som självförsvar mot internationell terrorism och det var en förklaring som accepterades av FN:s säkerhetsråd.” Sedan dess är det allmänt vedertaget att folkrätten ger en möjlighet att slå tillbaka militärt mot internationell terrorism, enligt Ove Bring.

Brings påstår alltså att det efter USA:s attack på Afghanistan är ”allmänt vedertaget” att folkrätten medger militär motattack.

Läs mer

I ett pressmeddelande den 13 november 2015 med anledning av de fruktansvärda terroristattackerna i Paris underströk säkerhetsrådets medlemmar ”nödvändigheten av att ställa förövarna av dessa terroristiska handlingar inför rätta.” I det kan man bara instämma.

I sitt tal den 16 november 2015 om Frankrikes svar på terroristattackerna förklarade president Francois Hollande att han hade begärt att FN:s säkerhetsråd skulle sammanträda snarast möjligt för att anta en resolution som ger uttryck för den gemensamma viljan att bekämpa terrorism. I talet antyddes inte att Frankrike skulle begära ett särskilt mandat för åtgärder mot IS, men en sådan begäran kan ju komma.

Läs mer