Texter

Den 1 april är det 200 år sedan Otto von Bismarck föddes. Han tillhörde preussisk lantadel, den måttliga rika ostelbiska junkerklassen, och var mer eller mindre piskad att göra statstjänst om han ville bli något i den värld som räknades. Någon större fallenhet för universitetsstudier hade han inte men väl en förmåga att placera sig rätt när det verkligen gällde. Och det var ofta.

Läs mer

”Fredsskadad” kan man bli om man inte deltar i krig, enligt militärer som anser att det är alldeles bort i tok att stå utanför krigshändelserna. Sverige, som har stått utanför krig på eget eller närliggande territorium i två hundra år, är således ett ”fredsskadat” land, enligt örlogskaptenen Niklas Wiklund (”Den långvariga freden kan ligga Sverige i fatet”. Svenska Dagbladet 20/3).

Läs mer

Hufvudstadsbladet har sammanställt de finska partiernas ståndpunkter i försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Även om åsikterna till en del går isär finns det en stark skepsis mot Nato-medlemskap. Vad gäller deltagande in internationella insatser säger flera partier att det skall handla om ”fredsbevarande” uppdrag.

Läs mer

Rysslands inblandning i den ukrainska statens inre angelägenheter har stått i strid mot de principer om non-interventionism som landet självt har förskrivit sig åt, och återerövringen av Krim med militära medel utgör ett klart folkrättsbrott. Den negativa betydelsen av dessa handlingar förminskas inte av att Rysslands strategiska huvudmotståndare också har begått uppenbara brott mot folkrätten i Europa och annorstädes och på ett tämligen flagrant sätt lagt sig i till exempel inrikespolitiska avgöranden i Ukraina.

Läs mer

Motståndet mot svenskt Nato-medlemskap kan inte vara ett Nato-motstånd. Det är ett medlemskapsmotstånd. Ett medlemskap skulle upphäva Sveriges ställning som en militärt alliansfri stat, och det skulle helt utesluta våra möjligheter att stå utanför ett eventuellt krig mellan rustade maktblock. Denna ståndpunkt har från början hävdats på denna plats.

Läs mer

UNT 24 mars 2014: Sveriges regering deklarerar att landet är militärt alliansfritt och omvärlden erkänner att det är så. Förespråkare för svenskt Nato-medlemskap hävdar att Sverige måste överge alliansfriheten för att vara på den säkra sidan om landet skulle angripas av en fiende. Men i Uppsala sitter en professor i folkrätt, Inger Österdahl, och påstår (UNT Debatt 22/3) att Sverige inte är alliansfritt ”ens i strikt juridisk mening”.

Läs mer

Små stater gör klokt i att inte sätta sin tillit till stormakter. I Ukraina-konfliktens spår sker en upptrappning av stormaktsspelet, där USA använder sig av Nato och Ryssland kontrar. Den ena militära övningen följer på den andra. Detta paras med spridning av uppgifter i centrala frågor som inte kan verifieras. Återhållande europeiska krafter som Tyskland har fullt sjå att få ett ord med i laget.

Det är ett spel som Sverige varken vill bli indraget i eller underställt. Och som landet inte kan ha någon inverkan på som Nato-medlem. De ökande spänningarna gör det bara än viktigare att Sverige håller sig kallt och inte bidrar till att ytterligare öka osäkerheten. Sverige bör lugnt stå fast vid alliansfriheten, stärka försvaret och inte skapa instabilitet genom att ge sig in på några utredningar om Nato-medlemskap.

Enligt ett TT-telegram (17/3) ”förstärker” Moderata samlingspartiet sitt krav på att svenskt Nato-medlemskap utreds. Partiordföranden Anna Kinberg Batra anser att Nato-frågan måste ”tas på allvar”. Hon säger att ”en förutsättning för att komma överens [i försvarsförhandlingarna] är att regeringen utreder ett svenskt medlemskap i Nato”.

Läs mer

Trots en lång artikel innehåller  ”Alliansfriheten är en säkerhetsrisk” av Mike Winnerstig, Magnus Christiansson och Carl Bergqvist lite av argument mot alliansfriheten.

Läs mer

Nato-frågan, det vill säga frågan om ett svenskt medlemskap i den västliga militäralliansen, riskerar att splittra befolkningen – vilket skulle vara ett mycket dåligt utfall ur säkerhetspolitisk synvinkel. Tidigare har detta varit fredad mark, till nationens fördel. Men den riskerar också att utså splittring i flera av de politiska partierna. Därmed kan det uppstå en oklarhet om Sveriges säkerhetspolitiska orientering, under en mandatperiod som inte föregicks av någon stor debatt i denna fråga (utan snarare av en högintensiv propaganda för svensk Nato-anslutning).

Läs mer

Eftersom säkerhetspolitik måste vara långsiktig och förutsägbar, är det naturligt för dem som varit med länge att tänka tillbaka på den efterkrigstid då vår nuvarande alliansfrihet utformades. Nato var en försvarsorganisation som bildades när Sovjetunionen tog makten i de delar av Östeuropa som Röda armén hade erövrat. Det var ett inslag i det kalla kriget. Östersjöområdet berördes och Finland och Sverige utformade var för sig en alliansfri säkerhetspolitik.

Läs mer

Fyra premisser om Ryssland

1. Sverige måste alltid förhålla sig till Ryssland. Den ryska stormakten ligger i Sveriges omedelbara närhet och kommer alltid att påverka oss på gott och ont.
2. Oavsett eventuella problem i den ryska ekonomin och eventuella regimförändringar kommer Ryssland alltid att ha överlägsna militära resurser i förhållande till Sverige.
3. Den största faran för Sveriges säkerhetspolitik är att vi blir indragna i ett krig med Ryssland. Det vore en katastrof för vårt land. Målet för vår säkerhetspolitik är att undvika detta.
4. Sverige har ett långsiktigt intresse av att Ryssland utvecklas till ett land med stabila demokratiska institutioner, väl integrerat i övriga Europa, med en välmående befolkning, som lever i harmoni inom sitt eget land såväl som med sina granländer.

Läs mer