Texter

Anders Björnsson

Sedan en tid tillbaka angrips statsminister Stefan Löfven från populistiskt håll för sin rakryggade hållning i frågan om den svenska militära alliansfriheten. Man försöker göra det till en anomali att Sverige inte har gjort samma säkerhetspolitiska vägval som andra länder med vilka vi upprätthåller normala, vänskapliga förbindelser. ”Normaltillståndet” skulle i själva verket vara att ingå i en eller annan militär allians som bygger hela sitt existensberättigande på en tydligt markerad fiendebild.

Läs mer

Anders Björnsson

Det hör till storheten i Östen Undéns gärning som utrikesminister efter andra världskriget (han var ju utrikesminister under en kortare period också under mellankrigstiden) att han såg så klart på det nationella intresset. Han som i Nationernas Förbund hade verkat för en europeisk säkerhetsordning förmådde under kalla kriget avstyra att Sverige hamnade på ena sidan i stormaktskonfrontationen. Om Sverige valt att gå med i Atlantpakten, så hade Finlands läge blivit utomordentligt prekärt – detta visste man på andra sidan Bottenhavet. Den nordiska balansen blev en fredsfaktor. Man måste komma ihåg, med J. K. Paasikivis ord, att ”Ryssland ligger där det ligger” – och Ryssland låg och ligger faktiskt i Nordeuropa.

Läs mer

Under riksdagsdebatten den 7 maj 2015 svarade utrikesminister Margot Wallström på frågor om en gemensam europeisk Ukrainastrategi. Statsminister Stefan Löfven redovisade sin syn på Sveriges säkerhetspolitik. Ladda ned snabbprotokollet.

Vi är försvarsvänliga. Vårt land behöver en genuint stark svensk försvarsmakt. Ingen del av Sverige får utgöra ett försvarspolitiskt vakuum, som skapar osäkerhet och ökar spänningarna i vår del av Europa. När vi prövar värdet av en internationell övning, är det för oss avgörande om den bidrar till att stärka försvarets styrka och främjar vårt säkerhetspolitiska läge och avspänningen i närområdet. Om den inte gör det, bör den ifrågasättas. Även om den ifrågasätts, kan starka skäl i vissa fall motivera att övningen genomförs. Det gäller till exempel övningar för att förbereda FN-operationer av traditionellt slag, men inte stormaktsstyrda insatser som de i Afghanistan och Libyen.

Läs mer

F d statsministern Göran Persson intervjuades av Expressen i anslutning till att han talade i Södertälje på 1 maj 2015. Han kom därvid in på frågan om medlemskap i Nato:

Det finns en debatt i Sverige i dag som lyfter fram väldigt enkla lösningar, säger han och tar den säkerhetspolitiska diskussionen som exempel:
– Nu är det Natomedlemskap plötsligt som skulle vara lösningen. Nato är ingen stark organisation längre. Skulle vi börja diskutera ett Natomedlemskap i Sverige så skapar vi ytterligare spänningar i norra Europa utan att vi har ett Nato som är särskilt starkt närvarande i Europa. Vi ska satsa på vårt eget försvar i stället.
Tror du att Stefan Löfven håller på att ändra sig om Nato?
– Nej, det tror jag inte. Men Stefan Löfven representerar 31 procent av Sveriges riksdag. Det är viktigt att förstå.

Anders Björnsson:

Under en följd av år var Jan Wickbom chef för ett av landets viktigaste infanteriregementen, I 19 med P 5 i Boden. Hans rykte som en stram befälhavare var grundmurat också på andra sidan älven, där jag själv genomgick militär grundutbildning vid garnisonens artilleriregemente, A 8/Fo 63, under tolv månader på sjuttiotalet.

Läs mer

I intervjuer med Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad den 30 april 2015 fick statsminister Stefan Löfven på nytt tillfälle att utveckla regeringens inställning till frågan om Nato-medlemskap. Han klargjorde därvid följande: Trots en samfälld borgerlig begäran om att åtminstone utreda ett medlemskap sade regeringen tvärt nej. Den frågan är digital. Vi ska vara militärt alliansfria. Vi ska inte gå med i Nato. Då finns det ingen anledning att utreda det.

Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Det är inte bra om två militärallianser har direktkontakt, säger Löfven.

Utgivarna: Används verkligen riksdagens anslag till det militära försvaret på rätt sätt? Den frågan ställer sig riksdagsman Stig Henriksson. Han pekar på hur den alliansfria Finland, så likt Sverige i olika avseenden, har prioriterat inom ramen för sin försvarsmakt som har ungefär lika mycket pengar att röra sig med som den svenska. Alliansfrihet är också framgent en realistisk möjlighet.

Stig Henriksson:

De bästa argumenten för NATO?

Efter vattendelaren Krim/Ukraina så har spänningen i vårt närområde höjts drastiskt.

1. Endast genom att samordna och dela resurser kan vi ha någon chans, och det är Nato som finns.
2. Idag har vi en ensidig solidaritetsförklaring och vi uppfattas som Natos 29:e medlem – dock utan att ha de säkerhetsgarantier ett medlemskap innebär.*
3. Vi saknar egen försvarsförmåga.
4. Fler?

Läs mer

År 1948 ingicks ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd mellan Republiken Finland och Sovjetunionen.

Det bilaterala fördraget var å ena sidan en markering av Finlands nationella oberoende och statliga suveränitet – Finland var icke kuvat, icke besatt! Även om amerikaner och britter betraktade Finland som en öststat under ett par tre efterkrigsdecennier, rådde efter krigsslutet inget vasallförhållande mellan Helsingfors och Moskva. Den finska staten styrdes av finska och inga andra politiker; sedan Porkalaområdet återlämnats av sovjetiska ockupationsstyrkor fanns inga främmande soldater på landets territorium (vilket var mer än man kunde säga om de bägge tyska staterna under hela kalla kriget).

Läs mer

När Berlinmuren föll så tändes förhoppningar om att vi inte längre skulle behöva oroa oss för ett nytt krig i Europa. En lärdom som vi kunde dra av det kalla kriget var att Sverige och Finland stärkte freden i Europa genom att stå utanför NATO.

Läs mer

I ett tal vid Folket i Bild/Kulturfronts årsstämma lördagen 25 april bemötte Anders Björnsson argument från höger och vänster i debatten om att Sverige i praktiken redan är med i Nato och att den militära alliansfriheten är upphävd. Han sade bland annat:

”Man hör då och då, från bägge håll, att en ’smyganslutning ’till Nato har genomförts och att det bara är ett logiskt ’sista steg’ som återstår. Så talar den övermodige och den som redan har gett slaget förlorat, defaitisten. Så talar den som anser att regelverk inte betyder någonting, endast råstyrka. Men regler finns – de är tillkämpade – för att man inte ska kunna göra vad som helst med den som inte är så stark. Folkrättens regler är av det slaget. De är inte bländverk. Sedan får folkrättsjurister säga vad de vill.

Läs mer

Det finländska riksdagsvalet den 19 april utföll ungefär som opinionsundersökningarna hade förutspått. Dock blev inte centerns seger så stor som man trodde och samlingspartiets nederlag inte av samma dignitet som det ett slag såg ut att bli. Centern, som 2011 efter åtta år i regeringens ledning råkade ut för ett rejält bakslag, vann 13 platser och fick nu 49, medan sannfinländarna faktiskt fick färre röster än samlingspartiet men ändå, på grund av systemet med utjämningsmandat, en plats mer än detta, 39 mot 38, dock något färre platser än 2011. Socialdemokraterna tappade mest, åtta mandat till 34, vilket innebär att man tillsammans med vänsterförbundet nu endast har 46 platser, med dryga 30 procent den lägsta procentsatsen för den samlade vänstern i Finland någonsin. Man kan jämföra med mellankrigstiden då socialdemokraterna regelmässigt hade minst 35 procent. Ännu i valet 2003 fick partiet 53 platser i riksdagen. Utfallet bekräftar att Finland verkar ha blivit ett genuint borgerligt land.

Läs mer