Får Sverige ha en egen, självständig utrikespolitik? Svaret på den frågan är nej, enligt Peter Wolodarski, Dagens Nyheters chefredaktör. Med EU-medlemskapet har vi, enligt honom, avsvurit oss den rätten. ”Vårt utrikespolitiska beroende av Bryssel kan aldrig tänkas bort”, skriver han, ”oavsett vad [den svenska] regeringen försöker påskina. Lojaliteten med den gemensamma europeiska linjen är inskriven i fördrag.” (Wolodarskis artikel). Naturligtvis är detta en betydande, för att inte säga hårresande överdrift.
Texter
SAULI NIINISTÖ TAR TILL ORDA En redaktionell kommentar
Finlands president Sauli Niinistö har givit en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter (27/2) med anledning av att 75-årsminnet av finska vinterkrigets slut snart infaller och att ett svenskt statsbesök i Finland förestår. Republikens president gör i denna intervju med Mikael Holmström ett antal markeringar rörande Finlands säkerhetspolitiska läge och framtid.
LÅT ALLIANSPOLITIKEN MISSLYCKAS EN GÅNG TILL! Anders Björnsson
Natos existens är ett faktum. Men historien visar att alla militära allianser är av övergående slag. Stormakter omgrupperar sig. Warszawapakten upplöste sig. Också stater som bygger på någon form av ömsesidighet kan försvinna – se Jugoslavien. Natos svaghet som militärallians är att den bygger på dominansen av en enda makt. När den makten omprioriterar, sviktar alliansen som sådan. Men visst har den visat sig seg och långlivad!
Nato uppkom ur en systemkonflikt: kalla kriget. Huvudmotståndarna i denna konflikt, Förenta staterna och Sovjetunionen, hade inte haft något militärt otalt med varandra tidigare. Både Atlantpakten och Warszawapakten kan ur detta perspektiv ses som försvarspakter; de prövades inte i en krigisk kraftmätning och själva syftet var att förhindra en. Man kan säga att de löste sin uppgift med framgång. När uppgiften var löst, upphörde behovet av dem, också enligt de ursprungliga intentionerna.
ÖPPNINGSANFÖRANDE VID LANSERINGEN AV ALLIANSFRIHETEN.SE Anders Björnsson
Ibland föder en tanke en bok, men det kan också vara tvärtom. I det här fallet födde en bok tanken på en sajt, en nätplats. Det är den som öppnas idag. Boken heter Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Och sajten heter alliansfriheten.se. Fasthållandet vid den militära alliansfriheten och försvaret för traditionell svensk säkerhetspolitik, som har syftat till och lyckats med att hålla vårt land utanför militära och andra konfrontationer mellan stormaktsblocken under mer än 200 år, är det gemensamma för boken och för sajten.
VÄRDLANDSAVTALET MED NATO, Rolf Andersson
Regeringen Reinfeldt beslutade den 28 augusti 2014 att Sverige skulle träffa ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Detta motiverades med att det är en utgångspunkt för svensk säkerhetspolitik att Sverige bör kunna ge och ta emot militärt stöd och att hot mot vår säkerhet bäst avvärjs i samverkan med andra.
Värdlandsavtalet kommer att träda i kraft när Sverige informerat Nato om att nödvändiga krav är uppfyllda. En proposition kommer att läggas fram under våren 2016. Det har sagts att det bara är fråga om mindre lagändringar.
ETT KLOKT OCH VÄLBETÄNKT NEJ, Anders Björnsson
Regeringen Löfven har avisat oppositionspartiernas krav på en utredning om svenskt medlemskap i Nato. Det är bra. Frågan om medlemskap är inte teknisk utan en politisk fråga. Den kan bara besvaras i den politiska debatten och avgöras i parlamentarisk ordning. I riksdagen finns inget stöd för svensk Nato-anslutning, inte i den allmänna opinionen heller (bortsett från en enstaka opinionsmätning, beställd inför årets Folk och Försvar-konferens i Sälen och knappast tillförlitlig).
De som kräver en statlig utredning blundar för två saker.
ALLIANSFRIHET, INTE BARA I ORD, Lars-Gunnar Liljestrand
Regeringsdeklarationen 3 oktober 2014 med formuleringen att den svenska militära alliansfriheten ”tjänar alltjämt vårt land väl” och att Sverige inte skall söka medlemskap i Nato var en viktig markering av den nya regeringen. Likaså skrivningen att Sverige skall aktivt verka för fredliga lösningar på konflikter, samarbete mellan stater och ett stärkande av FN.
Alliansfriheten handlar ytterst om att Sverige inte skall ingå i någon militärallians med förpliktelser att agera militärt för andra stater. Det sedan flera år pågående närmandet till Nato, nu senast med det så kallade värdlandsavtalet, är steg som i förlängningen kan underminera alliansfriheten både formellt och genom att Sverige kan komma att uppfattas av omvärlden som icke-alliansfritt.
Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja på Vinterkrig-seminariet i Stockholm 2.2.2015
Dagens seminarium är ett tillfälle där vi alla saknar Krister Wahlbäck. Han skulle självfallet ha varit en naturlig inledare för våra diskussioner idag, med sin djupa kännedom om Finlands historia och Sveriges och Finlands relationer. I sin artikel Svek Sverige Finland hösten 1939? som först publicerades i Nordisk Tidskrift 1988 och åter i den samling av Wahlbäcks skrifter Fred och säkerhet i tider av förändring som kom ut i fjol, har han ingående svarat på frågan om Sveriges ”svek”. Svaret kan sammanfattas med Heikki Talvitie’s förträffliga summering: Sverige har aldrig svikit sina förplikter eller löften gentemot Finland, till skillnad från finländarnas egna förväntningar och hopp.
Rolf Ekéus om alliansfriheten och Nato-medlemskap, 22 januari
SVEIGES RADIO P1:s NORDEGREN och EPSTEIN 22 JANUARI 2014
Programledaren: Rolf Ekéus: du har varit ambassadör i Geneve och du har också varit ambassadör i Washington. Vi skall också säga att du har deltagit i en antologi som heter ”Bevara alliansfriheten – nej till Nato-medlemskap”. När jag läser din uppsats är du mycket inne på det här att sedan Bernadotte 1812 bestämde att Sverige skulle vara neutralt och alliansfritt så har det tjänat oss väl de 200 åren.
Rolf Ekéus: Ja, det är väl ingen diskussion om det och självklart har vi en ny situation och det förändras men 200 år är inte oviktigt och vi kommer ju ihåg hur den svenska politiken har varit ett led i en stabil fredsutveckling sedan andra världskriget helt enkelt. Samtidigt måste vi ju veta att vår politik har byggt på förtroende i alla riktningar för vår inriktning. Så förväntningarna är ju de att vi fortsätter att ha en stabil politik. Om Sverige och Finland skulle gå in io Nato skulle vi plötsligt få en Nato-rysk linje av enorma proportioner. Vi har nu med de tre baltiska staterna och Nato-Ryssland men sedan finns det ju ingen direkt gräns. Hela Vitryssland och Ukraina ligger emellan. Ett svenskt och finskt Nato-medlemskap skulle för det första skapa en stor oro och osäkerhet.
Tryggare i Nato? Leif Pagrotsky 20 januari
Natofrågan lämnar oss ingen ro. Folk och försvars fjällkonferens resulterade i ett bombardemang av besked om att vi måste gå med i Nato för att vårt eget försvar är för dåligt. Samtidigt har de borgerliga i uppskruvat tonläge börjat kräva att regeringen skall tillsätta en utredning om anslutning till Nato, en uppgift som de själva inte mäktade med under de åtta år de själva hade makten över utredningsväsendet. Alla kräver naturligtvis hela tiden mer skattemedel till försvaret.
INGEN DEFAITISM , en kommentar av utgivarna
Bland förespråkare för svensk Nato-anslutning förekommer argumentet att steget till medlemskap skulle vara mycket kort. Neutralitetspolitiken under kalla kriget var ingenting annat än en fiktion, sägs det. I själva verket utgick all krigsplanering från västsamarbete i ett skarpt läge; fienden kom alltid österifrån. En del menar att grunden lades redan under andra världskriget, då samlingsregeringen bedrev eftergiftspolitik – först mot Tyskland, sedan mot de allierade.
Hans Blix och Sven Hirdman på ABF
Hans Blix och Sven Hirdman talar om om alliansfriheten. Hans Blix har tidigare bl.a. varit utrikesminister och FN:s vapeninspektör i Irak. Sven Hirdman har bl.a. varit statssekreterare i försvarsdepartementet och ambassadör i Moskva. Samtalsledare: Carl Tham.