Texter

”Jag tillhör dem som inte tror att Ryssland under överskådlig tid har förmåga eller intresse att angripa Sverige militärt. Ett försvar ska dock även klara det osannolika. Rysslands bedömning av Sverige går antagligen från trolig till säker fiende, i ett krig mellan Ryssland och Nato.

Sverige som medlem i Nato har lovat att vara med i ett sådant krig. Nato ska bara vara för försvar. Men flera Natoländer, bland annat Danmark, deltog i anfallet på Irak. Natoländernas krig mot Serbien för att befria Kosovo var inte ett försvar av Nato. Sveriges deltagande i störtandet av Libyens diktator Gaddafi var inte för Sveriges försvar.

Sverige var alliansfritt under två århundraden. Det var en period av fred, för Sverige. Vi kunde stått upp tydligare mot Hitler och Stalin. Några säger att vi var fega, andra att vi valde freden. Sveriges linje tjänade oss väl, inte minst ekonomiskt. Sedan dess har Sverige som alliansfritt ofta uppträtt som förhandlare och fredsövervakare.”

Förre landshövdingen och riksdagsmannen Lars Bäckström i Bohuslänningen 25/7 2023.

I en artikel på DN Debatt den 26 juli gör Ulf Öberg, domare i EU:s tribunal i Luxemburg och anhängare av svenskt Nato-medlemskap, oklara påståenden om anslutningen av Sverige till Nato och betydelsen av regeringsformens bestämmelser i sammanhanget.

Öberg förmår tyvärr inte ställa frågorna konkret och skarpt. Vad det hela till sin kärna de facto handlar om är huruvida Sverige vid ett medlemskap i Nato bevarar sitt självbestämmande eller om detta urlakas genom att beslutanderätt överlåts till Nato.

Perspektivet är här till att börja med det formella. Är det Sverige som alltjämt fattar alla avgörande beslut eller är det Nato som tar över och gör det med bindande kraft även för oss?

För att besvara denna nog så viktiga formella fråga måste man alltså börja med att konkret analysera i vad mån anslutningen till Nato innebär att svensk beslutanderätt över huvud taget överlåts till Nato. Öberg förmår inte göra en sådan analys. Han påstår lösligt och utan täckning att vissa maktbefogenheter kommer i ”framtiden” att underställas de internationella förpliktelser och den befälsrätt som han anser följa av Nato-fördragen. Så förhåller det sig inte.

Öberg nämner över huvud taget inte att beslutsfattandet i Nato bygger på konsensus. Genom Sveriges anslutning till Nato ställs inte svenska maktbefogenheter eller svensk trupp under Natos eller andra staters befälsrätt. Så är det, formellt sett, vilket borde ha intresserat en jurist som Öberg!

Läs mer

Ambassadör Staffan Carlssons bok om Dag Hammarskjöld, Helgon och maktspelare, är inte bara en dokumentär om Hammarskjölds roll i den internationella politiken efter andra världskriget.

Boken är intressant av flera skäl. Staffan Carlsson ger unika inblickar i för Sverige viktiga skeenden. Den rekommenderas därför att läsas. Samtidigt finns det anledning att kritiskt granska vissa delar.

Boken har två överordnade ställningstaganden: för Nato och mot alliansfriheten samt mot Sovjetunionens inflytande i tredje världen.

Olle Svenning tar upp detta i en klarsynt recension i Aftonbladet, med aspekter som inte lyfts fram tydligt av andra presentatörer av boken.

Läs mer

Ur Jan Guillous nya bok ”Eventuellt uppsåt” , 2023

Letade desperat efter något i tidskriftshögen att reta upp mig på och lyckades.

”När Ryssland vill trappa ned konfliktnivåerna uppfattas det som hot.” Informerades jag om i av alla tidskrifter Folket i Bild/Kulturfront nr 2 i år.

Jag var tvungen att läsa om rubriken för att övertyga mig om att jag läst rätt.

Jodå, Ryssland trappade ner konflikten runt Ukraina. Tydligen genom att förlägga en militärmanöver med 100 000 man längs Ukrainas gränser?” […]

En redaktion på Folket i Bild /Kulturfront tog in artikeln och gav den en framskjuten plats enligt beslut i den styrande redaktionskommittén. Publiceringen är inte ett misstag.

Det är femtio år sen jag var med och startade Folket i Bild/Kulturfront. Men det var i en annan tid och i en annan värld som var svartvit och enkel att förstå, det var ingen tvekan om vad som var rätt och fel, gott och ont. Eller ens vad som menades med huvudparollerna: antiimperialism. Det vore fullkomligt omöjligt att föreställa sig att vår tidning i framtiden skulle kunna publicera en artikel som otvetydigt tog ställning för rysk imperialism.

”Förakta ej tidningarna! En papperslapp, uppkastad  i luften, visar dig hvart vinden blåser. Det kan ingen foliant göra.” – ”Historici kunna bestickas; men historien förblifver obesticklig.” – ”Man bör förse soldaten med en käpp, att han må kunna försvara sig, om någon kommer och vill taga geväret ifrån honom.” Henrik Bernhard Palmær, Eldbränder och gnistor (1886)

Den föregående veckan började med ett ”Hurra!” från den församlade svenska journalistkåren i Vilnius, när det visade sig, att Turkiet efter ytterligare medgivanden från Sveriges regering gett upp sitt motstånd mot att godkänna svensk anslutning till militäralliansen Nato, alltmer sällan kallad Atlantpakten.

Läs mer

Texten är ett tal jag höll på ”En dag med Moberg” i Långasjö 2016. Det publicerades 2017 i Vilhelm Mobergsällskapets (VMS) skriftserie nr 13.

”hava vi tillförene gjort veterligt… våra undersåtar som vid gränsen bo, icke skola hava samröre eller bruka umgänge med fäderneslandets fiender, vid livsstraff och vår högsta vrede och onåd. Likväl förnimma vi att undersåtarna i Möre och Värends härader nedre i Småland bedriva förrädiska stämplingar med de danske…

De hava svurit oss troskap men äro oss ideligen till förfång och skada… På det att ett sådant förräderi må bliva avskaffat skola vi verkställa räfst… vårt räfstetåg skola… strängeligen rannsaka och bestraffa förrädarehopen… Vi hava visat alltför stor långmodighet och fördragsamhet med detta Förrädareland!” s 278

Detta citat ur ett brev från Gustav Vasa kan väl tänkas ha gett titeln till boken Förrädarland, Vilhelm Mobergs sista roman (1967).

Denna bok har betytt mycket för mig under senare år, jag har haft anledning att citera ur den när jag i olika sammanhang talat om krig och fred.

Men boken har flera sidor: 

* Det är en historisk skildring av böndernas liv på 1500-t början, inte minst bröllopsnattens vånda, samvaron man – kvinna, m.m.

* Vackra naturskildringar och vallflickan Ingelas funderingar kring samvaron med en man

* konflikten mellan katolska och lutherska läran, där Moberg ger en positiv skildring av katolska kyrkan men även av dess brister, fr.a. avlatshandeln.

* Också en skildring av den gode herden, d.v.s. präster som söker tjäna folket

* Men fr.a. en glödande protest mot krigets våld i allmänhet och anfallskriget i synnerhet

För mig är boken också ett bra ex. på hur Vilhelm Moberg, under sina sista 10 år i livet, hittar tillbaka till sin ungdoms radikalism, till sin uttalade samhällskritik, till kampen mot den ekonomiska och politiska överheten. Detta fortsatte sen i Min svenska historia och Otrons artiklar. Därför kommer jag att göra utblicker till dessa och andra böcker.

Läs mer

Albert och Silvia, ett schweiziskt par, äger en gård i Björkhult, nära sjön Immelns nordspets. De har en djurbesättning som håller pensionärerna sysselsatta: höns till husbehov, hästar, nötkreatur, tre grisar (svarta) av den sällsynta Linderödsrasen. Vid sidan om driver de ett B&B. Jag gör en övernattning hos dem, och det blir en fin kvällssittning med en av deras vänner, Tommy Gustavsson på Ängaholms Gård och hans hustru bördig från Leipzig.

Ett lustfyllt ”blandsamtal” på tyska och Göingemål.

Makarna har båda varit lärare. Sylvia var under många år kommunstyrelseordförande i en kanton, Albert – till utbildningen konstruktör – ledde en skytteförening där. Sådana skytteföreningar ingår i det militära försvaret i ett land där alla män har ett vapen hängande på väggen i sina hem. Man är skyldig att varje år visa sin skjutskicklighet. Den som missar uppställda mål skickas på träning, säger han.

Här talar vi om medborgerlig trygghet förstås, långt ifrån all gängkriminalitet.

Läs mer