Texter

Ryssland ut ur Ukraina

av

Hedda Ekerwald, FIB/K Uppsala och Gävleborgs län och  Åke Mattsson, Gustavsberg
Motion till FIB-stämman 22 april 2023
Tillsammans med parollerna Försvar för yttrande- och tryckfriheten och För en folkets kultur utgör vår tredje paroll Antiimperialism själva grunden för FIB/K:s politik. Vi kan vara oeniga om många saker men inte om att bekämpa imperialism. Rysslands krig mot Ukraina är en imperiemakts anfallskrig mot en mindre stat. Ryssland måste lämna Ukraina och respektera Ukrainas nationella oberoende. Den antiimperialistiska grunden i vår tredje paroll hindrar dock inte sådant som ordentliga och allsidiga
undersökningar av orsakerna till kriget, inte heller hindrar den oss att kritisera Ukrainas politik eller västmakternas militära stöd till Ukraina.
Vi kräver
– Att FIB/K:s politik gällande kriget i Ukraina sammanfattas i parollen Ryssland ut
ur Ukraina! Den ska vägleda FIB/K:s politik och vår tidskrifts mångsidiga
innehåll om kriget.

Ryssland ut ur Ukraina (Björn Forseth)
Motion till stämman 2023
För att försvaga Ryssland har USA drivit in landet i ett hörn. Ukrainska åtgärder mot ryskt språk och minoritetens ställning har blåst på brasan. Men att ha startat krig mot Ukraina är Ryssland ensamt ansvarigt för.
Jag kräver att FiB efterlever kampen mot imperialism med parollerna
• Ryssland ut ur Ukraina!
• Försvara Ukrainas inhemska minoriteter!

Riksdagen tog två beslut om Nato den 22 mars 2023

av
Utgivarna

När riksdagen tog ställning i Natofrågan den 22 mars gjorde den det genom två åtskilda beslut. Uppdelningen berodde på att olika röstregler var tillämpliga. Vi går här igenom besluten i tur och ordning.

Beslut nr 1: Riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget

Genom ett första beslut godkände riksdagen Sveriges anslutning till Natofördraget.

För beslutet röstade 269 ledamöter. 37 ledamöter röstade nej. 43 ledamöter var frånvarande, varav 14 socialdemokrater. Det kan konstateras att mer än tre fjärdedelar av riksdagens samtliga ledamöter (de frånvarande inräknade) röstade för förslaget.

Detta var ett beslut som enligt den förra och nuvarande regeringens bedömning, liksom utrikesutskottets uppfattning, inte krävde en särskild beslutsordning. Det var alltså ett beslut som kunde tas med enkel majoritet. Ingen från de partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som sade nej till förslaget gjorde några invändningar i den frågan. Inga andra seriösa röster har heller gjort några invändningar.

Det framstår onekligen som något överraskande och främmande att ett ”historiskt” och ”ödesdigert” beslut som detta kan forceras igenom så lättvindigt som nu skedde. Mer än 200 år av egen utrikes- och säkerhetspolitik, som strategiskt utgjort en grund för våra möjligheter att bevara freden, desavouerades godtyckligt och utan grundliga strategiska överväganden. Ett experimentellt steg togs in i det okända, såsom den nu pågående anslutningsprocessen med eftertryck belyst och alltjämt illustrerar. En folkomröstning, som skulle ha möjliggjort analyser och debatter för ett genomtänkt och förankrat ställningstagande, kom inte i fråga.

Läs mer

Finnmark skal og kan forsvares, forsvarsforeningen.no

av

Krigen i Ukraina illustrerer at en forsvarer i Finnmark har mange gode kort på hånden, mener oberst Tomas Beck, sjef for Finnmark landforsvar.

Han viser blant annet til den 64 km lange forsyningskolonnen nord for Kyiv som sto bom fast i flere dager, og minner om at det er 145 km fra den norsk-russiske grensen ved Storskog til nærmeste hindring, Tana bru, og til sammen 400 km langs vei fra grensen til Lakselv og Banak flyplass. − For en motstander vil det være krevende å føre fram forsyninger langs en slik akse. Det er selvsagt fullt ut mulig å angripe forsyningskolonner både i flanken og fra luften, sier Beck, som holdt et inspirerende foredrag da Alta Forsvarsforening ble gjenopprettet

Enkelte mener at det kreves minst tre ­norske brigader for å kunne forsvare ­Finnmark, slik blant annet Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) har påpekt. Når vi spør oberst Beck om dette etter fore­draget, sier han. − Med en mindre norsk styrke i Porsanger har vi i dag i betydelig grad påvirket motstanderens kost-nytte-vurdering. Det er ikke lenger et maktvakuum i Finnmark.

For noen år siden kunne en russisk helikopteravdeling ha landet enten på Banak flyplass i Lakselv, som har en 3000 meter lang rullebane, eller i Alta, ikke ulikt det russerne prøvde på i krigens første fase utenfor Kyiv i Ukraina. Planen var som kjent å ta flyplassen med helikopter-styrker og så lande med større transportfly etter at flyplassen var sikret.

For noen år siden kunne de gjort dette i Finnmark uten å møte motstand. Så kunne russerne sagt: Vi stopper her og så spilt ­ballen over til Norge og NATO, som da var blitt stilt overfor et fullbyrdet faktum. Läs artikel

Kriget i Ukraina

av
Sven Hirdman

Sven Hirdman som under åtskilliga år varit Sveriges ambassadör i Moskva har skrivit boken Ryssland och svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst.  Den uppdaterades sedermera och gavs ett bredare perspektiv i den efterföljande boken Sverige i stormaktspolitikens mitt – Om diplomati och utrikespolitik. Hirdman arbetar nu med en ny bok om bland annat Ryssland och Ukraina som beräknas komma ut senare i vår.

 

Det ryska anfallskriget mot Ukraina är det värsta som hänt i Europa sedan andra världskriget. Ett dåraktigt och brutalt anfallskrig. Det strider mot folkrätten och alla andra normer. Det är en katastrof för Ukraina och en tragedi för Ryssland. Det får stora konsekvenser för den säkerhetspolitiska situationen i hela Europa och även globalt.

Det finns inga ursäkter för den ryska invasionen den 24 februari 2022 och ännu mindre för de krigsbrott som den ryska militären gjort sig skyldig till i Ukraina. Däremot finns det faktorer som bidrar till att förklara varför konflikten uppstod, något jag återkommer till.

Läs mer

Uppmanar till regimskifte

av
Rolf Andersson och Mats Björkenfeldt

I en artikel i Flamman den 24 mars hävdar Sigyn Meder och Peo Österholm att Sverige ska bidra till ett regimskifte i Irak. Vi har hört detta slags imperialistisk propaganda förr. De menar att det är fel regering som sitter i Bagdad för närvarande.

För att uppmärksamma att det är 20 år efter USA:s invasion i Irak vill de gå vidare i samma spår som USA och genom påtryckningar utifrån få till ett regimskifte men nu i deras egen smak:

”Kan det inte nu vara läge för Sverige – 20 år efter invasionen – att ompröva vår inställning och visa att vi står på demokratirörelsens sida och inte på regimens, precis som vi gör i Iran.”

Detta är en klassisk interventionistisk linje, som i grunden rimmar med USA:s inställning, och för övrigt numera även Rysslands, att slå mot statsledningar som inte är till behag. Det strider helt mot den centrala folkrättsliga principen om icke iblandning i andra staters interna angelägenheter. Det är uteslutande en sak för det irakiska folket att avgöra hur det egna landet ska ledas och av vilka. Detta ska försvaras och all utländsk inblandning ska motverkas.

Felet med den nuvarande regeringen är enligt Meder och Österholm att den är odemokratisk, och de vill sätta sitt hopp till en ”demokratisk rörelse” som skall upprätta en rättsstat i Irak. Allt sådant ska vi helt överlåta till det irakiska folket att klara ut.

De hänvisar till västvärldens aggressiva reaktioner mot Iran och vill ha något liknande mot Irak. Inställningen är obehagligt anpasslig och i linje med det värsta väst förmår propagera. Det är en uppfattning som i förlängningen kan leda till krav på sanktioner liknande de som nu pressar Iran.

Författarna förfäktar en inblandning i Iraks inre angelägenheter som strider mot FN-stadgans interventionsförbud. De står på fel sida av en grundläggande skiljelinje.

 

NATO bombing of Yugoslavia killed int’l law: Serbian president, english.news.cn

av

The North Atlantic Treaty Organization (NATO)’s aggression against Yugoslavia 24 years ago marked the death of international law, Serbian President Aleksandar Vucic said on Friday at a commemoration event in the city of Sombor, where the first bomb fell in 1999.

”24 years ago, the modern international law finally died, and you should know that it is not an unimportant bureaucratic wording — but much more than that,” Vucic said.

”Nothing worse could happen in the world than what was done here, to a small country, which was guilty only of seeking to make its own decisions, and to be free. As such it didn’t appeal to those powers which destroyed the old international order in 1989/90 and created a new one in which only they have the final say in everything,” Vucic said.

He was addressing a large crowd of people who gathered at the St. George Square in Sombor, waving Serbian flags and lighting candles for the victims of the bombings, which most of them see as an act of injustice.

Bombings of Yugoslavia started on March 24, 1999, without the previous authorization of the United Nations (UN) Security Council.

During the 78-day bombings of both civilian and military targets, Serbia lost thousands of policemen, soldiers and civilians, and suffered immense material damage to its transport and energy infrastructure. Läs artikel

Läs också om Nato:s bombkrig i boken Lagen mot krig sid: 65

En armé och vapen för nationellt försvar eller för att alliera sig med en stormakt

av
Rolf Andersson

”Armén måste vara huvudvapnet i Sveriges försvar, men en flotta var nödvändig för att möta  landstigningsförsök och för att ingripa mot blockad. På flottan kan dock ej ställas större anspråk än att så långt möjligt förhindra landstigning inom skärgårdsområde samt att försvåra sådana på öppen kust, och även i dessa fall beror motståndskraften ytterst på armén. Endast armén kan insätta folkets hela levande kraft i försvaret. Från dessa utgångspunkter bör avvägningen mellan båda vapnen ske.”

Nils Edén, liberal riksdagsman och blivande statsminister, om sitt bidrag till den andra försvarsberedningens principbetänkande 1913.

Lars Tingsten, som slutade sin bana som general, var minister i flera regeringar under 1900-talets början. Han ingick som krigsminister i statsministern (och amiralen) Arvid Lindmans högerregering, där kollegan Wilhelm Dyrssen var sjöminister. Tingsten hade inget till övers för Lindmans och Dyrssens planer på att tillföra den svenska flottan pansarskepp av ett mycket större och dyrare slag än de som hade byggts tidigare. En stor ”högsjöflotta” ville han inte vara med om. Det kunde dessutom leda till en snedbelastning av hela försvaret, där armén måste vara huvudvapnet och flottan endast ett hjälpmedel. I ett brev till en kollega i januari 1909 skrev han:

”Hela högsjöflottan är en politisk affär av dem, som vill, att vi ska bilda högra flygeln i germanernas kamp mot väster. Det är Victorias plan, och Victoria betyder icke så litet. Det är ock flottans plan, ty på den vägen tror de sig kunna erhålla nya båtar och nya lönebeställningar.”

Läs mer

Norska försvarsanalysen 2023 med förväntningar på Sverige

av
Utgivarna

Norska försvarets forskningsinstitut har gett ut en ny rapport om det norska försvaret. Institutet skall ge årliga råd om försvarets strategiska utveckling. Rapporten uppmärksammar att Norge inte har förmåga att lösa sina uppgifter i de mest kritiska scenarierna. Det finns ”operativa gap” vad gäller luftförsvar, ubåtsbekämpning, beredskap, kommunikation och annat.

Rysslands konventionella styrkor är försvagade av Ukrainakriget och det kan ta lång tid att bygga upp igen. Istället kan det leda till att Ryssland satsar än mer på de strategiska kärnvapenbaserna på Kolahalvön. Med ökande aktivitet i nordområdena är det risk för att stormaktsrivaliseringen blir tydligare också i Norges närområden slår rapporten fast.

Norge bör utforma en realistisk ambitionsnivå för att utkämpa en högintensiv strid mot ryska styrkor i norr.

I rapporten läggs stor vikt vid att försvaret av Norge inlemmas i Nato:s övergripande strategi som formulerades i Nato:s strategiska koncept antaget vid toppmötet i Madrid i juni 2022.

Läs mer

Riksdagen fattar beslut om beslut om svenskt Nato-medlemskap, nyakultursoren.se

av

Riksdagen röstade på onsdagen för svenskt Natomedlemskap efter en behandling av frågan som inte lever upp till grundläggande demokratiska principer. Sverige har i opinionsundersökningar under mycket lång tid haft en klar majoritet av Natokritisk befolkning. Att många bytt åsikt under den senaste tiden hänger samman med Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina och är begripligt. Men beslut fattade av rädsla och i stort sett utan någon offentlig debatt är okloka. Också detta.

Med röstsiffrorna 269 mot 37 röstade riksdagen för svensk Natoansökan och -anslutning. Bara två partier, vänsterpartiet och miljöpartiet, röstade mot beslutet.

– Detta är ett av de viktigaste säkerhetspolitiska besluten någonsin för vårt land, sade utrikesminister Tobias Billström (M), skriver Dagens Nyheter.

Visst är det ett viktigt beslut, men det är otroligt uselt analyserat och genomlyst. […]

Att Sverige som demokratiskt land nu fattat ett så dramatiskt beslut utan ens en rudimentär offentlig diskussion om för- och nackdelar med alliansfrihet eller om konsekvenserna av kärnvapenutplaceringar i Sverige är bedrövligt och tyder på djup politisk inkompetens. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten till regeringens proposition om Nato-medlemskap.

Imperialism v. Internationalism

av
Mats Björkenfeldt

Stephen Wertheim, som tidigare har uppmärksammats på sajten och som i sin senaste bok klargjort att USA ”do not recognize the difference between ‘imperialism’ and ‘internat­ionalism’”, har nu i Foreign Affairs (March 2023) antytt att stormakten är oförbätterlig. I artikeln Iraq and the Pathologies of Primacy – The Flawed Logic That Produced the War Is Alive and Well.

Det är 20 år sedan USA invaderade Irak under president George W. Bush. Det tog ett decennium att förstöra landet. President Barack Obama förklarade långt senare i ett tal 2010 inför nationen: “We have met our responsibility. Now, it is time to turn the page.” Året efter skulle han vända sig med krigsplaner mot Syrien. Den här gången avstod han dock från att bomba en huvudstad, men lät amerikanska trupper tåga in i Irak och Syrien under förevändning att bekämpa den Islamiska staten, ”which emerged out of the maelstrom of the United States original invasion”, inflikar Wertheim.

År 2021 förkunnade president Joe Biden efter att ha tagit hem sina trupper från Afghanistan:  “​​I stand here today, for the first time in 20 years, with the United States not at war.” Men, noterar författaren,  USA ” nevertheless continued to conduct counterterrorism operations in multiple countries, including Iraq, where 2,500 ground troops remained.” Och Biden upprepade Obamas ord: “We’ve turned the page.”  Något Wertheim i frågasätter:

Läs mer

USA:s militära närvaro i Irak, anförande vid möte i Stockholm 19 mars

av
Lars-Gunnar Liljestrand

USA:s militära närvaro i Irak började 1990 med Gulfkriget följt av kriget mot Irak 2003 och har fortsatt fram till idag och är nu grunden för USA att säkra inflytande i regionen. Genom att ha tillgång till baser i Irak har man kunnat intervenera i Syrien och skapa ett läge av icke krig, icke fred i regionen.

1. USA:s krig mot Irak började med Gulfkriget 1990.

Irak invaderade Kuwait 1990 – ett klart folkrättsbrott. FN:s säkerhetstråds resolution 678 innebar en outsourcing till USA av de militära åtgärderna mot Irak. USA och dess koalition av stater genomförde ett krig som gick långt över Kuwaits rätt till självförsvar. Svenska regeringen var bunden av Säkerhetsrådets beslut, men oroad över att det inte blev en FN-insats.

2. Intervention i norra Irak

USA, Storbritannien och Frankrike gick in med militär trupp i norra Irak 1991 med hänvisning till att skydda kurderna och upprättade flygförbudszoner. Angreppet saknade stöd i någon resolution från Säkerhetsrådet.

Riksdagens utrikesutskott slog fast att interventionen och inrättandet av flygförbudszonerna saknade folkrättslig grund och att bombningarna borde upphöra.

3. Anfallskriget 2003

USA och Storbritannien inledde anfallskriget mot Irak den 20 mars 2003, störtade den irakiska regeringen och ockuperade landet. Angreppet saknade FN-mandat. Flera tunga stater som Ryssland, Kina och Frankrike hade klargjort att de skulle lägga veto mot ett sådant förslag från USA.

Läs mer

Finland, Nato och kärnvapen

av
Tarja Cronberg, Jaakko Ellisaari, Tytti Erästö, Kati Juva, Mika Kerttunen, Claus Montonen, Juha Pyykönen, Erkki Tuomioja, Katariina Simonen, Juha Vuori och Raimo Väyrynen.

Sammanfattning av rapport från Kärnvapenuppföljningsgruppen

[…] Finland bör även som medlem i Nato arbeta för att stärka en regelbaserad världsordning och en fredlig lösning av konflikter. Detta har vi förbundit oss till som medlemmar i Förenta Nationerna och då vi godkänt Nordatlantiska fördraget och dess första artikel.

Kärnvapen bör inte importeras till, förvaras eller grupperas i Finland under fred eller krig. Denna princip är juridiskt förankrad i det internationella ickespridningsavtalet och i den nationella kärnenergilagen. Då kärnenergilagen förnyas, bör man säkerställa att förbuden mot införsel av kärnladdningar samt mot framställning, innehav och sprängning av sådana hålls kvar. Det finns ingen operativ grund för införsel av kärnvapen till Finland. Om Natoverksamhet bedrivs i Finland eller om det upprättas vapenlager genom en bilateral överenskommelse mellan Finland och Förenta staterna, bör det vid beredningen av lagar och överenskommelser säkerställas att dessa avtal omfattar förbud mot införsel av i Finland förbjudna vapen såsom kärnvapen och personminor.

Finland bör behålla beslutanderätten rörande placering av främmande trupper och av Natoverksamheter i landet och poängtera Natosamarbetets defensiva natur. Hela sammanfattningen finns att läsa här: kärnvapenpolitik Finland.