Rekordmånga nya medlemmar i Ekenäsnejdens reservister: ”Världsläget har gjort att folk fått upp ögonen för vår verksamhet”, svenska.yle.fi

Det är populärt att gå med i en reservistförening. Redan nu, i augusti, har Ekenäsnejdens reservister fått dubbelt så många nya medlemmar jämfört med hela fjolåret.

– Sedan februari har vi sett en väldigt stort förändring i intresset för vår verksamhet, säger Mikael Bäckman, ordförande för Ekenäsnejdens reservister.

Han hänvisar bland annat till nationella och nyländska siffror, men också i Ekenäs med omnejd har intresset varit rekordstort.

– I Ekenäs brukar vi ha runt tio ansökningar på årsnivå, men redan nu har vi över tjugo och flera intresserade som ännu inte skickat in sin ansökan, säger Mikael Bäckman.

– Min personliga åsikt är att det är världsläget som har gjort att folk fått upp ögonen för vår verksamhet, tillägger han.

Alla som utfört sin militärtjänstgöring blir automatiskt en del av reserven. Dit hör du tills du fyllt 50 eller 60 år och kan bli kallad till repetitionsövningar som arrangeras av Försvarsmakten. En reservist är en person som ansökt om och blivit medlem i en reservistorganisation. I Ekenäsnejdens reservister kan alla 18 år fyllda finska medborgare ansöka om medlemskap. Ansökningskriterierna varierar.

– Vissa föreningar kräver att man också ska vara en del av reserven.

Det som däremot är gemensamt för alla reservistföreningar är att de fungerar som stödfunktion på frivillig basis. Det som många reservister i Ekenäsnejden sysslar med är skytte. Föreningen ordnar övningar på skyttebanan i Baggby. Läs artikel

Stänga Östersjön för Ryssland med svenska insatser

Utgivarna

Inför ett troligt svenskt och finskt Nato-medlemskap pågår nu en intensiv diskussion om hur vårt försvar skall användas, men inte för vårt eget försvar utan för att anpassa det  till andra länders militära strategier.

Finland, som deklarerat att man även vid ett Nato-medlemskap kommer att vara inriktat på det egna landets försvar, kommer kanske nu under trycket från Nato att tvingas rucka ordentligt på den doktrinen.

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur har meddelat att Finland och Estland kommit överens om att länderna som Natomedlemmar ska integrera bland annat sina kustförsvar.  Enligt Pevkur har en preliminär överenskommelse nåtts med finska försvarsministern Antti Kaikkonen.

Pevkur understryker att räckvidden för en ny missil, israeliska Blue Spear, som landet i höstas beslutade att skaffa för att bekämpa marina mål, är 290 kilometer. Estländarna kan då rikta sin missileld exakt var som helst mot den finska kusten i Finska viken.

Sjövärnsmissilen (MTO 85M), som förvärvats av den finska marinen, har en räckvidd på över 100 kilometer och är utrustad med en radarsökare. Finländarna kan fokusera sin eld mot Estlands norra kust.

Läs mer

Modern History Sourcebook: Jawaharlal Nehru (1889-1964): Speech On the Granting of Indian Independence, August 14, 1947, sourcebooks.fordham.edu

Long years ago we made a trust with destiny, and now the time comes when we shall redeem our pledge, not wholly or in full measure, but very substantially. At the stroke of the midnight hour, when the world sleeps, India will awake to life and freedom. A moment comes, which comes but rarely in history, when we step out from the old to the new, when an age ends, and when the soul of a nation, long supressed, finds utterance. It is fitting that at this solemn moment we take the pledge of dedication to the service of Inida and her people and to the still larger cause of humanity.

At the dawn of history India started on her unending quest, and trackless centuries are filled with her striving and the grandeur of her success and her failures. Through good and ill fortune alike she has never lost sight of that quest or forgotten the ideals which gave her strength. We end today a period of ill fortune and India discovers herself again. The achievement we celebrate today is but a step, an opening of opportunity, to the greater triumphs and achievements that await us. Are we brave enough and wise enough to grasp this opportunity and accept the challenge of the future?

Freedom and power bring responsibility. The responsibility rests upon this Assembly, a sovereign body representing the sovereign people of India. Before the birth of freedom we have endured all the pains of labour and our hearts are heavy with the memory of this sorrow. Some of those pains continue even now. Nevertheless, the past is over and it is the future that beckons to us now. Läs talet

Läs också tidigare inlägg på den här sajten om Nehru.

Turkisk oppositionstidning: Extraordinärt svenskt utvisningsbeslut, dn.se

Sveriges beslut att utvisa en turkisk medborgare som uppgetts vara en av de personer president Erodgan ville ha utlämnad i samband med Sveriges Nato-ansökan beskrivs som ”extraordinärt” i Turkiet.

Sözcü, den mest spridda av de få regimkritiska turkiska dagstidningarna, kommenterade på torsdagskvällen det svenska beslutet att utlämna en turkisk medborgare.

Tidningen citerar Morgan Johanssons åsikt att det är fråga om ett ”rutinärende”, men Sözcü delar inte den svenske justitieministerns bedömning: ”Det är ett extraordinärt beslut, med tanke på Sveriges uttryckta föresats att inte lämna ut personer”.

Sözcü citerar Line Zahl Kvakland, som leder asylsektionen på det norska Migrationsverket. Hon säger att om de turkar som hotas av utlämning från Sverige till Turkiet ansöker om politisk asyl i Norge så kommer deras ansökningar att behandlas. Sözcü citerar dock också en annan norsk expert, professor Terje Einarsen, som anser att Sveriges avtal med Turkiet är bindande för alla Natomedlemmar, och att Norge svårligen kan blanda sig i denna sak. Läs artikel

De två moralerna

Anders Björnsson

Wissenschaft als Beruf och Politik als Beruf var två föreläsningar, som den tyske samhällsforskaren Max Weber höll, när första världskriget ännu inte riktigt börjat gå mot sitt slut respektive när det just var över. Han tillhörde den skara professorspolitiker, som hade hälsat krigets ankomst med entusiasm, och hans moder hade satsat familjens förmögenhet på krigsobligationer, som naturligtvis blev värdelösa, när Tyskland bet i gräset.

Läs mer

Veckans citat

”The lack of a shared and steadfast commitment to nuclear disarmament could prevent NPT Review Conference participants from reaching significant agreements. A possible harbinger of inaction was the first meeting of states parties of the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (TPNW) last month in Vienna, where participants could not even agree on calling out Russia’s nuclear threats and rhetoric in the context of its invasion of Ukraine.”

thebulletin.org 3 augusti

 

USS Kearsarge anländer till Helsingfors för hamnbesök – Amerikanska fartyg och marinsoldater övar på norra Östersjön med finska marinen, puolustusvoimat.fi

Den amerikanska flottans amfibiefartyg USS Kearsarge anländer till Helsingfors för ett hamnbesök 5 – 8 augusti.

USS Kearsarge är ett 257 meter långt amfibiefartyg av Wasp-klass.  Fartyget har bland annat flera helikoptrar och mindre landstigningsfartyg.  USS Kearsarge transporterar också cirka 2 000 marinsoldater och sjömän. Fartyget kommer att lägga till i Ärtholmens hamn.
Fartyget kommer inte att vara öppet för allmänheten.

Övningsverksamheten fortsätter i norra Östersjön och utanför Västra Nylands kust
USS Kearsarge och dess besättning fortsätter att öva på norra Östersjön och i Hangö och Obbnäs med den finska marinen 8 – 19 augusti.  USS Arlington och USS Gunston Hall samt komponenter från US Marine Corps (22nd Marine Expeditionary Unit) kommer också att delta i övningarna.

Övningarna består av flera partiella enheter till havs och på Hangö udd och områden kring Obbnäs. Målet med övningen är att utveckla samverkansförmågan och kompatibiliteten mellan den finska marinen och Förenta staternas flotta och marinkår samt Finlands förmåga att ge värdnationsstöd. Läs artikel

Sverige i ena fiendelägret

Utgivarna

Ryssland har tagit fram en ny maritim doktrin. Huvudbudskapet är att USA är fienden ”genom sin strategiska politik att dominera världshaven”. Som nummer två kommer Nato genom sin ”strävan att röra sig närmare Rysslands gränser.”

Doktrinen signerades av Vladimir Putin i S:t Petersburg den 31 juli, vilket var Flottans dag i Ryssland.

Doktrinen identifierar Arktis, Svarta havet, Ochotska havet, Berings hav samt Östersjösunden och Kurilska sundet som varande Rysslands nationella intressen. Arktis och Nordostpassagen pekas ut som särskilt betydelsefulla och områden där Ryssland kommer att satsa både militärt och på civil verksamhet. Norra Flottan och Stillahavsflottan kommer att rustas upp.

Den nya maritima doktrinen skiljer sig från den tidigare från 2015 genom att man nu tydligt pekar ut motståndarna. USA anges i första hand och Nato anges i andra hand som motståndare som på olika sätt hotar Ryssland.

På Natos toppmöte i Madrid den 29 juni antog Nato sitt strategiska koncept (kommenterad på den här sajten) där alliansen för första gången anger Ryssland som sin motståndare:

”Den ryska federationen utgör det största och mest direkta hotet mot alliansens säkerhet och mot fred och stabilitet i det euro-atlantiska området.”

Med de nya doktrinerna har nu båda sidor pekat ut varandra som sina fiender. För Sverige betyder det att vi vid ett Nato-medlemskap hamnar i det ena fiendelägret och skall följaktligen också officiellt se Ryssland som ett direkt hot.

Läs mer

Guterres: Kärnvapenförintelse ett misstag bort, aftonbladet.se

Inte sedan kalla kriget har kärnvapenhotet varit så stort som nu. Världen är ett enda litet misstag från att förintas i ett kärnvapenkrig, hävdar FN-chefen António Guterres.

– Vi har haft en osedvanlig tur hittills. Men tur är ingen strategi. Inte heller är det ett skydd för att geopolitiska spänningar kokar över i en kärnvapenkonflikt, sade Guterres inför konferensen för länder som skrivit under ickespridningsavtalet NPT.

Guterres uppmanade nationer att ta ”en ny väg mot en framtid utan kärnvapen”. Under konferensen i FN-högkvarteret i New York ska ickespridningsavtalet revideras för tionde gången, med syftet att stärka och anpassa det till den tid vi lever i.

– Att utplåna kärnvapen är den enda garantin för att de aldrig kommer att användas, sade Guterres.[…]

Biden är redo att förhandla fram ett nytt nedrustningsavtal, Nya Start, med Ryssland.

– Men förhandlingar kräver en partner som handlar med goda intentioner. Rysslands brutala och oprovocerade angrepp mot Ukraina har krossat freden i Europa och utgör ett angrepp på fundamentala internationella principer, sade Biden.

Ryssland förutsätter att det inte finns några vinnare i ett kärnvapenkrig och ett sådant bör aldrig startas, svarar Rysslands president Vladimir Putin i ett uttalande till mötet.

– Som ett land som har undertecknat NPT följer Ryssland konsekvent fördragets text och anda, säger Putin i talet som visas på Kremls hemsida. Läs artikel

Kina, Taiwan och folkrätten

Lars-Gunnar Liljestrand

Vi återpublicerar här en artikel om Kina, Taiwan och folkrätten från Tidskrift för Folkets Rättigheter 2001 nr 2. (Utgivarna)

 

Kina,  Taiwan och folkrätten

Lars-Gunnar Liljestrand

USA:s president Bush förklarade i våras i en amerikansk TV-intervju att hans regering skulle ingripa militärt för att försvara Taiwan. Uttalande väckte stor uppståndelse runt om i världen men även i USA.

Den amerikanska Kinapolitiken har visserligen sedan 1949 på olika sätt använt Taiwan mot Fastlandskina. Men sedan 70-talet har amerikanska presidenter undvikit att öppet ge några utfästelser om militärt stöd till Taiwan vid en eventuell konflikt med Kina.
Ett par dagar efter intervjun kom ett nytt uttalande från Vita Huset där det kategoriska uttalandet om militärt stöd togs tillbaka. Mer insiktsfulla tjänstemän i administrationen hade ryckt in och korrigerat presidenten.
Andra händelser som åter gjort frågan till en konflikt mellan USA och Kina är amerikanska regeringens beslut om ett nytt avtal om vapenleveranser och ett närmast officiellt mottagande i Washington av taiwanesiska ledare som förespråkar en ”tvåkinalösning”.
Folkrättsligt är Taiwanfrågan klar. Taiwan är en del av Kina. Taiwan omnämns första gången i historien i 1700 år gamla dokument från den kinesiska staten Wu under de ”Tre kungadömenas” period. Wu hade sänt flera expeditioner till ön och det fortsatte genom århundrandena. Under 1700-talet inflyttade fastlandskineser i en ökande ström till ön och var cirka 100 000 vid slutet av det århundradet. År 1893 var den kinesiska befolkningen uppe i 2.5 miljoner.

Läs mer

Sommarläsning

Anders Björnsson

Vi brukar ju ha julläsningstips. Nu tänkte jag ge några sommarläsningstips, inte nödvändigtvis av uppenbar säkerhetspolitisk relevans, i slutet av säsongen.

Staffan Bruun, en ärrad journalist i den svenskspråkiga pressen i Finland, ett av de stalinistiska brushuvudena runt 1970, tillsammans med bland andra Björn Wahlroos, har skrivit en charmig bok om den nuvarande Ålandskungen (det har funnits flera: Gustaf Erikson, Julius Sundblom) Anders Wiklöfs levnad, Murarens son (Schildts & Söderströms, 2019). Det är berättelsen om en långvägare: bilhandlaren, som metodiskt lägger under sig bit för bit av det åländska näringslivet – del i livsmedelshandel, i rederinäring – för att slutligen bli huvudägare i Ålandsbanken (dit han tar sin brorson som vd och Göran Persson som styrelseledamot). Han bygger upp en privat konstsamling av stora mått. Hans framlidne broder var i flera perioder öns eller landskapets socialdemokratiske finansminister. När Åland firar 100-årsminnet av sitt självstyre inom republiken, är den här lilla skriften på många sätt en ögonöppnare.

Boken kan kompletteras med Sten Ekmans (huvudförfattare) och Tommy Jeppssons Ockupera Åland (Pennan och svärdet, Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks förlag, 2020). Den skildrar Ålands ställning i Östersjön efter det svenska krigsnederlaget 1808–09 och ger ett brett perspektiv på den så kallade Ålandsfrågan, ur såväl svensk, finsk som åländsk synvinkel. Krigsnederlagets faktiska och potentiella konsekvenser behandlar den flinke statsvetarprofessorn Leif Lewin i ett tunt med innehållsmättat arbete, Ödesåret 1809. Hur Sveriges historia kunde ha blivit annorlunda (Daidalos, 2022). Sveriges väg ut ur Napoleonkrigen var inte ödesbestämd. Vägvalen var många. Kungen, Gustav IV Adolf, hade kunnat sitta kvar, men revolutionsgeneralen Bernadotte hade också kunnat komma tidigare till Sverige. Litet grand som en deckare.

 

Anmärkning. – Författaren avslutningstalar den 13 augusti i Mariehamn om Erasmus och renässansen vid Katrina kammarmusikfestival.

Värnpliktiga är inte skyldiga att delta i militära insatser utomlands

I en ledare i Södermanlands Nyheter den 29 juni skriver Patrik Oksanen:

”Värnpliktiga måste kunna utbildas och tjänstgöra utomlands. Det vore både rationellt och stärka säkerheten om en bataljon svenska amfibievärnpliktiga gjorde halva sin tjänstgöring på Dragsviks garnison, hemmabas för världens enda svenskspråkiga amfibiebrigad – Nylands Brigad i Finland.

På samma sätt kan Södra Skånska regementet sätta upp en mekaniserad bataljon i Lettland, med delvis roterande värnpliktiga.”

Frågan om värnpliktiga kan beordras för militära insatser utomlands har behandlats i ett inlägg tidigare här på sajten av Rolf Andersson:

”Men vad gäller rättsligt i den aktuella frågan? Finns det något lagligt stöd för att tvinga värnpliktiga att ingå i en väpnad styrka för militära operationer i utlandet?

Totalförsvarsplikt är i detta sammanhang det övergripande och vägledande begreppet. Det innefattar värnplikt, som utgör totalförsvarets kärna. Värnplikt är en medborgerlig skyldighet, men den regleras inte i regeringsformen (RF). De långtgående inskränkningar i medborgerliga fri- och rättigheter, som värnplikt innebär, är i och för sig fullt förenliga med RF (om detsamma gäller dagens hybrid-värnplikt tål möjligen att diskuteras). Inskränkningarna regleras genom lagen om totalförsvarsplikt. Eftersom den lagen är ett undantag från fri- och rättigheterna enligt RF, ska den tolkas restriktivt. Att tvinga svenska värnpliktiga att rycka ut i militära expeditioner i utlandet, har inget lagstöd.” Läs hela inlägget: Värnpliktiga är inte skyldiga att delta i militära insatser utomlands!

Läs även från Försvarsmakten:

”Vår bedömning är att värnpliktiga inte kommer påverkas av ett svenskt Natomedlemskap. Användandet av totalförsvarspliktig personal utomlands i ett skarpt läge förutsätter att tjänstgöringen sker för att försvara Sverige eller för landets försvarsberedskap och förutsätter erforderliga regeringsbeslut. All vår skarpa internationella verksamhet genomförs med anställd personal”. Läs meddelandet