Texter

Riksdagens Utrikesutskott föreslås bordlägga propositionen om Defence Cooperation Agreement (DCA) mellan Sverige och USA. Det framförhandlade och föreslagna avtalet innehåller långtgående och tioåriga förpliktelser berörande rikets suveränitet och säkerhet och har inte varit föremål för någon allmän diskussion utan föregåtts av en märklig tystnad. Det skiljer sig därmed från godkännandet av det så kallade värdlandsavtalet med NATO vilket föregicks av grundlig offentlig diskussion. Likaså föregicks Sveriges ansökan om anslutning till NATO av en intensiv – om också kort – debatt. Det nu aktuella avtalet bör inte underställas Riksdagens godkännande förrän tillfälle givits för en grundlig offentlig diskussion. Det förefaller som om varken Finland eller Danmark räknar med beslut i närtid.

I det nu föreslagna avtalet om försvarssamarbete med USA regleras förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige, däribland frågor om rätt till tillträde till svenskt territorium, territorialvatten och luftrum, rätt att få använda vissa av försvarsmaktens anläggningar och områden. I en bilaga anges specifikt 17 platser som USA “med Sveriges samtycke” får använda som baser. Samarbetet sägs bygga på full respekt för svensk lagstiftning, svensk suveränitet och internationella förpliktelser. DCA-avtalet anges vidare inte förändra den ståndpunkt som har kommit till uttryck inom ramen för Sveriges Nato-ansökan att det inte finns skäl att ha kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.

Läs mer

Från möte den 21 maj i Stockholm arrangerat av Nätverket mot s.k. utlandsspioneri m.m.

Ingemar Folke (IF), sammankallande i Nätverket, och Lars-Gunnar Liljestrand (LG), medutgivare av alliansfriheten.se

IF: DCA-avtalet innehåller en lång rad artiklar, drygt 30 om jag inte minns helt fel. Därtill kommer synpunkter som presenterats av regeringen i en PM tidigt i våras, synpunkter från remissinstanserna och lagrådet. Du och Rolf Andersson har på alliansfriheten.se presenterat en rad analyser och bedrivit opinionsbildning kring avtalet.

Men om Du nu skulle nämna tre saker som man absolut bör känna till om DCA-avtalet, vad skulle det vara?

LG:

• 1) Avtalet är inte, som det ofta framställs, ett försvarsavtal mellan USA och Sverige. Sverige har inte ingått en allians med USA. DCA-avtalet har ingenting med Nato att göra. Försvarsavtal och allianser innebär att parterna förpliktigar sig att stödja varandra på olika sätt främst militärt. Det finns inga sådana utfästelser från USA:s sida. Avtalet nämner inte med ett ord att USA skall stödja Sverige vare sig militärt eller på annat sätt om vi blir angripna eller hotade. USA ges rättigheter på svenskt territorium, medan Sverige åtar sig skyldighet att underlätta och säkra amerikansk militär närvaro i vårt land.
• 2) Amerikanskt flyg, örlogsfartyg och fordon ges rätt att röra sig fritt över hela vårt territorium och får inte bordas eller kontrolleras. Luftstridsledning enligt STRIL-system kan få ledas av USA över svenskt territorium enligt regeringens proposition om DCA.
• 3) USA ges rätt att enskilt eller tillsammans med Sverige disponera 17 militära baser (flygbaser, örlogsbaser och baser för markstyrkor) i Sverige. Det kan handla om fler baser i framtiden.

Läs mer

Publiceras med författarens tillstånd. Artikeln först publicerad i Västerbottens-Kuriren den 21 maj.

Strax före midsommar ska det ske: Sveriges riksdag tar ställning till ett intimt försvarssamarbete med USA, mer långtgående än förr. Man kan se det som en följd av Sveriges Natointräde – men detta DCA-avtal är helt separat.

Avtalets kärnpunkter är:

– Det ger USA ”obehindrad tillgång” till 17 militära baser runt om i Sverige (här i norr Kiruna, Boden, Luleå, Vidsel, Östersund, Härnösand)

– Det ska leda till större ”flexibilitet” för USA att stödja Sverige och Nordeuropa

– Det ger USA rättigheter i Sverige – men utan löften att försvara Sverige

Avtalet liksom vårt nya Natomedlemskapet betyder en helt ny säkerhetsstrategi för Sverige. Orsaken är begriplig: Rysslands nya aggressivitet och anfall mot Ukraina i februari 2022. Många som liksom jag länge stödde svensk alliansfrihet, insåg att en sådan inte längre var möjlig.

Men räcker inte Nato-medlemskapet och den nu pågående starka anpassningen av försvar, vägar, civil beredskap? Nej, menar Kristersson-regeringen och många instanser. De 17 baserna ska bara användas som förråd, svenska regeringen ska besluta om eventuella insatser, garanteras det. ”Samråd” ska ske.

Läs mer

Sveriges försvarsminister Pål Jonson utesluter inte att skicka svenska soldater till Ukraina. Vid ett möte för journalister och försvarsanalytiker på Saabs kontor den 13 maj sade Jonson att vad han kunde se fanns det ingen enad hållning i frågan om att skicka militär till Ukraina: ”Det finns inga konkreta förslag här och nu”, förklarade försvarsministern men fortsatte: ”Om det kommer upp konkreta förslag kan vi ta dem under övervägande.”

Att försvarsministern öppnar för möjligheten att gå in i kriget mot Ryssland med svensk trupp är sensationellt.

Jonsons förutsättning för att överväga ett sådant initiativ var att det skulle komma från Sveriges nya allierade i Nato. Därav den välvilliga inställsamheten.

Sveriges huvudlinje har sedan vi gick ur Napoleonkrigen varit att föra en klok säkerhetspolitik för att inte dras med i krig. Bästa medlet att uppnå det var alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Med Nato-medlemskapet är vi inte längre alliansfria, men det ändrar inte i grunden betydelsen av att hålla fast vid huvudlinjen att inte dras med i andras krig. Medlemskapet tvingar oss inte till någonting som strider mot den linjen. Det är vi själva som bestämmer.

Läs mer

Tobias Billström, utrikesminister (M), och Pål Jonson, försvarsminister (M), skriver i Aftonbladet den 8 maj att regeringen denna dag har ”beslutat att överlämna propositionen om DCA-avtalet (försvarssamarbetsavtalet mellan Sverige och USA) till riksdagen”. I artikeln hävdar ministrarna:

”Lagrådet har granskat förslaget och funnit att det står i överensstämmelse med grundlagen, och de har inte i övrigt några principiella invändningar. Ett antal lagtekniska synpunkter och förslag har lämnats vilket inneburit mindre ändringar i förslaget.”

Detta är inte korrekt. Kärnan i regeringens proposition är att riksdagen ska godkänna DCA-avtalet. Regeringen har inte begärt att Lagrådet ska yttra sig om DCA-avtalet. Lagrådet har inte heller gjort det:

”Det är inte Lagrådets uppgift att ta ställning till om överenskommelsen är lämplig eller att granska enskilda delar av överenskommelsen. Lagrådets uppgift är i stället att granska de lämnade lagförslagen enligt de kriterier som nyss har angetts.”

I enlighet med detta har Lagrådet begränsat sig till att kommentera en rad lagtekniska förslag men inte DCA-avtalet som sådant. Att som Billström och Jonson gör vilseleda om granskningens omfattning ligger bara alltför väl i linje med hur de i övrigt har vinklat DCA-avtalets faktiska innehåll.

När de skriver att det i debatten ”sprids ett antal felaktigheter och missuppfattningar, ofta från de som också är motståndare till Sveriges medlemskap i Nato”, så slår det tillbaka mot dem själva.

Ministrarnas artikel återfinns här:

Ministrarna: Sverige blir ett säkrare land med DCA-avtalet (aftonbladet.se)

Lagrådets yttrande kan läsas här i regeringens proposition om DCA-avtalet:

Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (regeringen.se)

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition om godkännande av DCA-avtalet med USA och ett stort antal lagändringar som krävs för att få avtalet på plats. Motionstiden i riksdagen löper ut den 23 maj. Enligt den plan som ligger ska beslut om avtalet och lagändringarna fattas av riksdagen den 18 juni. För att Riksdagen ska kunna godkänna de beslut som förväntas enligt propositionen krävs i vissa fall att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.

Regeringen har begärt att Lagrådet ska yttra sig om den nya lag och de 21 ändringar av befintliga lagar som regeringen vill få på plats för att inkorporera DCA-avtalet i Sverige. Lagrådet har avgivit sitt yttrande. I det behandlas i huvudsak lagtekniska frågor av underordnad betydelse som det inte finns skäl att gå in på här. Det bör dock nämnas att Lagrådet framför vissa kritiska synpunkter på förslaget till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med USA.

Regeringen har inte begärt att Lagrådet ska kommentera själva DCA-avtalet eller hur det ska tolkas enligt folkrättsliga principer eller hur det förhåller sig till Sveriges grundlag. Lagrådet yttrar sig bara om de lagtekniska frågorna.

Läs mer

Sommaren 1982 deltog jag i en ekonomisk-historisk världskongress i Budapest. Sådana hålls vanligen vart fjärde år; följande gång var i Bern, därnäst Montreal. Första kongressen ägde rum i Stockholm 1960. Att de kom till speglade en strävan att samla forskare från länder i de fientliga stormaktslägren under kalla krigets bistra klimat och motverka isolering.

Jag hade nyss, för fyrtiotvå år sedan, anställts vid den svenska riksradions vetenskapsredaktion. Dessa sammankomster av akademiker, som framträdde i olika specialsessioner, gav mig mycket programmaterial; Sony-bandspelaren gick varm. I Budapest fick jag kontakt med ungerska forskare som gick mot strömmen: Iván Berend (sedermera president i den ungerska vetenskapsakademin), Péter Hanák, Emil Niederhausser, även nationalekonomen János Kornai (för övrigt medlem av den svenska vetenskapsakademin). Det blev sedan flera Budapestbesök, också efter 1989, där jag mötte och intervjuade bland andra István Rév, liksom de förut nämnda en vetenskapsman av världsklass.

Det började alltså på järnridåns tid och fortsatte under perioden därefter. När jag år 2008 grundade den internationella kvartalstidskriften Baltic Worlds, hade jag stor nytta av personliga förbindelser i det forna Öst – nätverk heter det numera. Dessa författare och intellektuella skrev åt mig och lät sig bli intervjuade. Många av mina reportageresor genom de yrkesverksamma åren har gått till Öst- och Centraleuropa, oavsett regimer vid makten. Skulle jag hesitera att gå till Viktor Orbáns Ungern idag? Inte för en sekund. Informationsinhämtande och tankeutbyte saknar per definition gränser. Det akademiska samfundet saknar också gränser: det är universellt. Det bygger på fri kommunikation och underlättar samtal som annars kanske inte hade kunnat komma till stånd. Det bör, följaktligen, vara systemoberoende. Det är dess allra främsta styrka.

Läs mer

Historien började inte den 7 oktober 2023. Men sedan dess har man nästan varje morgon plågats av upprörande nyheter om blodiga övergrepp mot civilpersoner i mycket stor skala.

På sin hemsida har regeringen den 2 november 2023 uttalat sig om situationen. Innehållet i uttalandet har sedan dess ändrats några gångar. Det i skrivande stund senaste ”Vad regeringen gör” är uppdaterat 15 april 2024. Där sägs bland annat följande:

• De senaste stridigheterna mellan Israel och Hamas har nu pågått sedan terroristgruppen Hamas fruktansvärda attacker på civila män, kvinnor och barn i Israel den 7 oktober 2023. Omkring 1 200 människor dödades och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan och fördes till Gaza. Israel har drabbats av det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. I det efterföljande kriget har tiotusentals palestinier dött, inklusive tusentals barn. Det mänskliga lidandet är enormt för civilbefolkningen.
• Sveriges ställningstaganden bygger på folkrätten. I kriget mellan Israel och Hamas uppmanar regeringen kontinuerligt alla parter att följa den internationella humanitära rätten:

• Israels rätt att försvara sig måste utövas i enlighet med folkrätten inklusive den internationella humanitära rätten.
• Alla parter i konflikten har enligt den internationella humanitära rätten ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses.
• Civila måste alltid skyddas i enlighet med den internationella humanitära rätten. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Civila får inte användas som mänskliga sköldar. Principerna om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.
• Sjukhus och sjukhustransporter åtnjuter ett särskilt skydd enligt den internationella humanitära rätten.

Läs mer

Julian Assanges Wiki Leaks är mest känt för avslöjandena om krigsförbrytelser under kriget i Irak 2003 -2010.

Men även WikiLeaks avslöjanden 2010 om övergreppen från USA:s och den Nato-ledda styrkans sida mot civilbefolkningen i Afghanistan var viktiga för att ge allmänheten kunskap om hur kriget fördes. Det handlade om hundratals civila som dödades igenom bombattacker, nattliga räder i afghanska hem och i andra aldrig tidigare rapporterade aktioner. Totalt var det  cirka 90 000 filer som Wiki Leaks publicerat om kriget i Afghanistan.

Idag står Julian Assange inför ett överhängande hot att bli utlämnad till USA från Storbritannien och ställd inför en militärdomstol åtalad för spioneri med den sannolika utgången att då dömas till flera decenniers fängelse.

Vi kan idag se följderna av att USA söker stoppa avslöjanden om krigsförbrytelser som de i Afghanistan.

Den internationella brottmålsdomstolen ICC beslöt den 5 mars 2020 att starta en undersökning om sådana brott begångna av alla sidor i kriget. Det föranledde Trump-administrationen att utfärda en exekutiv order som fördömde ICC och lade sanktioner på de två åklagare som hade hand om undersökningen. President Joe Bidens administration tog bort sanktionerna 2022 mot löfte att ICC inte skulle undersöka misstänkta brott utförda av de utländska styrkorna eller av Kabul-regeringen. Endast misstankar om brott utförda av talibanerna och ISIS-K skulle granskas.

Det är en skrämmande utveckling som om den fortsätter kan komma att avskräcka både rättsväsenden och journalister från att undersöka misstänkta krigsförbrytelser.

Läs mer

I anslutning till att Försvarsberedningen lade fram sin rapport Stärkt försvarsförmåga (Ds 2024:6) intervjuades beredningens ordförande Hans Wallmark (M) om inställningen till att skicka värnpliktiga utomlands:

”I krig eller höjd beredskap så är regelverket väldigt klart. Däremot så tycker vi att det är komplext i fredstid, därför föreslår vi ytterligare politisk beredning och att man ska försöka hitta en bred politisk lösning ” (SVT 27/4)

Vad som är okomplicerat och vad som är komplext framgår inte. Andra partier stödde enligt SVT tanken på att skicka värnpliktiga utomlands i fredstid:

”Om tio år så är det här en ickefråga. Det är en mental omställning vi måste gå igenom, säger Lars Wistedt (SD), försvarspolitisk talesperson.

Och:

”Vår uppfattning är att färdigutbildade värnpliktiga ska kunna vara med i insatser, säger Mikael

Oscarsson (KD), försvarspolitisk talesperson.”

Försvarsberedningen ställer i sin rapport frågan ”hur” förband bemannade med värnpliktiga kan användas i Natos operationer.

Det handlar då inte om att stärka den svenska försvarsförmågan, där den relevanta frågan är hur de få soldater vi har, anställda och värnpliktiga, på effektivast möjliga sätt ska kunna mobiliseras för försvaret av Sverige.

Läs mer