…Europa har på kort tid tagit konsekvenserna av att Storbritannien lämnar unionen och att USA:s nye president Donald Trump har signalerat att Europas sak inte är Amerikas som förut. I november antog EU-parlamentet en resolution om att öka anslagen för försvarsforskning och talar nu också öppet om en europeisk försvarsunion som komplement till Nato, ett ”militärt Schengen”. Det är minsann en rask framryckning att vi skissar ett militärblock för 2020-talet inom samma yttre Europagränser där vi hittills inte ens har kunnat enas om en gemensam gränsbevakning.
EU frångår snabbt de 27 staternas homogeniserade konsensusunion; medlemsstaterna ska nu få delta på olika nivå som de vill. En försvarskärna där Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien tänker sig kunna vara framtidens innersta allians i Europa utkristalliserar sig – redan sammanknutna av gemensam militärindustri…
Svallvågen av det här verkar inte helt ha nått Finland. Riksdagsdebatten i torsdags om vår Europapolitik tycktes fortfarande mest handla om det gamla käbblet om ”Bryssel”…
Niinistö har envist hållit fram möjligheterna till också andra försvarslösningar i Europa än en blind tro på Nato. Nu kan den plötsliga vändningen kring ett alleuropeiskt försvar ha blivit ett ”vad var det jag sa” som kan bära Sauli Niinistö långt bland Europas statsledare…
På sista raden noterar vi att pacifismen som idé i Europa är lika mycket ur mode som galoscher för herrar. Ett ideellt gräsrotsarbete för icke-våld och praktisk fred är närmast utdött som genre, och en ikon som Mahatma Gandhi är mer eller mindre, med den elake Winston Churchills ord, ”en halvnaken fakir” ur det förflutna. Läs ledaren