Den 15 december skall riksdagen ta ställning till fortsatt svensk trupp i Afghanistan och Irak.Vi har på denna sajt redan tidigare kommenterat att insatserna saknar folkrättsligt stöd. Något mandat från FNs säkerhetsråd finns inte och regeringens hänvisning till inbjudan från regeringen i Kabul respektive Bagdad är inte en folkrättslig grund. Utomstående har inte rätt att intervenera i ett land om regeringen saknar kontroll över viktiga delar av territoriet och om det pågår en form av inbördeskrig.
Vad gäller Afghanistan rör sig Natos Resolute Support Mission (RSM) knappast om en icke-stridande styrka som regeringen säger med uppgiften att vara rådgivare, utbildare och stödjare till afghanska armén. Är man icke-stridande om man instruerar den som håller fingret på avtryckaren när han skall skjuta?
RSM har redan deltagit i strid. Nato-styrkor sattes in i striderna kring staden Kunduz i norra Afghanistan i början av oktober.
USAs president har beslutat att man kvartår med oförändrad styrka ca 10 000 man i Afghanistan under hela 2016 och ändrade därmed det tidigare beslutet att halvera de amerikanska trupperna. RSM kommer snarare att trappas upp med det aviserade beslutet från tyska regeringen att öka insatsen från 850 till nära 1000 soldater från Bundeswehr. Ingen vet hur länge den utländska interventionen kommer att pågå. Avtalet mellan Nato och Kabul löper till ”2024 eller längre”.
Mot regeringens proposition har V och SD har lämnat in var sin motion där man yrkar på att Sverige avslutar sitt militära deltagande i Afghanistan.
Med insatsen i Irak löper Sverige risken att dras in i ett långvarigt krig i Mellanöstern och där flera stormakter deltar, var och en med sina egna intressen.
USA har nu lämnat en formell begäran till svenska regeringen om stöd i kampen mot IS. Om, i vilken form och i så fall var det stödet skall sättas in har regeringen ännu inte sagt. Uppenbarligen kan det gälla både i Irak och i Syrien. Vilket också Frankrike har begärt .
I söndags intervjuades utrikesminister Margot Wallström i Aktuellts Agenda. Som inledning visades ett filmklipp från brittiska underhuset där Labours utrikespolitiske talesman Hilary Benn höll ett brandtal för att Storbritannien skulle gå i krig mot IS. Benn jämförde kampen mot IS med britternas kamp mot Hitler och Mussolini under andra världskriget och kom med en flammande uppmaning: -Vi måste nu på samma sätt göra vår del i Syrien.
Programledaren i Agenda frågade Margot Wallström om hon höll med och utrikesministern svarade: – Ja, i det stora hela.
Det är en farlig krigspropaganda som nu förs fram i väst och även kommer till uttryck i vårt land. Deltagande i stormakternas militära interventioner är inte en väg att gå för det alliansfria Sverige och det är heller ingen lösning på konflikterna i Mellanöstern och inte heller i Afghanistan.
Svenska regeringen borde verka för en bred samling mot IS där tonvikten ligger på att stoppa vapenleveranser, hindra rekrytering, stopp för IS oljeförsäljning och andra åtgärder i enlighet med FNs säkerhetsrådssresolution 2249 av den 20 november 2015.
Ansträngningarna skapa en bred övergångsregering i Syrien i enlighet med FNs säkerhetsrådsresolution 2118 från september 2013 måste stödjas som en möjlig väg till fred i Syrien och ett sätt att isolera IS.