Ur Juridisk Tidskrift 2019/20 Nr 1, sid 137
[…] Sanktioner – och i synnerhet extraterritoriella sanktioner utfärdade av USA – har komplicerat internationell handel betydligt. Legitimiteten av dessa sanktioner beror på i vilken utsträckning stater kan lagstifta med extraterritoriell verkan. Enligt folkrättens territorialitetsprincip har en stat jurisdiktion över en handling som begås utanför staten territorium om handlingen har betydande anknytning till territoriet.
USA tolkar territorialitetsprincipen extensivt och gör anspråk på jurisdiktion vid minsta anknytning, exempelvis om en handling angår en vara som har sitt ursprung i USA. Det är svårt att se något folkrättsligt stöd för en sådan tolkning. Som jämförelse förefaller EU:s extraterritoriella lagstiftning präglas av att det finns en direkt och tydlig anknytning mellan de handlingar som lagstiftningen omfattar och EU:s territorium. Dessutom är flera av USA:s extraterritoriella sanktioner baserade på att handlingar utanför USA:s territorium har en effekt inom USA:s territorium. Effekten motiveras med svårbedömda antaganden och kausalitetskedjor vilket sanktionerna mot Kuba, Iran och Ryssland är exempel på. Mycket tyder på att även dessa sanktioner strider mot folkrätten. Vidare kan man ur ett rättssäkerhetsperspektiv kritisera processen för hur företag och fysiska personer uppförs på USA:s sanktionslistor.
EU har försökt motverka inflytandet av USA:s extraterritoriella sanktioner genom att lagstifta om förbud att följa dem. Tanken med förbudet är god men det skapar ett svårt dilemma för europeiska företag, beaktande att sanktionsbrott kan innebära en utestängning från USA:s finansiella marknad. Vilken lag skall man följa? Förmodligen krävs andra lösningar för att skydda den internationella handeln mot alltför ensidiga och mot folkrätten stridande sanktioner. I skrivande
stund pågår arbete inom EU att skapa en handelskanal till Iran för undvikande
av USA:s sanktioner. Sinnrikt utformade handelskanaler är kanske den enda
möjligheten att stävja lagens långa arm, som i en globaliserad värld inte förefaller vidkännas folkrättens begränsningar.
Hela artikeln finns bakom betalspärr.