Vi citerar här ur en text om försvarets hårda kärna (HK) av översten 1 gr Jan Wickbom, tidigare regementschef för I19/P5 i Boden och ledamot av Kungl. Krisgetenskapsakademien:
Sverige bör inte utöva militärt hot från svenskt territorium, varken mot Väst eller mot Öst. Men ett svagt försvarat svenskt territorium utgör ett hot för både Väst och Öst därför att båda dessa parter efter att ha ockuperat Sverige, skulle kunna hota den andra. Vår försvarsmakt måste vara så stark och uthållig att ingen stat, vare sig i Väst eller i Öst anser det mödan värt att söka ockupera oss.
Vår nuvarande säkerhetspolitik, vårt medlemskap i EU och EU:s militära beroende av USA/Nato, innebär dock att Ryssland kan betrakta svenskt territorium som ett för USA tillgängligt basområde och vise versa. Vår solidaritetsförklaring med Baltikum och värdlandsavtalet med Nato gör ett sådant betraktelsesätt befogat. Våra operationer bör därför inriktas på att ett ryskt försök att ockupera Sverige eller delar av Sverige skall förebyggas och förhindras.
Ett sådant ryskt ockupationsförsök torde inte komma att inskränkas till de delar av Sverige, varifrån strider i Baltikum kan påverkas. Ifall strid har inletts om svenskt territorium kan både USA och Ryssland förväntas av egenintresse försöka ockupera hela Sverige. Det är både en svaghet och en styrka vid vår försvarsplanläggning. Det är en svaghet såtillvida att vi inte kan förutse i vilken del /vilka delar/ av Sverige som Ryssland inleder sitt angrepp och vi vet inte heller om och hur USA reagerar. Vårt försvar måste därför från början omfatta hela landet inklusive Gotland; vi måste ha så många stridande förband som möjligt. Det är en styrka därför att Ryssland måste sprida sina anfallsresurser (behålla handlingsfrihet) och Rysslands angrepp också måste omfatta Finland. Finland kan förväntas bjuda motstånd om vi gör det. Rysslands angrepp tar då lång tid.
Denna det uthålliga motståndets konst utgår från idén att vi inte kan besegra en angripande stormakt – vi skall i stället själva, alliansfria, undvika att bli besegrade. Vi kan inte möta, hejda och slå vid operationer i Sverige. Vi skall, främst med sjö-och flygstridskrafter, kunna möta och möjligen hejda begränsade, överraskande angrepp, till exempel mot Gotland eller Stockholm. Den operativa ambitionen bör emellertid vara att bjuda uthålligt motstånd i hela landet utan att bli inblandad i duellstrider med angriparens tekniskt högtstående offensiva markstridsförband. Vi bör eftersträva en sorts asymmetrisk krigföring, men vi måste ha logistiskt stöd från en stormakt. Angriparen skall hållas i ständig osäkerhet och utsättas för ideliga personalförluster. En skicklig bataljonschef och hemvärn kan göra sådana ideliga markstridsmoment uthålligt och tätt återkommande. De kan bli mycket förlustbringande för angriparen.
Under ett uthålligt motstånd verkar marinen, utom ubåtsvapnet, nära svensk kust. Ubåtarna insätts mot angriparens logistiktransporter i hela Östersjön; flygvapnet över eget territorium i eget luftrum.
Det torde ta tio – femton år att organisera en försvarsmakt som kan ge full effekt åt en sådan operationskonst och logistiken måste hela tiden stödjas av USA.
Säkerhets-, försvars- och utrikespolitik
Militärstrategisk doktrin 2016 (MSD 16) är teknokratiskt uppbyggd för att ÖB skall kunna operera tillsammans med Östersjöstaterna. Marinen och flygvapnet skall försvara Östersjön. Sveriges markoperativa område skall försvaras av armén. Alla soldater skall vara frivilligt rekryterade. Den europeiska anknytningen över och runt Östersjön anses ha en fredsbevarande effekt. Detta är ett säkerhetspolitiskt betraktelsesätt, som leder till en kraftsplittrad teknokratisk försvarsmakt.
Försvarspolitik kräver att vi defensivt försvarar Sverige. Armén är då den hårda kärna som skall bjuda motstånd på marken. Detta motstånd, tillsammans med marinens och flygvapnets strid, skall vara så starkt att det verkar fredsbevarande. Grundidén är att försvar är tre gånger så kostnadseffektivt som anfall.
MSD 16 är en kopia av den amerikanska manöverdoktrinen. I denna doktrin kan ”kraftsamling” sägas betyda ”kraftsamling på tekniken i stället för på personalen”. På Eisenhowers tid, då denna doktrin skapades, hade USA obegränsade penningmedel till förfogande. När nu kopian NSD 16 skall genomdrivas i Sverige saknas personal (eller är det mycket svårt att frivilligrekrytera personal) och tillgången på pengar är trots allt begränsad. Att nu kraftsamla på teknik i stället för på personal är därför obetänksamt – det är skillnad på USA och Sverige! Sverige blir inte starkare för att vi förenar oss med Östersjöstaterna.
MSD 16 bör uppfattas som en utrikespolitisk deklaration, som förklarar varför Sverige väljer försvarspolitik.