Den humanitära katastrofen får inte leda oss till att bli krigförande

Utgivarna

Rysslands aggressionskrig fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt verkar de ryska militära framgångarna vara begränsade, och enligt de flesta bedömare har strategin med ett blixtkrig misslyckats. Nu handlar det om  inringning av städer och massivt bombardemang med artilleri och missiler.

Den krigsföringen leder till stora civila förluster och FN:s högsta juridiska organ Internationella domstolen i Haag, ICJ, har beslutat att Ryssland omedelbart måste upphöra med sina militära handlingar i Ukraina. Domstolen uttryckte stor oro för den ryska invasionen och gav exempel på attacker mot bostäder, sjukhus, civila som barn, kvinnor och äldre.

Det är naturligt att omvärlden reagerar med avsky mot det ryska angreppet ,och pressen ökar från både allmänhet och politiker runt om i Europa att agera.

USA och Nato säger att man inte skall gå in med trupp, men Biden har ökat vapenleveranserna till Ukraina.

Polen, Tjeckien och Slovenien har gått längst då ländernas ledare efter ett nyligen genomfört besök i Kiev meddelade att de kräver en militär intervention i Ukraina.

Polens vice premiärminister Jaroslaw Kaczynski lade fram förslaget vid en presskonferens efter besöket:

”Jag tycker att vi behöver ett fredsbevarande uppdrag från Nato – eller till och med från en större internationell struktur – men ett uppdrag som ska kunna försvara sig och som ska verka på ukrainskt territorium, som är i detta land med godkännande av presidenten och Ukrainas regering.”

Liknande budskap kom från de andra ledarna.

Ryssland har reagerat på diskussionen i Finland och Sverige om Nato-medlemskap och hotat med åtgärder om medlemskap skulle bli aktuellt.

I Sverige är trycket starkt från oppositionen att vi skall gå vidare med nya vapenleveranser utöver de 5000 pansarskott som tidigare beslutats. (Se kommentar på den här sajten.)

Statsminister Magdalena Andersson har nu uttalat att hon inte utesluter ytterligare vapen till Ukraina.

Försvarsmakten har av försvarsminister Peter Hultqvist fått i uppdrag att se över vad Sverige kan bidra med ytterligare. Och Försvarsmakten bekräftar nu att man sänt en sådan lista till Försvarsdepartementet.

”Svaret är inskickat till regeringen och vi inväntar nu deras beslut”, skriver Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten i ett sms. Enligt uppgift till SVT fick regeringen en ny lista med önskemål från Ukraina i början av mars. På den listan ska återigen pansarvärnsroboten Robot 57, som tagits fram av Saab och ett brittiskt företag, finnas. Likaså luftvärnsroboten 70/90 samt olika stridsvagnsminor bland annat. (Svenska Dagbladet 16/3

Regeringens aviserade nya inställning kommer mitt i en upptrappad kris. Krav på en flygförbudszon har förts fram av olika grupper i både Europa och i USA.

Förslaget från de tre östländerna om militär intervention är huvudlöst och fullständigt orealistiskt. Varken USA eller Nato kommer att gå med på det. En sådan intervention skulle leda till ökade hot från de ryska ledarna mot omvärlden och risk för att Ryssland drar in fler länder i kriget. Nya svenska vapenleveranser skulle verka i samma riktning.

Sverige får inte låta sig dras med i stormaktspelet kring Ukraina.

Vi kan bidra med humanitärt bistånd och stödja alla initiativ till förhandlingar, men vi måste i första hand se till att hålla oss utanför kriget och satsa på att rusta upp vårt eget försvar.

Regeringens beslut om ökning av försvarsutgifterna till 2 procent av BNP och tidigareläggning av vapeninköp var välkommet. Ett starkt svenskt territorialförsvar är vår bästa garanti för vår nationella överlevnad.