De finländska pionjärerna har understött andra vapenslags strid, främst infanteriets strid, redan under hundra års tid. Under ett sekel har Finland blivit en stormakt i fråga om spärrning och vi har en mångsidig kompetens inom främjande av rörelse, främjande av skydd och skyddsverksamhet. Den finländska pionjäryrkeskunskapen befinner sig på en mycket hög nivå och har fått internationell erkänsla.
Pionjärvapenslagets årsdag i det självständiga Finland firas den 25 juli för att hedra det segerrika slaget vid Schmarden. Sedan vapenslaget grundades har vi färdats en lång väg. Vår militära verksamhetsmiljö har förändrats. Detta innebär utmaningar även för pionjärerna: en modern pionjär måste kunna spärra och befästa på stridsfältet snabbare än tidigare. Dessutom måste vi ha förmåga att främja de anfallande delarnas rörelse i omedelbar anknytning till striden. Tidigare hade man tid att förbereda åtgärderna i en månad eller fler, nu talar vi om dygn. Under den senaste tiden har vi i synnerhet förbättrat vår stridsberedskap och vår situationsmedvetenhet, som har avgörande betydelse för stridsberedskapen. Vi har nu en god uppfattning om vår förmåga under undantagsförhållanden. Läs artikel