Vid en omläsning av den danske författaren Hans Scherfigs (född den 8 april 1905 i Köpenhamn, död den 28 januari 1979) mästerverk Frydenholm (1962; översättning av Nils A. Bengtsson. Alba 1978) uppkommer en del frågor.
Boken handlar om den tyska ockupationen av Danmark under andra världskriget. I boken skildrar Scherfig hur polisen blir brottslig, hur försvarsmakten hjälper ockupanterna och regeringen går nazisterna till mötes. Att även Danmarks högsta domstol böjde sig för ockupanterna skildras på ett klargörande sätt:
”Samme aften hørde nogle av de internerede i radioen, at Højesteret havde stadfæstet samtlige interneringskendelser. […] Det interesserede ikke Højesteret, hvad de internerede kunne have at sige til deres forsvar. Højesteret havde ikke så meget som underrettet forsvareren, forinden afgørelsen blev truffet.”
På en konferens i Strasbourg 1989 fick en av Sveriges genom tiderna skickligaste juridikprofessorer, Per Olof Ekelöf, frågan vad han skulle göra om han var domare och Sverige var under ockupation. Han svarade omgående ”att jag skulle avbryta min dömande verksamhet. […] Efter någon tvekan förklarade jag att jag skulle gå ner på gatan för att se om jag kunde komma över ett gevär för att ansluta mig till den av de stridande parterna, som kämpade för rättssamhällets upprätthållande. Då jag på detta sätt än en gång demonstrerat min utilitarism, gick jag min väg.” (Process och exekution. Vänbok till Robert Boman. Iustus Förlag 1990, s. 71 f.)
Mot denna bakgrund kan man fråga sig, vad svensk rätt stadgar om hur en domare ska bete sig om Sverige blir ockuperat.
I Regeringsformens 15 kapitel 9 § stadgas:
”Förhållanden under ockupation
9 §. Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får inte heller utövas befogenhet som någon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.
Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.
Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får inte hållas på ockuperat område.” (Lag 2010:1408.)
I kommentarerna till Regeringsformen (Eka m. fl, Regeringsformen. Karnov Group 2012, s. 565 ff; Holmberg m. fl, Grundlagarna. Norstedts Juridik 2012, s. 631 ff) framgår inte annat än att, till skillnad från riksdagen och regeringen, domstolarna ska på ockuperad mark fortsätta att avkunna domar och beslut. Vad inskränkningarna i andra stycket innebär, klargörs dock inte.
Huruvida Ekelöfs rekommendation ovan skulle innebära tjänstefel enligt 20 kapitlet 1 § Brottsbalken, är en annan fråga!
Anmärkning. – Författaren är advokat och har tidigare medverkat på denna sajt.