[…] DN har ställt frågor till samtliga ledamöter i svenska riksdagens försvarsutskott. Inget parti har ändrat ståndpunkt sedan fjolårets DCA-omröstning. Alla säger fortfarande ja, utom MP och V.
Mikael Oskarsson, KD, säger att han självklart är för.
– Genom att avtalet underlättar möjligheten att ta emot amerikanskt stöd så finns det alla skäl att ha det.
Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det är bra att Sverige gick med i Nato, och han är inte emot ett bilateralt försvarsavtal med USA i sig.
– Men regeringens proposition skönmålade avtalet och gav en vilseledande bild. Det har gjort att Sverige missade chansen att förhandla in starkare säkerhetsklausuler, liknande Norges avtal. Sverige har nu en svagare position i diskussioner med USA, säger han till DN.
Norska toppjurister, bland andra Generaladvokaten som är chef för den militära åklagarmyndigheten, lyfte redan 2022 farhågor om att det yttersta ansvaret för delar av avtalet var otydligt och att amerikanska militärer skulle få alltför stora befogenheter på norskt territorium, i samband med det norsk-amerikanska DCA-avtalet. […]
Under USA:s oförutsägbara administration kan avtalet komma att tolkas på ett sätt som strider mot folkrätten eller svenska intressen, enligt Pål Wrange.[…]
– Det är oklart hur man ska definiera ”nödvändiga och proportionerliga åtgärder”, och vad som händer om USA och Sverige är oense i den frågan, säger Wrange. […]
Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, ser med oro på att upplåta svenskt territorium till amerikanska militärbaser i ett läge där Trump vill förändra världsordningen radikalt.
– Det känns ganska tveksamt att genomföra detta som planerat då baserna möjligen skulle kunna användas för att med våld ytterligare förändra världsordningen. Läs artikel