Åke Sandin på Radio Tuff 1466 citerar ur en kortare artikel jag skrivit på denna sajt, och sådant är alltid trevligt. Men han skriver också att jag tillhör ”rörelsen Nej till Nato”, och det är inte riktigt sant. Jag vill gärna distansera mig från just den parollen, som antyder ett motstånd mot Nato som organisation. Därom kan man ha skilda meningar. Vad jag står för, som en av sajtens utgivare, är ett motstånd mot ett svenskt medlemskap i Nato. Det innefattar också ett motstånd mot att anpassa Sveriges säkerhetspolitiska huvudlinje till Natos eller till det stora Nato-landet USA:s intressen och ambitioner. Vilket inte är detsamma som att varje kontakt eller beröring med denna allians av stater skulle vara otillåten. Från svenskt regeringshåll har det påståtts att det senaste fördjupningsavtalet (eller ”avsiktsförklaringen” mellan USA, Finland och Sverige) verkar stabiliserande, men ett av de länder som har ingått detta avtal fungerar för närvarande som en destabiliserande orosfaktor i världen, med flera folkrättsbrott på sitt samvete. Sverige ska inte lägga alla sina ägg i denna korg. Detta är inte anti-USA eller anti-Nato. Det är realism.
NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
