[…]Ur Finlands synvinkel är den viktigaste internationella mekanismen i den arktiska regionen Arktiska rådet, där Ryssland för närvarande är ordförande. Sju medlemsländer har tillfälligt avbrutit sin verksamhet i Arktiska rådet. Också Barentsrådet har avbrutit samarbetet med Ryssland. De bilaterala avtalen mellan Finland och Ryssland innebär fortfarande vissa myndighetskontakter, men i praktiken har de finländska aktörernas tidigare kontakter med Ryssland antingen avbrutits helt eller minskat avsevärt. Ryssland deltar fortfarande i verksamhet som grundar sig på rättsliga avtal och till exempel i organisationer som lyder under FN.
Enligt utredningsrapportens slutsatser måste Finland anpassa sin verksamhet till den nya verklighet som det kalla kriget innebär och de bristande internationella arktiska strukturerna. Det behövs en ny övergripande strategi för den arktiska politiken då läget har stabiliserat sig. Centrala frågor i den arktiska regionen oberoende av det geopolitiska läget är miljö och klimat, hållbar utveckling och urfolkens ställning. Dessa bör fortfarande prioriteras i Finlands verksamhet i den arktiska regionen.
Den ryska invasionens indirekta konsekvenser för den arktiska regionen och Finlands roll i regionen är påtagliga. Om nuvarande läge fortsätter har det också konsekvenser för strukturerna för det arktiska samarbetet. På nordisk nivå bör man till exempel ta fram en verksamhetsmodell för de växande behoven av samarbete i de nordligaste regionerna i Finland, Sverige och Norge.
Trots att den närmaste tidens utveckling i Ryssland är mycket svår att förutse och till exempel forskningssamarbetet med landet har avbrutits, kommer Finland fortfarande att behöva information om de arktiska regionerna i Ryssland. På längre sikt ligger det i Finlands intresse att bygga upp fungerande förbindelser med Ryssland. Det får dock inte ske till vilket pris som helst. Tryggandet av den nationella säkerheten ska ställas i fokus för Finlands Rysslandspolitik under de kommande åren. Läs artikel