[…] Ewa Stenberg: Jag hörde att Finland fått ett besked från USA om att detta inte är en väl vald tidpunkt för att söka Nato-medlemskap. Stämmer det?
– Det är viktigt när man gör en sådan analys, att man tar hänsyn till att det inte innebär några onödiga risker eller att det eskalerar situationen. Det beror förstås mycket på hur kriget går i Ukraina och vad Natos inställning är. Vi har ingen klar tidtabell eller något sådant. Om det är riksdagens vilja att ha Nato-medlemskap, då går det utrikespolitiska ledarskapet till presidenten och regeringen, som får analysera situationen.
Ewa Stenberg: Har Finland fått en signal från USA om tidpunkten?
– Jag vill inte gå in på detaljer om de kontakter vi har med USA och andra Nato-länder. Men det pågår förstås hela tiden en dialog om processen och våra tankegångar.
Väljaropinionen i Nato-frågan har tagit en dramatisk vändning i Finland. Ja-sidan har stigit till 62 procent, medan nej-sidan krympt till 16 procent.
– Finländare är mycket säkerhetsorienterade människor. När något händer frågar sig människor – tänk om det händer också vid vår gräns? Hur ska vi reagera, vad ska vi göra? Nu ställer sig finländare samma fråga om Ukraina. De säger ”ok, vi förstår att Finland är ganska starkt när det gäller konventionella vapen och har en stor reserv på 280 000 män. Men vad händer om det gäller kemiska vapen eller taktiska kärnvapen? Är vi förberedda då?” Det är frågor som man som regering måste ha något slags svar på, säger Pekka Haavisto. Läs intervjun.