Den ryska och vitryska storövningen i september väckte stor debatt och många farhågor redan innan den inleddes. Då övningen pågick mellan den 14 och 20 september rapporterades allt som gick att rapportera. Men efter det har det varit rätt tyst om övningen.
På Försvarshögskolan i Helsingfors sitter experter på rysk militär med ett omfattande material som de analyserar. Den som vet mest om saken är överstelöjtnant Juhani Pihlajamaa. Han har tidigare bland annat varit Finlands militärattaché i Moskva.
– Analysen är ännu inte slutförd, men hittills är vår bedömning att Ryssland och Vitryssland verkligen övade det de sa på förhand, säger Pihlajamaa. Det innebär alltså att övningen gällde bekämpning av terrorister. Men då måste man komma ihåg att när militärer i Ryssland talar om terrorism avser de inte riktigt samma sak som i väst. Terrorism är i Ryssland bland annat utländsk inblandning som leder till konflikter inom landets gränser.
Helsingin Sanomat publicerade i början av november en artikel (inloggning krävs) om att övningen egentligen var en övning för storkrig mot Nato.
– Det var inte en anfallsövning mot Nato, säger överstelöjtnant Pihlajamaa till Svenska Yle.
Han påpekar att alla försvarsövningar också innehåller element av anfall. På den punkten skiljer sig inte ryska krigsövningar från övningar i andra länder.
Pihlajamaas uppfattning är att Zapad-övningen i själva verket var mindre aggressiv än den kunde ha varit. Bland annat forslade Ryssland inte några Iskander-missiler till Kaliningrad i år, så som de gjorde hösten 2016.
Frågan om hur många man som deltog i övningen är fortfarande något oklar. Den officiella uppgiften gällde 12 700 soldater, medan antalet i själva verket var avsevärt mycket större. Men Juhani Pihlajamaa har förståelse för det ryska sättet att räkna.
– Ryssland såg Zapad som bara en del av de kontinuerliga övningar som genomförs under hela året inom det västra militärdistriktet. Läs artikel