[…] Försvarssamarbetet mellan våra länder innefattar samtliga stridskrafter (armén, flygvapnet och marinen) och ledningsnivåer (militärstrategisk, operativ, taktiskt) samt samarbete inom materiel och logistik. En central beståndsdel, och som gör försvarssamarbetet unikt för svensk del, är att det också omfattar operationsplanering och förberedelser för gemensamma militära operationer. Exempel på det kan vara hävdandet av respektive lands territoriella integritet eller utövande av rätt till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Genom att skapa förutsättningar och handlingsfrihet att agera gemensamt höjs tröskeln för incidenter och angrepp vilket i sin tur bidrar till en ökad stabilitet i vårt närområde.
Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland utvecklas i positiv riktning. Sedan 2015 har de båda försvarsmakterna en gemensam militär implementeringsplan som revideras årligen med fastställda målsättningar och prioriteringar. Arbetet med att skapa förutsättningar och förmåga att genomföra gemensamma militära operationer i olika konfliktnivåer utvecklas stegvis. Att på sikt gemensamt kunna nyttja våra militära resurser och förmågor tillsammans ökar försvarsmakternas operativa effekt. Ett exempel är utvecklingen av den gemensamma marina stridsgruppen (Swedish-Finnish Naval Task Group, SFNTG) som uppnådde initial operativ förmåga i december 2017. […]
Att öva tillsammans är viktigt för att nå våra gemensamma målsättningar och visa på vår vilja att tillsammans ta ansvar för säkerheten i Östersjön. 2017 deltog finska förband i den svenska övningen AURORA och svenska flygstridskrafter övade för första gången i modern tid nationellt försvar av Finland under finska övningen RUSKA 17. Under årets svenska flygvapenövning (FVÖ18) var det finska flygvapnets tur att öva försvar av svenskt luftrum och agera avancerad motståndare. Läs artikel