”Europa måste lära sig maktens språk”. Det sade Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens nästa ordförande, i ett tal häromveckan inför Konrad Adenauer-stiftelsen i Berlin. Det påminde om Angela Merkels ord för ett par år sedan, efter en träff med Donald Trump och ett misslyckat G7-möte: ”De tider när vi kunde förlita oss helt på andra, är delvis förbi. … Vi européer måste ta vårt öde i egna händer.”
Von der Leyen syftade i sitt tal inte enbart, eller ens i första hand, på klassisk försvars- och säkerhetspolitik. En väsentlig del av hennes anförande handlade om klimatmål, forskning, handelspolitik och innovationer. Men den geopolitiska dimensionen fanns med som oundviklig bakgrund.
Bara några dagar tidigare hade Frankrikes president Emmanuel Macron gett sin starkt uppmärksammade intervju till tidskriften The Economist, där han betecknade Nato som ”hjärndött” och krävde – delvis i frustration över Europeiska Unionens svaga framtidsdebatt – ett starkare EU.[…]
Men till överdriven pessimism finns inga skäl. Europa är, sade von der Leyen i sitt tal, attraktivare än vad vi inser. Även om EU skulle krympa och åldras, har människorna här något som auktoritära stater saknar, påminde hon: rättsstat, frihet, demokrati och en öppenhet för många olika livsstilar.
Det kan också ses som en varning till de delar av EU som nu själva sneglar mot eller börjat praktisera auktoritära styren, ofta i strid med EU:s fördrag.
En ny världsordning ställer Europa inför avgörande vägval, internt som externt. Läs blogginlägget