I veckan meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att västländerna måste skicka fler tunga vapen till Ukraina. Men bidrar fortsatta vapenleveranser till ett slut på lidandet för civila och varför får diplomatiska förhandlingar allt mindre fokus? Syre har talat med två forskare med anknytning till Sverige och USA om deras syn på den svenska debatten om kriget i Ukraina. […]
I onsdags meddelade USA:s president Joe Biden att landet kommer att skicka mer vapen. I Sverige motiveras leveranserna av att Ukraina ber om och behöver stöd för att skydda sig mot den ryska aggressionen.
Men i USA – både på debattsidor och i expertanalyser – påpekar allt fler att det som nu utspelar sig är ett proxykrig (ett ombudskrig mellan stater på en annan stats territorium, reds. anm.), mellan stormakterna, där västs vapenleveranser till Ukraina riskerar att förlänga kriget, snarare än att frambringa eldupphör och fred.
Chas Freeman, numera pensionerad amerikansk diplomat som tjänstgjort i de amerikanska utrikes- och försvarsdepartementen, är bland dem som beskriver konflikten som i grunden en kamp om huruvida ”Ukraina kommer att vara i USA:s maktsfär, den ryska maktsfären eller ingetdera”. Läs artikel