Intervjun nedan med finska försvarsmaktens kommendör (motsvarar närmast en svensk ÖB; Finlands president är högste befälhavaren), general Timo Kivinen, är belysande för hur finska försvaret utformas det står i bjärt kontrast mot det svenska försvaret.
Efter kalla kriget valde Finland- att behålla värnpliktsförsvaret, medan politikerna i Sverige i praktiken avvecklade värnplikten och satsade på ett yrkesförsvar. Finland kan snabbt mobilisera cirka 250 000 man och har flerdubbla antalet i reserver. Därmed kunde man vidmakthålla ett starkt territorialförsvar.
Finlands försvar med allmän värnplikt blev relativt billigt, då det inte krävde mer än 10 000 yrkesofficerare, med huvudsaklig uppgift att utbilda värnpliktiga och reservofficerare.
Nu aviserar Kivinen en ökning med 500 yrkesofficerare, men det är för att bemanna alla staber och samarbeten med Nato.
Sveriges ÖB och svenska politiker talar, då det handlar om försvaret, mest om dyra vapensystem, som måste anskaffas och då oftast på bekostnad av arméns utveckling och uppbyggnad. Ett annat problem som återkommer är hur man skall kunna rekrytera och behålla yrkessoldaterna. Avhoppen från utbildningen är stora och alltför få väljer att stanna efter grundutbildning. Yrkesförsvaret är också dyrt med all kompensation för övertidsersättning, VAB med mera.
Kivinen talar också om finska försvarets satsning på nya vapensystem. Finland har valt amerikanska F-35 plan, investerar i pansarfordon och avancerade artillerisystem. Man överväger att införskaffa amerikanska Patriot missiler, men Kivinen är försiktig och understryker att dessa är mycket dyra.
Vapensystemen är viktiga, men avgörande är människorna.
En nyligen publicerad enkät med de finska reservisterna visar på mycket hög personlig motivation, tillit till den egna truppen samt försvarsvilja; faktiskt de högsta värdena sedan mätningarna startade 2017.
Medan den svenska Försvarsmakten försöker locka unga med en chans till personlig utveckling, utmaningar, karriär med mera i annonser i tunnelbanan, så bygger den finska försvarsmakten på medborgarnas solidaritet och försvarsvilja.
Kivinen slår i intervjun fast den avgörande kopplingen mellan försvaret och samhället:
– Värnplikten är något som behöver ha stöd från folket. Det går inte annars.
Intervju med finska försvarsmaktens befälhavare
[…] Försvarsmaktens befälhavare, general Timo Kivinen , gör det med eftertryck klart att finländarna för närvarande inte har någon särskild anledning att oroa sig för Ryssland. Finnarnas oro för utvidgningen av kriget i Ukraina har ständigt kommit upp i olika opinionsundersökningar, sedan Ryssland startade attacken i februari.
– När det är krig i Europa finns det anledning att vara orolig, men det finns inget militärt hot mot Finland nu. Generellt kan man säga att det inte finns någon anledning att oroa sig, säger Kivinen och försäkrar att finländarna kan tillbringa sin jul tryggt med de myndigheter som övervakar situationen. […]
Han framhåller att Finland idag, jämfört med många andra länder av samma storlek, har en exceptionellt god försvarsförmåga. Även detta förbättras ständigt med bland annat stora utrustningsinköp, som har blivit tätt redovisade under hela året. […]
Antalet deltagare i repetitionerna har ökat kraftigt sedan i våras. Inför Rysslands angreppskrig mot Ukraina var planen att utbilda omkring 19 000 reservister i år.
– Låt oss nu gå dit redan till nivån 27 000–28 000 reservister. Och nästa år kör vi med det. Låt oss då kolla de förlängningsåren lite. Men det går inte upp längre, säger Kivinen.
Han påminner om att det förutom repetitionsövningar anordnas en hel del frivillig nationell försvarsutbildning i Finland både av Försvarsförbundet och försvarsmakten. Dess popularitet har vuxit så mycket sedan krigets början att inte alla kurser har kunnat delta. […]
När Finland blir medlem i Nato sätts mål för användningen av trupper. Enligt Kivinen kommer deras inverkan på försvarsmaktens nuvarande styrka ,strukturer och personal att ses med tiden. Men det är klart att det behövs ytterligare personal. […]
Enligt Kivinen kommer det finska försvarsmakten inom kort att lägga ett eget förslag om anskaffning av höghöjdsförsvar och upphandlingsbeslutet tas i början av nästa år. Det finns bara två israeliska leverantörer som konkurrerar om köpet, varav en kommer att väljas ut. Själva vapensystemen är tänkta att användas av försvarsmakten efter mitten av detta decennium.
Kivinen påminner om att väldigt få länder för närvarande har förmågan att motverka ballistiska missiler.
– Ukrainarna har dock rejält motverkat kryssningsmissiler med luftvärnssystem och vi har en liknande förmåga. […]
– Men den stora utmaningen i att bekämpa ballistiska missiler är att de missilerna har en väldigt hög inflygningshastighet och en ballistisk bana. Och skyddsområdet för ett sådant system placerat på marken kommer oundvikligen att förbli litet. Det är därför som utvecklingen av ett vattentätt ballistiskt missilförsvarssystem inte ens är möjligt för stormakter, och prislappen är helt galen, säger Kivinen.
– Men det finns system som klarar av att hantera mindre områden med markinvesteringar. Patriot som ett exempel, men prislapparna är tuffa. Vi har slutat med passivt missilförsvar, det vill säga vi agerar distribuerat, vi avleder och skyddar oss själva. I framtiden kommer möjligheten att skapa en övervakningsbild att bli ännu bättre. Detta ger då tidiga varningar om ballistiska missiler skulle riktas mot Finland, fortsätter han. […]
Den finska värnpliktsutbildningen har fått mycket beröm sedan kriget i Ukraina, och finska frivilliga har skickats för att utbilda ukrainska krigare. Uppfattningen om militärtjänstgöring för alla finländska män har dock börjat överskuggas av uppskattningar av den framtida minskningen av åldersgrupperna och framför allt det faktum att allt färre unga män i värnpliktsåldern är tjänstgörande.
Kivinen bekräftar att problemet för tillfället inte är minskningen av åldersgrupperna, utan snarare tjänstgöring, vilket innebär den fysiska och psykiska lämpligheten att överleva den värnpliktiga tjänstgöringen. […]
För att öka antalet frivilliga kvinnor ser Kivinen obligatorisk värnplikt som ett tydligt sätt, som nu har beslutats att prövas i en del av Finland 2024–2025. Obligatorisk värnplikt för kvinnor föreslogs förra året av den parlamentariska kommitté som utvärderade utvecklingen av allmän värnplikt och uppfyllandet av nationella försvarsskyldigheter. När det gäller kvinnor skulle det dock strängt taget inte handla om inkallelser utan främst om en informationsdag relaterad till försvarsmakten. Enligt försvarsmaktens planer skulle de hållas på läroanstalter.
– Ja, det kommer att öka informationen om det nationella försvaret, och vårt standardvärde är att det kommer att öka antalet kvinnliga frivilliga. […]
Han är tydlig med att om värnplikten någonsin skulle ändras så kan frågan inte lösas i försvarsmakten eller bara bland beslutsfattarna, utan det borde finnas en bred samhällsdiskussion om det.
– Värnplikten är något som behöver ha stöd från folket. Det går inte annars. Läs intervjun