”Att stå utanför Nato, göra slut med försvarsindustrin, återinföra en värnplikt och öka arméns numerär, utrustning och vapen gynnar Sverige bäst.” (Ledare i Dala-Demokraten 11/1, det vill säga samma dag som försvarsminister Peter Hultqvist höll sitt stora tal under Sälen-konferensen.) Dala-Demokraten är Peter Hultqvists tidning, i den meningen att den ägs av partidistriktet (S), där Hultqvist är ordförande. Det är ett skäl till att man kunde ha förväntat sig en överensstämmelse mellan ledaren och Hultqvists tal samma dag. Så blev inte fallet.
Ett annat skäl till samma förväntan är att ledaren och dess budskap har stöd i folkviljan. Det finns förvisso olika meningar hos svenskar i alla de sakfrågor som tas upp i ledaren: Nato, försvarsindustrin, värnplikten, arméns numerär med mera. Men opinionsyttringarna sedan hösten 2015 ger stöd för slutsatsen, att det finns så starkt stöd ute hos svenska folket för vad som står i DD:s ledare att varken politisk eller militär försvarsledning kan nonchalera saken.
Det visar sig dessvärre att både försvarsminister Peter Hultqvist och
ÖB Micael Bydén går mot folkviljan på alla de fyra aktuella punkterna, den senare i ett par fall passivt men tillräckligt tydligt för att visa ett troligt motiv till varför just han blev ÖB: den fullständiga överensstämmelsen med försvarsministerns åsikter.
När det gäller Nato är Hultqvist formellt och i retoriken mot Nato-medlemskap, men i praktiken har han godkänt åtgärder – framför allt på övningssidan – som gör att detta motstånd sakligt sett är mycket svagt och sårbart.
Försvarsindustrin har en inbiten försvarare i Peter Hultqvist. När han i Sälen fick frågan, om inte den stora skillnaden i försvarsbudgeten mellan materiel (50 procent) och personal (30 procent) egentligen tydde på statligt stöd till försvarsindustrin, var hans svar ett blankt NEJ! Det är inte fråga om industristöd. Det är fråga om leveranser av gjorda beställningar.
Försvarsministerns motstånd till att ersätta det sedan 2010 rådande frivilligsystemet med allmän värnplikt präglas av bristande engagemang och frånvaro av konkreta förslag, nödvändiga för ett praktiskt genomförande. ”Eventuellt någon form av återinförd värnplikt”, säger han i en intervju i Falukuriren (16/1). Det största hindret mot återinförande av värnplikt är, enligt min mening, den starka bindning till USA:s/Natos övningsmönster som Hultqvist förordar. Det kräver frivilligsoldater.
Hultqvists inställning till en större armé sammanhänger givetvis med hans negativa inställning till värnplikt.
Ledaren i Dala-Demokraten må ha stöd hos folket, men så länge försvarsminister Peter Hultqvist och ÖB Micael Bydén sitter vid makten, lär det inte komma några förslag från deras sida i syfte att följa denna folkvilja. Det akuta problemet är att den politiska oppositionen inte har något bättre att komma med.
Anmärkning. – Författaren är generallöjtnant, ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien samt medverkar i antologierna Bevara alliansfriheten (2014) och Försvaret främst (2015).