Fjärrstyrda flygfarkoster (drönare eller som de förkortas: UAV) flög i juni i år in över förbjudet område vid Utö i Stockholms södra skärgård. Just då genomfördes den Nato-ledda militärövningen Baltops där. Farkosterna kom på natten och överrumplade det svenska försvaret som enligt uppgift i Dagens Nyheter utreder vem som ligger bakom.
Det svenska försvaret uppgavs vara villrådigt beträffande hur man skulle agera mot drönare. Svenska soldater bytte lös övningsammunition mot skarp, men inga skott avlossades.
I Estland och Lettland har man agerat mer resolut. Esterna har öppnat eld mot drönare som tagit bilder av militära anläggningar, och i Lettland har man gett klartecken till försvarsmakten om att obemannade farkoster över militära övningsområden får skjutas ned.
I Norge observerades främmande drönare i samband med en militärövning i Troms. Det var inte klarlagt om det var främmande makt eller teknikintresserade privatpersoner som stod bakom. Det norska försvaret säger att man utvärderar alla sätt att motverka hot från drönare ”inom de juridiska ramar vi har” .
Den svenska försvarsmakten uppger att man nu håller på att se över IKFN, eftersom förordningen inte i dag omfattar drönare. IKFN säger att främmande luftfarkost som kränker Sveriges territorium skall avvisas. Det bygger på att det finns en pilot i det främmande planet som kan varnas. Med obemannad drönare är situationen en annan säger en informatör på Försvarsmakten till Ny Teknik.
Det är dock ett vilseledande uttalande. Försvaret har redan idag order att ingripa mot drönare. I Försvarsmaktens Handbok IKFN – Hävdande av vårt lands suveränitet och territoriella integritet anges om utländska och okända robotar samt obemannade luftfartyg:
” Vapenmakt ska tillgripas mot utländska eller okända robotar som överflyger svenskt territorium. Om det är uppenbart att roboten är oskadlig eller inte härrör från en annan stat, ska vapenmakt dock inte tillgripas. Vapenmakt ska även tillgripas mot obemannade utländska statsluftfartyg som uppträder inom svenskt territorium utan att ha rätt att vara där och det inte är möjligt att avvisa luftfartyget.”
Det är viktigt att svenskt territorium måste kunna värnas, även om teknikutvecklingen ställer nya krav. Kommer en drönare utifrån in över svenskt territorium och att det inte är möjligt att avvisa den skall militären oskadliggöra den.
En drönare, som inte klart kan konstateras komma in över territoriet utifrån men som uppträder så att den kan misstänkas spionera eller på annat sätt störa svensk militär verksamhet, måste också kunna stoppas. I det fallet är det en fråga för polisen att vidta åtgärder men av praktiska skäl kan militär personal också hjälpa till om den finns till hands.
Ingripande måste gälla oavsett syftet som kan vara allt från pojkstreck, amatörtekniker som leker, provokationer till att det är en verksamhet på uppdrag av främmande makt.
Svenska försvaret uppger vid förfrågan att det inte har ett färdigt förslag till hur polisen skall agera.
Redan idag borde dock Skyddslagen (2010:305) kunna användas. Ett övningsområde kan förklaras som skyddsobjekt. I lagen definieras skyddsobjekt som ”områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök eller där oförutsedda följder av sådan verksamhet kan inträffa”.
Ett övningsområde kan alltså omfattas av lagen.
För bevakning av ett skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas.
Lagen säger vidare att medel som använts för brott mot skyddslagen ”ska förklaras förverkade”. En drönare borde alltså kunna oskadliggöras.
Skyddsobjekt beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Det är med andra ord en politisk fråga, där regeringen ytterst har ansvaret för att militära områden och verksamhet skyddas.