Efter Rysslands uppmarsch mot och invasion av Ukraina har det varit självklart att uppmärksamheten koncentrerats på landets försvar mot aggressionen och hur omvärlden ska bistå Ukraina med vapen, ammunition och resurser. Nu riktas den mot den uppladdning som pågår inför strider som väntas då vintern är över. Har Ukraina efter ett helt års skicklig och heroisk kamp, kraft och förmåga att gå vidare i befrielse av sitt eget territorium? Kommer den västliga hjälpen med vapen och ammunition i tid?
Frågor börjar nu naturligen resas inte bara om hur krigshandlingarna ska kunna avslutas utan också hur trygghet skall skapas mot förnyat krig. Fred är mer än försvar. […]
Det är uppenbart och förståeligt att regeringen i Kiev vill uppnå befrielse av allt territorium som fallit ur statens kontroll (inklusive Krim) sedan 2014. Det glöms i den politiska debatten ofta bort att det målet har en klar grund i FN-stadgan som förbjuder användning av våld mot staters territoriella integritet och politiska oberoende och regelns logiska konsekvens är att landförvärv som skett i strid med stadgan icke skall erkännas. Denna grundläggande folkrättsliga regel som först infördes i Nationernas Förbunds stadga har om och om igen bekräftats – i Helsingforsöverenskommelsen 1975 och i Budapest 1994, då Ukraina formellt avstod från kärnvapen. Regeln innefattar förbud både mot öppen erövring av land genom krig och kontroll förvärvad genom subversion. […]
Fred är mer än försvar. Militär avskräckning (deterrent) kan hindra vapenanvändning men inte skapa fred. Det gör inte heller isolering. Politik för fred måste sikta till avspänning (détente), vilket kräver dialog och förståelse av alla parters behov av trygghet. Det finns inte skäl att tro att rysk imperialism skulle vara mer obotlig än brittisk eller fransk. Och de som finner det otroligt att expansion av den fredliga försvarsalliansen Nato upp till Rysslands gränser kan ha oroat och varit ett väsentligt incitament till den illegala våldsanvändningen i Georgien och Ukraina kanske bör erinra sig att USA en gång reagerade starkt mot en ovis och provocerande – men inte lagstridig – placering av ryska kärnvapen i närbelägna Kuba. Läs artikel