Frivilliga försvarsorganisationer visar sin styrka under Coronakrisen. Det var inte många år sedan de var uträknade. […]
Och nu talar allt fler om åter stärka dem. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade så sent som i mars en utredning om att ge organisationerna en utökad roll. Efter Coronakrisen lär deras betydelse uppvärderas ytterligare.
Frivillighet är i grunden bra. Men organisationernas medlemmar som får uppdrag även i civila kriser har också utbildning och lokalkännedom. Det ligger till grund också för att insatserna ska kunna präglas av längre uthållighet. När Coronakrisen inleddes var det i stort sett bara att trycka på knappen och kalla in de organiserade medlemmarna utan att behöva inleda något nytt utdraget rekryterings- och kontrollförfarande.
Organisationernas betydelse för den folkliga förankringen av försvaret hör till bilden. Kriser som Corona eller hot från externa fiender kan inte bemötas av ”några andra” utan av oss alla. Försvarsorganisationerna var även tidigt ett verktyg, tillsammans med föreningen Folk och försvar och Allmänna försvarsföreningen, som syftade till att samla de svenska institutionerna kring försvaret. De totalitära krafterna skulle exkluderas genom folkrörelsestrukturerna. Läs artikel