[…] År 1999 skrev Tomas Ries den första stora utredningen om för- och nackdelar med ett eventuellt finländskt Natomedlemskap. Ries som då forskade vid Försvarshögskolan i Finland kom fram till att argumenten för och emot Nato vägde ungefär lika tungt.
– Den bilden har egentligen inte förändrats – ända tills förra veckan då Putin visade sig vara så oberäknelig och farlig. Jag misstänker att det är den stora förändringen som gör att den finska statsledningen nu bestämt sig för att allvarligt fundera på Natomedlemskap, säger Ries som nu är docent vid Försvarshögskolan i Sverige. […]
– Drömmen är att om en fientlig part anfaller eller pressar Finland skulle Nato-trupper komma och hjälpa Finland, säger Tarja Cronberg.
Enligt Tomas Ries måste man förstå Finlands grundläggande position när man utvärderar nyttan och risken med ett medlemskap. Ända sedan andra världskrigets slut har Finland haft två linjer i sin säkerhetspolitik. Den ena har varit att man aldrig får provocera sovjetiska eller ryska säkerhetsintressen så mycket att de uppfattar hotet så stort att de måste ingripa mot Finland.
Den andra linjen är att man aldrig har litat det minsta på Sovjetunionen eller Ryssland och att man därför aldrig får vara sårbar för ett enkelt ryskt försök att öka makten i Finland. Det innebär att man har haft en avskräckningspolitik. Läs artikel
Läs även kommentar på den här sajten till Bertelmans rapport om svenskt Nato-medlemskap.