Utgivarna: I dagens ETC finns tunga namn som argumenterar emot en svensk ansökan om medlemskap i Nato. Pierre Schoris och Carl Thams åsikter har vi tidigare uppmärksammat på sajten. Nu har även den tidigare folkpartistiske utrikesministern, tillika juris doctor i folkrätt och tidigare generaldirektör för Internationella atomenergiorganet IAEA (1981–1997) Hans Blix uttalat sig. Här är utdrag ur intervjun i ETC:
En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato. Hur ser du på det?
Opinionen i Sverige uppfattar vårt säkerhetsläge som allvarligare än vad det är. Och det är Putins brutala agerande snarare än de svenska partiernas argumenterade som har lett opinionen för anslutning. Partierna är nu angelägna om att snabbt följa en opinion som är onödigt ängslig.
Hur ser du på ett svenskt Nato-medlemskap?
Jag tycker en Nato-anslutning vore olycklig. Enligt president Zelinskyj vore Ukraina berett på att i en uppgörelse deklarera sig alliansfritt för att få fred med Ryssland. Det är det enda villkor som legat fast i fredsförhandlingarna. Paradoxalt nog tycks vi gå i motsatt riktning. Rysslands handlande visar att de var ett hot mot Ukraina. Men är Ryssland ett hot mot Polen, Ungern eller Rumänien? Nej. Och inte heller mot Finland eller Sverige. Möjligtvis mot Moldavien. De borgerliga partierna hänvisar till artikel 5 i Nato-stadgan som avgörande för vår säkerhet. Men det finns en viss flexibilitet i den. Om det blir ett skarpt läge kommer Washington göra en helhetsbedömning av säkerhetsläget. Vad som då sätts in och när det sätts in avgörs inte av artikel 5.
Hur ser du på att Sverige får tillgång till kärnvapen?
Kärnvapenparaplyet finns över oss vare sig vi vill eller inte ändå. Det man kan säga om kärnvapen är att det leder till mer försiktighet.
Blir Sverige säkrare om vi går med i Nato?
Jag tror inte vi får mer säkerhet av ett medlemskap än vad vi redan har. Det som kommer att hända är att Ryssland ser Nato s gränser flyttas upp närmare Östersjön. Den stora nackdelen är att svensk utrikespolitik än mer kommer att styras från Washington. Två procent av BNP ska läggas på försvaret, enligt en Nato-överenskommelse. Det är mycket pengar och det var ingen som talade om det för ett halvår sedan.
Processen går väldigt snabbt fram. Hur ser du på det?
Jag tycker partierna borde tänka långsiktigt och inte stressa fram ett beslut. All synpunkter har inte kommit fram. Jag tycker det har varit mycket faktafattig polemik.”