Skall hela landet försvaras?
Frågan ställdes nyligen av författarna till riksdagspartiernas talespersoner i försvarsfrågor.
Egentligen borde frågan vara överflödig.
I alla högtidliga sammanhang, där försvaret behandlas, brukar politiker försäkra att hela landet skall försvaras. I alla fall finns det ingen som vill säga något annat. […]
Det uppnås genom att totalförsvaret har en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla, besätta eller på annat sätt utnyttja vårt land.”
Här finns dock ett trovärdighetsproblem som inte bara har att göra med hur starkt försvaret är. Det finns en bakomliggande doktrin om att vi skall vara beredda att ta emot stöd utifrån, och då handlar det främst om USA och/eller Nato, även om ett framtida svensk-finskt försvarssamarbete kan inrymma ömsesidigt stöd om någon av oss attackeras, kollektiv säkerhet enligt FN-stadgan.
Doktrinen om stöd utifrån är grunden för det som kallas vårt tröskelförsvar. Det bygger främst på högteknologiska vapensystem med flyg, missiler och flotta som skall avhålla en främmande stat från att angripa. Om tröskelförsvaret inte avhåller och vi dras in i krig, är huvudtanken att vi skall få militär hjälp utifrån. I väntan på det skall försvaret i det längsta hålla ut. Läs artikel