Vårt konstitutionella minne är kort. Närmare bestämt 48 år.
I januari 1974 dömdes journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou och deras uppgiftslämnare inom underrättelseorganisationen IB till vardera ett års fängelse för spioneri. Domen fick riksdagen att ändra bestämmelserna så att det i dag krävs direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda för att kunna dömas för spioneri. En distinkt ändring i lagtexten för att skydda granskande journalistik.
Med införandet av ”utlandsspioneri” går vi nu åt motsatt håll. Töjbara bestämmelser ger framtida regeringar möjlighet att utifrån politiska avvägningar styra vad som ska åtalas.
Traditionellt har frågor som berör grundvalarna för Sveriges statsskick utretts inom parlamentariskt sammansatta kommittéer. De har getts gott om tid, direktiven har inpräntat varsamhet med inskränkningar av opinionsfriheterna och tillsammans med experter och sekreterare med goda kunskaper i grundlagarna har ledamöterna vänt och vridit på olika alternativ. Läs artikel