Mattias Göransson skriver i senaste numret av tidskriften Filter om den svenska trollfabriken. Ingressen till artikeln lyder: ”Regeringen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och journalistkåren ägnar stor uppmärksamhet åt problemet med rysk propaganda och desinformation. Men hur beter de sig egentligen själva?”
Göransson tar bland annat fasta på vad Dagens Nyheter har kallat ”Putins svenska brigad” och fann det besynnerligt när han försökte spåra de icke namngivna ”illgärningsmän” som doldes bakom denna beskrivning. Bakgrunden var en frågestund på Utrikespolitiska institutet efter ett Rysslandsseminarium. Göransson kommer fram till att DN:s utpekade brigad bestod av en man – Hans Blix, ”en statstjänsteman, politiker och liberal ikon som genom decennierna prisats för omdömesgilla insatser på både den svenska och den globala arenan”.
I Göranssons intervju med Hans Blix påpekar den senare: ”Ibland, tycker jag, känns den här diskussionen inte som om vi befann oss på Utrikespolitiska institutet, utan på McCain-institutet i Washington. Och det bedrövar mig en del.” Blix påpekar ”att den ryska militära budgeten är 80 miljarder dollar om året, den brittiska är 60 och den franska är 60. Den amerikanska är 600. Vad Putin än är, inte är han en självmordskandidat! Det tror jag vi kan känna oss lugna för.” Hans Blix finner självklart annekteringen av Krim, striderna i östra Ukraina och Georgienkriget olagliga men menar att de måste sättas in i sitt sammanhang: ”Självklart är det inte Ryssland som har expanderat. Det är Nato som har expanderat.”
Hans Blix finner vidare i intervjun att ”[r]isken för ett storskaligt krig är obefintlig. Det inser amerikanarna också”.
I artikeln tar Göransson även upp DN-reportern Mikael Holmströms publicistiska haveri ”av episka mått”, då han trixat med sanningen beträffande en påstådd ubåt mitt inne i Stockholms inlopp. När Göransson påpekade detta i Aftonbladet, ansåg Holmström att han blivit utsatt för ett ”karaktärsmord”. Holmström påstod sig sitta inne med annan information, som dock aldrig har offentliggjorts.
Göransson intervjuar därtill den pensionerade generallöjtnanten Johan Kihl, som tidigare ingick i regeringens försvarsberedning och omnämndes som en kandidat till ÖB-posten. Kihl påpekar: ”Putin kommer definitivt inte att anfalla baltstaterna. Varför skulle han det? … För det första skulle han förlora mot Nato. För det andra har han inget att vinna.”
Sven Hirdman får ordet i artikeln och finner att den ”ryska propagandan är ingenting mot den svenska propagandan åt andra hållet”. Hirdman påpekar om det uppskruvade debattklimatet i Sverige: ”Vad som har hänt är att du har ett antal journalister, några militärer, några inom FOI och ett antal figurer som med enorm ihärdighet framhåller det ryska hotet. Det är dagliga artiklar och minst ett seminarium i veckan. Det som stör mig är det incestuösa förhållandet med de här amerikanska tankesmedjorna.” Göransson uppger att han noterat samma sak. Den så kallade gotländska dominoteorin formulerades redan 2011 av medlemmar i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, som studerade vad Natos och EU:s solidaritetsförklaringar innebar vid ett ryskt angrepp mot Baltikum. Teorin kom till uttryck i boken Till bröders hjälp. Bland författarna: generalmajor Karlis Neretnieks, överste Bo Hugenmark (”han med svampmolnet”) och fil. lic. Jan Leijonhielm (”han som på Utrikespolitiska Institutet pratade om George Orwell och förklarade att Ryssland var ’oförutsägbart’”). Göransson noterar att slutsatserna formulerades för minst fem år sedan, långt före kriget i Ukraina ”och har sedan dess upprepats i alla tänkbara forum”. När olika amerikanska tankesmedjor når samma svar presenteras det i sin tur som en stor nyhet, ”men i själva verket bygger dessa studier på underlag från de inblandade länderna”. Sven Hirdman konstaterar: ”Och man kan ju räkna ut vad de får sitt svenska underlag ifrån … Och så åberopas amerikanerna! Det är väldigt mycket cirkelresonemang.”
Artikeln avslutas med att Sven Hirdman får ordet: ”I de tyska och brittiska tidningar jag läser förhåller man sig sakligt, men tittar du på DN så är det helt otroligt, inte bara på ledarsidan utan även på nyhetsplats. Det här att man försöker skrämma in Sverige i Nato med hjälp av Ryssland, jag kan begripa det, men det är fel att använda så grova argument. Sverige skämmer ju ut sig.”
Artikeln bör läsas i sin helhet.