Riksdagen debatterade den 9 december propositionen om fortsatt svensk trupp i Irak. Insatsen har ett tak på 70 man, men idag finns endast två stabsofficerare från Sverige. Neddragningen tidigare i år har enligt regeringen berott på attacker från shiamiliser mot amerikanska baser och på covidsituationen.
Propositionen har tidigare kommenterats på den här sajten.
Av riksdagspartierna var Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet emot fortsatt deltagande. Sverigedemokraterna därför att man främst ville stödja kurderna i norra Irak och Vänsterpartiet på grund av den irakiska militärens angrepp på demonstranter.
Håkan Svenneling från V påpekade att Sverige är utbildar och tränar den irakiska armén. Han hänvisade även till den eskalerande konflikten mellan USA och Iran som i hög grad påverkar Irak. ”Det oansvariga agerandet från USA och Donald Trump att utomrättsligt låta avrätta den iranske generalen Qasem Soleimani har inneburit ökade risker för våra svenska soldater.”
Men det är framför allt förändringen av insatsen som sådan som gör att Vänsterpartiet inte längre kan stå bakom den svenska insatsen, och Svenneling påpekar, att Operation Inherent Resolve, OIR, som Sverige deltar i, är planerad att gå över i Natoinsatsen i Irak, Nato Mission Iraq (NMI). Ett deltagande i Nato-insatsen skulle omöjliggöra fortsatt svenskt deltagande i OIR.
Lars Adaktusson (KD): ”Den irakiska regeringen har möjlighet att vidta den enskilda åtgärd som i dagsläget skulle betyda mest för de kristna befolkningsgrupperna. Det handlar om att uppgradera Nineveslätten till provins och att ge assyrier, syrianer och kaldéer rätt att genom politiskt självstyre besluta om sin egen framtid.”
Försvarsminister Peter Hultqvist upprepade sitt tidigare budskap, att Sverige deltar av lojalitet med övriga stater i koalitionen, vilket i realiteten betyder lojalitet med USA:
”Vi ska vara en professionell, lojal och långsiktigt uthållig samarbetspartner.”
På kraven från KD och SD om stöd till självstyre för olika etniska och religiösa grupper i Irak svarade Hultqvist att det var en fråga man inte tagit ställning till och ”att verka för självstyre eller för ett erkännande av olika nationer är saker som är kopplade till olika internationella regelverk.”.
Försvarsministern kunde varit tydligare på den punkten. Frågor om självstyre är inget utomstående stater har rätt att lägga sig i. Det är inre angelägenheter för Irak att bestämma.
Fortsatt hänvisar svenska regeringen till inbjudan 2014 från Iraks regering som folkrättslig grund för koalitionen OIR. Vi har på den här sajten tidigare ifrågasatt detta, eftersom den irakiska regeringen saknade kontroll över stora delar av territoriet. Något mandat från FN:s säkerhetsråd att intervenera militärt finns inte. OIR bryter mot folkrätten när man intervenerar också i Syrien, trots uttalade fördömanden från den syriska regeringen att detta kränker landets nationella suveränitet.
Iraks regering och dess parlament har vid olika tillfällen krävt att de utländska styrkorna lämnar landet. Nu senast, den 18 november, har Iraks utrikesminister sagt att den utländska USA-ledda koalitionen skall avslutas så snart USA börjar dra ned sina styrkor”inom de kommande veckorna”. (Military Times 18/12)
USA har agerat utifrån sina egna nationella intressen genom flygattackerna i Syrien redan från 2014 och använder sina styrkor för att hindra Irans inflytande både i Irak och i Syrien.
Hur lite den irakiska regeringen kan påverka koalitionens agerande i landet framgår av utrikesminister Ann Lindes avvärjande kommentar till en fråga i riksdagens Konstitutionsutskott om Sverige kunde agera mot den irakiske försvarsministern som hade dubbelt medborgarskap med hänvisning till att vi är med i koalitionen OIR.
Utrikesministern meddelade då att de kontakter som OIR har på den politiska nivån i Irak är av ”protokollär eller ceremoniell karaktär” och att Iraks regering inte på något sätt kan påverka den utländska militära insatsen. (2020/21:KU10)
Det är säkert riktigt och understryker att vi är med i en koalition styrd av en stormakt som agerar utifrån egna intressen där den inbjudande staten har mycket lite att säga till om.
Sverige har inget nationellt intresse att delta med soldater i Irak, vare sig i koalitionen OIR eller i en framtida Nato-ledd insats.