Våldsamma protester har under några dagar pågått främst i landets största stad Almaty medan rapporter finns om mer fredliga protester ute i landet.
De protesterande uppges kräva att landets president avgår och presidenten Kassym-Jomart Tokayev har svarat med att beordra militären att skjuta skarpt mot protesterande.
Tokayev begärde den 5 januari hjälp från CSTO som är en säkerhetspolitisk samarbetsorganisation där sex tidigare sovjetstater ingår. Tokayev motiverade begäran med att Kazakstan måste få hjälp att slå tillbaka mot de protesterande som han uppgav utgöra ett. terroristhot (eurasianet.org)
Han fick ett snabbt svar från CSTO:s Nikol Pashinyan ( Armeniens premiärminister) som är sittande ordförande i CSTO:s kollektiva säkerhetsråd som meddelade att organisationen gått med på begäran.
Pashinyan förklarade att CSTO tagit beslutet enligt artikel 4 i CSTO:s stadga i ljuset av hot mot nationell säkerhet och suveränitet för Kazakstan och att man skickade styrkor ”för en begränsad tid med syftet att stabilisera och normalisera situationen”. (eurasianet.org 5 januari)
Den 6 januari skrev CSTO i ett uttalande att insatsen stöder sig på artikel 4 som säger att vid aggression i form av en väpnad attack som hotar säkerhet, stabilitet, territoriell integritet och suveränitet skall övriga medlemsstater omedelbart ge den utsatta staten nödvändigt stöd inklusive militärt sådant.
Ryssland konfirmerade sitt åtagande gentemot sina allierade i CSTO och förklarade att man stödde beslutet om omedelbara åtgärder mot den snabbt försämrade interna politiska situationen och det ökade våldet och tillade att man såg utvecklingen som framprovocerad av externa krafter som provocerar fram försök att bryta upp säkerhet och integritet hos staten med våldsamma medel inklusive ”tränade och organiserade väpnade grupper.” (mid.ru 6 januari)
För en utomstående är det inte möjligt att bedöma vilka hot mot Kazakstan som situationen nu utgör varken om det enbart är inhemska protester eller om det förekommer utländsk inblandning.
Enligt FN-stadgan har varje land rätt till självförsvar eller kollektivt självförsvar mot ett väpnat angrepp från ett annat land.
De mycket vaga uppgifter som hittills kommit från president Tokayev och om utländsk inblandning är inte grund för utomstående att ingripa militärt. Det går inte att tala om militärt angrepp utifrån vad som hittills framkommit.
Om konflikten i första hand är intern har utomstående inte heller rätt att ingripa militärt då det i så fall strider mot principen att folken i varje land själva har rätten att avgöra sitt styre.
Självförsvar mot väpnad attack skall också anmälas till FN:s säkerhetsråd vilket inte skett.
Dessa FN-stadgans principer kan inte överridas av militära samarbetsavtal som CSTO. Även CSTO:s medlemsstater måste följa folkrätten och FN-stadgan.
Ryssland och dess partners har ingen laglig rätt att blanda sig i de interna konflikterna i Kazakstan som befolkningen där måste hantera.
Andra stater har heller inte rätt att blanda sig i konflikten.
Vi bifogar här också principerna för icke inblandning i andra staters interna angelägenheter sammanfattade av organisationen Institut de Droit International.
Third States shall refrain from giving assistance to parties to a civil war which is being fought in the territory of another State.
- They shall in particular refrain from:
- a) sending armed forces or military volunteers, instructors or technicians to any party to a civil war, or allowing them to be sent or to set out;
- b) drawing up or training regular or irregular forces with a view to supporting any party to a civil war, or allowing them to be drawn up or trained;
- c) supplying weapons or other war material to any party to a civil war, or allowing them to be supplied;
- d) giving any party to a civil war any financial or economic aid likely to influence the outcome of that war, without prejudice to the exception provided for in Article 3 (b);
- e) making their territories available to any party to a civil war, or allowing them to be used by any such party, as bases of operations or of supplies, as places of refuge, for the passage of regular or irregular forces, or for the transit of war material. The last mentioned prohibition includes transmitting military information to any of the parties;
- f) prematurely recognizing a provisional government which has no effective control over a substantial area of the territory of the State in question.”
Och år 2011 fastslogs av samma organisation vad gällande folkrätt innebär:
“Military assistance is prohibited when it is exercised in violation of the Charter of the United Nations, of the principles of non-intervention, of equal rights and self-determination of peoples and generally accepted standards of human rights and in particular when its object is to support an established government against its own population.”
Dessa dokument utgör professionella tolkningar av gällande folkrätt,