På regeringens uppdrag har nu Försvarsmakten presenterat sitt förslag till försvarets utveckling fram till 2035.
I linje med ÖB:s brev till regeringen i november förra året visar förslaget en fortsatt anpassning till Natos krav och uteblivna eller uppskjutna beslut om svenskt nationellt försvar. Det gäller särskilt arméförbanden där de två nuvarande brigaderna utökas till fyra enligt ett beslut som togs av politikerna för flera år sedan men som nu kan komma att genomföras först 2030. ÖB har tidigare uttalat att två av brigaderna skulle öronmärkas för Nato-insatser. Det har föranlett arméchefen att varna för att det kan uppstå ett ”strategiskt vakuum” på svenskt territorium som bara försvaras av hemvärn.
Försvarsmaktens förslag bekräftar att Sverige också fortsättningsvis kommer att stå utan ett starkt eget territorialförsvar. Man vill skjuta på den relativt blygsamma ökningen till 12 000 av värnpliktiga till någon gång mellan 2032 och 2035. Något som förmodligen får konsekvenser för armén då markstyrkorna huvudsakligen bemannas av värnpliktiga.
Vidare säger Försvarsmakten nej till att upprätta nya regementen i Sollefteå och Östersund som politikerna i Försvarsberedningen enats om. I Försvarsmaktens budgetunderlag avfärdas förslaget helt kort:
”Innan effekterna av Natomedlemskapet kunnat analyseras i detalj avråder Försvarsmakten från styrningar kring ytterligare etableringar av organisationsenheter respektive styrningar kring verksamhet på olika orter.”
Försvarsbudgeten skall växa från 135 miljarder 2025 till 185 miljarder 2030 och till 226 miljarder 2035. Det är en stor satsning, men den räcker tydligen inte till för ett trovärdigt eget nationellt försvar.
Försvarsmakten beskriver i sitt förslag hur prioriteringarna gjorts, och det är i hög grad Nato som gäller:
”Det nya budgetunderlaget innebär sammantaget att Försvarsmakten utvecklar en högre grad av interoperabilitet, förmåga att verka inom ramen för Natos ledningsstruktur, en högre uthållighet och en bättre tillgänglighet. Exempel:
- Ökat fokus på luftförsvar och att kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar.
- Ökad förmåga att både använda och försvara sig mot obemannade farkoster.
- Ökad förmåga att kunna verka med stridskrafter utanför Sveriges gränser.”
Det finns skillnader mellan partierna om försvarets utveckling även om man enats i Försvarsberedningen. S och KD har tydligt protesterat mot ÖB:s förslag i höstas att öronmärka två brigader för insatser utomlands och att inte sätta upp de två nya regementena.
Någon tydlig vilja att driva på för ett svenskt territorialförsvar finns dock inte i riksdagen. Det krävs en stark försvarsopinion för att ändra politiken och sätta svenskt nationellt försvar främst.